Bäddat för strejk på järnvägen

Jämställdhetspotternas effekt

– Vi ser tydligt i vår statistik att jämställdhetspotterna hade en väldigt stor effekt när det handlar om att jämna ut lönerna generellt på arbetsmarknaden, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund i Kommunalarbetaren. Hon konstaterar att Kommunal inte har tittat på hur pengarna från jämställdhetspotterna fördelats på arbetsplatserna.

– Men syftet med jämställdhetspotterna var att jämna ut löneskillnaderna mellan manliga och kvinnliga branscher på arbetsmarknaden, säger hon. Potterna uppfyllde sitt syfte om man ser på hela arbetsmarknaden.

– Man ser en jättetydlig puckel om man tittar i statistiken. Därefter har den planat ut. Hade vi fortsatt i den takten och med det tempot hade vi haft ett helt annat och bättre läge idag. Men tyvärr har de senaste avtalsrörelserna inte gett den önskvärda effekten.

Däremot har hon svårt att förklara varför potterna inte gick specifikt till lågavlönade och att man fick sämre utdelning om man var mer “ensam” lågavlönad på sin arbetsplats.

Bäddat för strejk på järnvägen

Sekotidningen skriver att strejk kan bryta ut på järnvägen i början av juni sedan Seko idag har sagt upp det centrala branschavtalet. Denna vecka läggs sannolikt ett omfattande varsel. I förra veckan avslutades de lokala förhandlingarna mellan Seko och Veolia i oenighet och i fredags sade Seko upp branschavtalet efter att ha misslyckats med att få Almega att acceptera begränsningar i antalet tim- och deltidsanställningar.

– Aktörer som först dumpar sig in på en marknad, och sedan dumpar personalens villkor när verksamheten inte längre kan bedrivas som utlovat, hör inte hemma på den svenska arbetsmarknaden. Veolia är ett skräckexempel på hur avregleringen slår mot våra medlemmar, säger Sekos förbundsordförande Janne Rudén.

Sekos avtalssekreterare Valle Karlsson, säger att motparten kategoriskt tillbakavisat förslag till lösningar och att man därför inte såg någon annan väg än att som enda fackliga organisation säga upp avtalet.

600 000 jobbar visstid

De allra otryggaste jobben – behovs-, tim- och allmänvisstidsanställningar – utgör nu en tiondel av arbetsmarknaden, konstaterar Arbetet. Enligt Statistiska centralbyrån har de tidsbegränsade anställningarna etablerat sig på en ny högre nivå sedan 90-talet. Under årets första kvartal står dessa för ungefär en sjundedel av arbetsmarknaden, eller 600.000 arbetstillfällen. Andelen har varierat något under 2000-talet beroende på hur ekonomin utvecklats. När konjunkturen går upp ökar visstidsanställningarna, men i nedgång försvinner dessa jobb först.