söndag 27 oktober 2013

Belastningsskadorna ökar hos kvinnor





<5200 tecken>
Belastningsskadorna ökar hos kvinnor i arbetslivet, särskilt inom produktion och omsorg. Det konstaterar en ny rapport som Arbetsmiljöverket beställt från Högskolan i Gävle.
Enligt utredarna Svend Erik Mathiassen och Charlotte Lewis är det vanligaste skadorna värk och sämre funktion i nacke och armar. Bland männen har antalet av dessa skador gått ner medan ryggvärken har ökat.
Utredningen hävdar att den främsta förklaringen till att kvinnor drabbas hårdare är att kvinnor och män i samma yrke arbetar med olika uppgifter. Kvinnors arbetsuppgifter är mer repetitiva och handintensiva, vilket är en grogrund för belastningsskador.
Utredarna har utrett fiskindustrin där de vanligaste uppgifterna för kvinnor i fabriken var rensning och paketering av fisk. Männen å sin sida arbetade på lagret, hanterade lådor med fisk och underhöll maskinparken. De typiskt ”kvinnliga” arbetsuppgifterna var repetitiva och innebar dåliga arbetsställningar. Kvinnorna i fiskfabriken hade också nästan tre gånger högre förekomst av besvär i nacke, skuldra och armbåge än männen.

70 % högre sjukfrånvaro

Minke Wersäll är projektledare på Arbetsmiljöverket i Linköping för ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Hon säger till Flamman att Arbetsmiljöverket fick ett uppdrag från regeringen att vidta särskilda åtgärder med anledning av den stora skillnaden mellan kvinnor och män i sjukfrånvaro. Kvinnor har 70 % högre sjukfrånvaro än män och slås tidigare ut ur arbetslivet än män.
– Av slutsatserna i kunskapssammanställningen framgår att de organisatoriska orsakerna av sjukfrånvaro har varit undervärderade och att fördomar och värderingar ligger till grund för den organisering som finns. En annan slutsats är att kvinnor, genom att de ofta är mindre än män, utsätts för högre belastning då arbetsutrustning och verktyg kan vara anpassade för människor med annan storlek. Hög arbetstakt och stress är faktorer som påverkar den belastningen ytterliggare.  
Vad gör Arbetsmiljöverket åt problemet?
– Arbetsmiljöverket uppmanar till samverkan. Vid inspektioner möter vi alltid arbetsgivare och skyddsombud tillsammans. Inom ramen för programmet ”Kvinnors arbetsmiljö” pågår en omfattande tillsynsinsats där vi inspekterar verksamhet där personförflyttning förekommer. Det innebär att vi besöker vård och omsorg. Vårt budskap är att kunskaper om bedömning av risker för belastningsskada behövs för att bli medveten om vilka risker arbetet medför. Ingen ska behöva få ont av att hjälpa någon att förflytta sig! Tekniska hjälpmedel behövs och vård- och omsorgspersonal ska ha kunskap, färdighet och tid att använda dem.

Värst för kvinnliga arbetare

Sten Gellerstedt på LO:s arbetslivsenhet, som har skrivit rapporten ”Arbetsmiljö 2012 – klass och kön”, säger till Flamman att han välkomnar rapporten från Arbetsmiljöverket. I Gellerstedts rapport ger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson en dyster bild av arbetsmiljön:
Egentligen borde arbetsmiljön vara bättre på en modern arbetsmarknad, men nästan alla kurvor pekar åt fel håll. Och värst är det för kvinnliga arbetare. Det är en helt fel utveckling som vi måste ta på största allvar. Vi är inne i en ond arbetsmiljöspiral. Endast 11 procent av kvinnliga arbetare inom privat sektor har varit i kontakt med företagshälsovården de senaste åren. Och det är dessa kvinnor som har den sämsta arbetsmiljön. Det är den upp- och nervända världen.
LO-rapporten konstaterar att andelen uttröttande arbeten ökar och det finns få som klarar ett helt arbetsliv utan att sluta i förtid.
Är det inte arbetstakt och hets som måste reduceras?
– Klart att man måste dra ned på takten och få chans till att återhämta sig! Men det är också så att verktyg och arbetsstationer är ofta anpassade för män. Ta ett tangentbord, till exempel. Det är anpassat till mäns storlek. Inom industrin är ofta verktygen för stora för tjejer.

Volvomodellen

Hur kommer facket och skyddsombuden in i problemet med belastningsskador?
– Facket försöker redan när man ska bygga eller förändra vara med och påverka så att det blir rätt gjort. Det händer väldigt ofta att facket inte får vara med utan ställs bara inför fullbordat faktum.
– På Volvo i Göteborg finns det ett intressant avtal som heter Grindavtalet. För att inleda en förändring eller bygga en ny lina, finns det en lista som man ska pricka av. Det ska finnas rätt verktyg. Material ska vara beskrivet och ska fungera. Kompetens ska finnas hos de anställda. Där sitter skyddsombudet och håller på startknappen ihop med arbetsledaren.

Fyra döda på jobbet

Hur fungerar Arbetsmiljöverket under den borgerliga regeringen?
– Regeringen har dragit in 160 miljoner kronor, en tredjedel av den tidigare budgeten. De har minskat med 140-160 inspektörer. Den (regeringen) tycker att arbetsmiljön är bra. Men det tycker inte vi. Förra veckan avled två arbetare i arbetsolyckor och i denna vecka ytterligare två. Fyra döda på en enda vecka. Hittills i år har 36 människor dött på sina jobb. Över 11.000 skadades på jobbet under 2012.
Gellerstedt sammanfattar med att i arbetslivet har kvinnor mindre att säga till om, är mer utsatta mer för våld och hot, arbetar på udda tider och har fått ett ökat arbetstempo på sitt jobb.
Dick Emanuelsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.