<5200 tecken>
Belastningsskadorna ökar hos kvinnor i
arbetslivet, särskilt inom produktion och omsorg. Det konstaterar en ny rapport
som Arbetsmiljöverket beställt från Högskolan i Gävle.
Enligt utredarna Svend Erik Mathiassen och Charlotte
Lewis är det vanligaste skadorna värk och sämre funktion i nacke och armar. Bland
männen har antalet av dessa skador gått ner medan ryggvärken har ökat.
Utredningen hävdar att den främsta förklaringen till
att kvinnor drabbas hårdare är att kvinnor och män i samma yrke arbetar med
olika uppgifter. Kvinnors arbetsuppgifter är mer repetitiva och handintensiva,
vilket är en grogrund för belastningsskador.
Utredarna har utrett fiskindustrin där de vanligaste
uppgifterna för kvinnor i fabriken var rensning och paketering av fisk. Männen
å sin sida arbetade på lagret, hanterade lådor med fisk och underhöll
maskinparken. De typiskt ”kvinnliga” arbetsuppgifterna var repetitiva och
innebar dåliga arbetsställningar. Kvinnorna i fiskfabriken hade också nästan
tre gånger högre förekomst av besvär i nacke, skuldra och armbåge än männen.
70 % högre sjukfrånvaro
Minke Wersäll är projektledare på Arbetsmiljöverket i
Linköping för ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Hon säger till Flamman att Arbetsmiljöverket
fick ett uppdrag från regeringen att vidta särskilda åtgärder med anledning av
den stora skillnaden mellan kvinnor och män i sjukfrånvaro. Kvinnor har 70 %
högre sjukfrånvaro än män och slås tidigare ut ur arbetslivet än män.
– Av slutsatserna i kunskapssammanställningen
framgår att de organisatoriska orsakerna av sjukfrånvaro har varit
undervärderade och att fördomar och värderingar ligger till grund för den
organisering som finns. En annan slutsats är att kvinnor, genom att de ofta är
mindre än män, utsätts för högre belastning då arbetsutrustning och verktyg kan
vara anpassade för människor med annan storlek. Hög arbetstakt och
stress är faktorer som påverkar den belastningen ytterliggare.
Vad gör
Arbetsmiljöverket åt problemet?
– Arbetsmiljöverket uppmanar till samverkan. Vid inspektioner
möter vi alltid arbetsgivare och skyddsombud tillsammans. Inom ramen för
programmet ”Kvinnors arbetsmiljö” pågår en omfattande tillsynsinsats där
vi inspekterar verksamhet där personförflyttning förekommer. Det innebär att vi
besöker vård och omsorg. Vårt budskap är att kunskaper om bedömning av risker
för belastningsskada behövs för att bli medveten om vilka
risker arbetet medför. Ingen ska behöva få ont av att hjälpa någon att
förflytta sig! Tekniska hjälpmedel behövs och vård- och omsorgspersonal ska
ha kunskap, färdighet och tid att använda dem.
Värst för kvinnliga arbetare
Sten Gellerstedt på LO:s arbetslivsenhet, som har
skrivit rapporten ”Arbetsmiljö 2012 – klass och kön”, säger till Flamman att
han välkomnar rapporten från Arbetsmiljöverket. I Gellerstedts rapport ger LO:s
avtalssekreterare Torbjörn Johansson en dyster bild av arbetsmiljön:
– Egentligen borde arbetsmiljön vara bättre på en modern
arbetsmarknad, men nästan alla kurvor pekar åt fel håll. Och värst är det för
kvinnliga arbetare. Det är en helt fel utveckling som vi måste ta på största
allvar. Vi är inne i en ond arbetsmiljöspiral. Endast 11 procent av kvinnliga
arbetare inom privat sektor har varit i kontakt med företagshälsovården de
senaste åren. Och det är dessa kvinnor som har den sämsta arbetsmiljön. Det är den
upp- och nervända världen.
LO-rapporten konstaterar att andelen uttröttande arbeten
ökar och det finns få som klarar ett helt arbetsliv utan att sluta i förtid.
Är det inte
arbetstakt och hets som måste reduceras?
– Klart att man måste dra ned på takten och få chans till
att återhämta sig! Men det är också så att verktyg och arbetsstationer är ofta
anpassade för män. Ta ett tangentbord, till exempel. Det är anpassat till mäns
storlek. Inom industrin är ofta verktygen för stora för tjejer.
Volvomodellen
Hur kommer facket
och skyddsombuden in i problemet med belastningsskador?
– Facket försöker redan när man ska bygga eller förändra
vara med och påverka så att det blir rätt gjort. Det händer väldigt ofta att
facket inte får vara med utan ställs bara inför fullbordat faktum.
– På Volvo i Göteborg finns det ett intressant avtal som
heter Grindavtalet. För att inleda en förändring eller bygga en ny lina, finns
det en lista som man ska pricka av. Det ska finnas rätt verktyg. Material ska
vara beskrivet och ska fungera. Kompetens ska finnas hos de anställda. Där
sitter skyddsombudet och håller på startknappen ihop med arbetsledaren.
Fyra döda på jobbet
Hur fungerar
Arbetsmiljöverket under den borgerliga regeringen?
– Regeringen har dragit in 160 miljoner kronor, en
tredjedel av den tidigare budgeten. De har minskat med 140-160 inspektörer. Den
(regeringen) tycker att arbetsmiljön är bra. Men det tycker inte vi. Förra
veckan avled två arbetare i arbetsolyckor och i denna vecka ytterligare två.
Fyra döda på en enda vecka. Hittills i år har 36 människor dött på sina jobb.
Över 11.000 skadades på jobbet under 2012.
Gellerstedt sammanfattar med att i arbetslivet har kvinnor
mindre att säga till om, är mer utsatta mer för våld och hot, arbetar på udda
tider och har fått ett ökat arbetstempo på sitt jobb.
Dick
Emanuelsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.