Lika lön för lika arbete, gäller fortfarande, anno 2015.

”Så många kvinnor som möjligt ska ha högre lön”

Av Dick Emanuelsson

Den 21 oktober ska LO:s avtalssekreterare presentera de gemensamma avtalskraven inför nästa års avtalsrörelse. Då ska allt utom pengarna vara klart, skriver Karin Lindgren Strömbäck, Sekotidningen.

– Vi har tydliga mål som ska vara genomförda senast 2028. Dit hör bland annat att klyftorna ska minska mellan män och kvinnor med sex procentenheter. Att vi ska nå dit är klart, men inte hur vi ska göra en fördelning som ger kvinnorna mer, säger Valle Karlsson, Sekos avtalssekreterare.

Sekos modell för att minska löneklyftorna är att så många som möjligt av LO:s kvinnor ska få extra påslag. På de manliga förbundens bekostnad.

– Vi vill hellre se generella påslag, liknande de kvinnopotter vi hade 2007-2010. De gav rejäla utslag i statistiken. Vi tror att det är lättare att få stöd hos våra medlemmar för en bred satsning.

Lönekampsresultat är bra för ekonomin

Europeiska lönearbetares möjlighet att avtala om löner och andra förhållanden på arbetsmarknaden har tryckts tillbaka under krisåren. Samtidigt visar en ny studie att facklig styrka och kollektivavtalade löner är bra för den ekonomiska tillväxten, skriver Jenny Grensman på Ingenjören och citerar en brittisk undersökning.

I studien Working for the Economy – The Economic Case for Trade Unions från University of Greenwich och The New Economics Foundation visar brittiska forskare hur den ekonomiska återhämtningen i Storbritannien har försvårats av trettio års nedmontering av fackföreningarnas inflytande. Rapportens slutsats är att fackens tillbakagång har bidragit till en sämre löneutveckling vilket i sin tur leder till sämre köpkraft och lägre efterfrågan från landets invånare.

Starka fackföreningar som trycker på för att medlemmarna ska få reallöneökningar ger tryck i ekonomin på ett annat sätt än när vinsten går till aktieägarna.

Den unika och intressanta studien visar att inhemska löneökningar är viktigare än företagsvinster när det gäller att få den inhemska ekonomin att må bra, en slutsats som måste få Svenskt Näringsliv att gå i taket. En (1) procents minskning av ”lönedelen”, den del av företags vinster som går till löner, motsvaras enligt studien av 0,13 procent lägre BNP. De senaste trettio åren har lönedelen av BNP minskat i de flesta länder i Europa samtidigt som utdelningarna till aktieägarna har ökat. Studien borde vara en obligatorisk läsning för alla fackliga förhandlare i den kommande avtalsrörelsen.

Inget beslut om minimilön

Det blev inget beslut om att införa EU-regler för minimilöner i medlemsländerna på Europafackets pågående kongress. I stället fortsätter diskussionen om minimilöner och hur dessa kan utformas, konstaterar i dag flera fackföreningstidningar.

Europafacket genomförde sin årliga konferens i slutet av förra veckan. Det italienska CGIL hade motionerat om europeiska minimilöner. Men förslaget avfärdades trots en förvirrande omröstning. Till slut drog italienarna tillbaka sitt förslag.

LO:s ståndpunkt var att det är fackförbunden och inte politikerna som ska bestämma lönerna.