Inrikesnotiser vecka 24

USA:s antiterroristlagar på svenska gymnasium

Diskrimineringsombudsmannen kräver sitt hittills största skadestånd av GKN Aerospace Sweden i Trollhättan. Orsaken är företagets vägran att ta emot en irakisk-född student på gymnasiets industriprogram, skriver Dagens Arbete. Den 17-årige Hussein Rahmi skulle i fjol ha börjat på industriprogrammet vid Nils Ericssongymnasiet i Trollhättan. En stor del av utbildningen skulle ha skett vid flygteknikföretaget GKN Aerospace, men han fick sluta redan efter en dag. Företaget säger att amerikanska exportregler omöjliggjorde praktiken för Hussein Rahmi som är svensk medborgare och har bott här sedan treårsåldern, är född i Irak, ett av länderna på USA:s lista över svartlistade länder.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) förkastar resonemanget att utländsk lag ska råda inom svensk utbildning och stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen på 580 000 kronor.

– Det är fråga om direkt diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. Exportregler är en sak men här handlar det om ett företag som verkar i Sverige och då är det också svensk lag som ska gälla, säger processföraren Ulrika Dietersson på DO till DA.

Mats Eriksson som är IF Metalls klubbordförande på GKN Aerospace Sweden, säger överraskande att han inte har “någon kommentar till DO:s beslut”.

BA: Rimecbolag krävs på nitton miljoner

Den skamfilade Atlanco Rimec-koncernen som har Irland som bas krävs på 19 miljoner kronor av Byggnads. Tre underbolag har stämts på grund av en långdragen tvist gällande ett kraftverksbygge i Jämtland som nu nått Arbetsdomstolen. Bemanningskoncernens företag har varit i tvist med Byggnads flera gånger tidigare. Bolag i koncernen har också fått miljonkrav riktade mot sig från det svenska Skatteverket.

De krav som Byggnads riktar mot tre av koncernens bolag bygger framför allt på anklagelser om att löner samt ersättningar, såsom helglön, permitteringslön och semesterersättning, inte betalats enligt kollektivavtal som företagen är bundna av. Dessutom krävs ersättning för att arbetsgivaren uppges ha dragit pengar från lönerna på ett felaktigt sätt, för sociala avgifter.

Skatt efter bärkraft?

Vårdbolag som Aleris, Attendo, Ambea och Capio får flera miljarder av skattebetalarnas pengar varje år. Men betalar en spottstyver i skatt, skrev DN i måndags efter att dagstidningen hade gått igenom de nämnda bolagens skattevilja. Förra året omsatte de fem största bolagen drygt 22 miljarder kronor. De hade en vinst på 1,2 miljarder men betalade bara 26 miljoner kronor i skatt.

De utpekade bolagen ägs av riskkapitalbolag med bas i Sverige och Storbritannien och kommer med krystade förklaringar till den marginella skatteinbetalningen. Varken Attendo eller Ambea vill svara alls. De betalade minst i bolagsskatt förra året.