Den kontinuerliga driften dygnet runt året runt ska också betalas, menar Pappersarbetareförbundet som har tecknat kollektivavtal för sina medlemmar som tar tillbaka delar av det mervärde som arbetarna skapar i produktionen. Men ägarna bakom den monopoliserade pappers- och massaindustrin i Sverige svälter knappast. På bilden Holmens Bruk.

Arbetararistokrati eller del av mervärdet?

 

Av Dick Emanuelsson

Pappers medlemmar ligger i topp i en löneliga som i ett fall nästan tangerar 100 000-kronorsstrecket. I den statistik som Dagens Arbete har utarbetat på Pappersarbetarförbundets medlemmar visar den att 577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol.

145 av medlemmarna fick mer än 60 000 kronor och sju av dessa tjänade över 80 000 kronor. Den enskilt högsta lönen fanns på Billerud Korsnäs Karlsborg, 95 845 kronor.

Frågan inställer sig om det är det en gryende arbetararistokrati som dokumenterats eller tar förbundet i förhandlingarna tillbaka en del av det mervärde dessa arbetare producerar?

Skiftarbetets gissel

I början av 1991 gjorde jag ett reportage för Flamman på Iggesunds pappersbruk. Jag gick med ett nattskift från klockan 22.00-06.00. Halv 7 på morgon tog jag Sundsvalltåget tillbaka till Stockholm och somnade in direkt i kupén till det monotona lunkandet från de där gamla fridfulla tågen. Jag vaknade fyra timmar senare av att tågvärden stod och skakade liv i mig i en nedsläckt tågvagn på Stockholm Central och sa att ”nu får du vakna”! Kroppen var rejält mör och tanken som slog mig var hur en människa, dag efter dag, kunde arbeta skift.

Statistiken som Dagens Arbete redovisar baserar sig på de samlade lönerna, det vill säga med alla de tillägg för skift, ob och övriga ekonomiska ersättningar som förbundet förhandlar om. Pappers är det förbund som har förhandlat sig till de högsta ersättningarna av LO-förbunden och därmed blir löneläget så klart högre än i ett ordinärt industriförbund. I klartext har man lyckats att tillkämpa sig en större del av det mervärde som skapas av pappersarbetaren i produktionen än i de övriga förbunden. Här lyser ”Märket” med sin frånvaro.

70 procent i skiftarbete

Snittlönen i Pappers ligger på 28 348 kronor, UTAN tillägg medan med tillägg uppgår den till 35 210 kronor.

– Vi ska komma ihåg att 70 procent av våra medlemmar faktisk jobbar skift, säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig i Pappers. Nätter, helger och storhelger. Året om.

Pappers har också ett av de högsta övertidsuttagen inom LO och Georgsson säger att i den gråzon som uppstår vid pappersbruk med kontinuerlig drift, ”blir det en del undantag från arbetstidsreglerna”. Därmed större risk för arbetsolyckor.  I dag kan en anställd på Pappers område göra 50 timmars övertid på en månad.

Pappers kräver därför i årets avtalsrörelse att inga skift får pågå längre än 13 timmar och max 70 timmars arbetsvecka i en bransch där ingen arbetare kan vägra övertid när arbetsgivaren påbjuder det.

– Dessutom kan vi inte enligt avtalet gå hem innan vi blir avlösta. Om vi då vill motverka slimmad bemanning, ökad övertid och långa arbetspass, ja då måste vi se till att begränsa arbetstiden.

Byggbranschen har sedan Sveriges EU-inträde blivit en marknadsplats för svartarbete och maffiaverksamhet, menar arbetsgruppen Fair Play Bygg som tar emot anmälningar från byggnadsarbetare och seriösa byggherrar.

Vem tände eld på de polska byggnadsarbetarnas bilar i Malmö samtidigt som bygget de arbetade på antändes?

 

Av Dick Emanuelsson

I torsdags förra veckan tände någon eld på fem polska byggarbetarnas bilar i Malmö. Vid samma tidpunkt antändes bygget där polackerna arbetare och där företaget Prime living är byggherre.

De fem är anställda, enligt Sydsvenska Dagbladet, av underentreprenörer till göteborgsföretaget Frontman AB. Detta leds av Ayhan Ridvan Alsancak och hade enligt det senaste bokslutet 31 december 2015 tre anställda.

– Alla de fem bilarna var polskregistrerade och ägs av byggarbetare som jobbade på den byggarbetsplats som brann, sa Daniel Jonasson, inre befäl vid polisen i Malmö till tidningen Byggnadsarbetaren. Polisen i Malmö misstänker att de två händelserna hänger ihop och de båda bränderna rubriceras i nuläget som mordbrand.

”Hot om våld och dödshot”

Byggbranschen har sedan Sveriges EU-inträde blivit en marknadsplats för svartarbete och maffiaverksamhet. I en artikel i Byggnadsarbetaren, publicerad bara några dagar innan bränderna i Malmö med rubriken; ”Hot och dödshot mot svart arbetskraft inom bygg”, beskriver arbetsgruppen Fair Play Byggs den utbredda brottsligheten inom byggsektorn.

Fair Play Bygg bildades i februari 2016 och ägs och finansieras till hälften av Byggnads region Stockholm-Gotland och Stockholms Byggmästareförening. Gruppen rapporterar om hur byggarbetarnas ID-kort (ID06-kort) missbrukas och används av svartbolagen för att få tillgång till arbetsplatser, om hur hot om våld och dödshot mot den svarta arbetskraften är vanliga.

– Vi har träffat dem som blivit hotade och de är väldigt rädda och utsatta. De befinner sig längst ner i hackordningen, säger Peter Leander från Fair Play Bygg till Byggnadsarbetaren.

Ekonomisk brottslighet

Den första årsrapporten har precis kommit och vittnar om 106 tips som kommit in. Fyrtiotre av dessa har lämnats över till myndigheterna, främst Skatteverket.

– Några av de misstänkta företagen har varit underentreprenörer till några av Sveriges största byggföretag, uppger Leander.

I årsrapporten är merparten av den svarta arbetskraften utländsk och kommer huvudsakligen från Polen, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina. Lönenivåerna har som lägst legat på 25 kronor i timmen.

– Många av de här arbetsgivarna är kriminella personer som är dömda för våldsbrott. Hoten är inte bara tomma, utan det finns anledning för många av de här personerna att vara rädda för sina arbetsgivare, säger Peter Leander.

Gruvarbetarna stöder hamnarbetarnas kamp i Göteborg

Trots att hela det politiska och ekonomiska etablissemanget, inklusive LO-byråkratin bekämpar hamnarbetarnas rätt att utse skyddsombud, förhandla för sina medlemmar i Containerhamnen i Göteborg, som till 85 procent är anslutna till Svenska Hamnarbetarförbundet, har solidariteten bland metallarbetare, pappersarbetare och nu också gruvarbetarna i norr vaknat.

Gruvarbetarna stöder hamnarbetarnas kamp i Göteborg

Av Dick Emanuelsson

Klassolidariteten med Göteborgs hamnarbetare växer. Tidigare har arbetare bland Byggnads, Metall, SKF och andra arbetsplatser i landet gjort insamlingar. Och nu kommer Kirunas gruvarbetare med 5000 kronor som samlats in av gruvarbetaren Jari Söyrinki.

– Nästa gång kan det vara vi som behöver hjälp, säger han när Flamman ringer upp honom.

Jari Söyrinki. FOTO: ARBETET

Även om Söyrinki inte ens var född när 5000 gruvarbetare gick ut i den Stora Gruvstrejken i Kiruna, Luleå, Malmberget och Svappavaara som inleddes den 9 december 1969 och pågick till den 4 februari 1970, så sitter klasskänslan djupt, säger han. Dokumentären ”Kamrater, motståndaren är välorganiserad”, av Lars Westman och Lena Ewert beskrev orsaken till varför 5000 arbetare spontant satte sig. Men även hur de vägrade låta sig manipuleras av både regeringens som LO:s intriger eller LKAB:s dolda och öppna hot. Solidariteten med gruvarbetarna på Sveriges alla arbetsplatser var enorm och miljoner kronor samlades in till de kämpande gruvarbetarna.

– Det vore bra om solidariteten arbetare emellan runt om i landet kunde väckas på nytt, menar Jari.

5 000  kronor till Hamnarbetarförbundets kamp

Han säger att han reagerade över hur Hamnarbetarförbundets avdelning 4 i Göteborg, som organiserar 85 procent av hamnens folk i Containerhamnen allt mer attackeras av både arbetsgivaren, det transnationella Maerskontrollerade APM, som av liberala politiker som Jan Björklund.

– Det handlar om rätten att få organisera sig fritt och själv välja sina representanter. Vi hjälper dem för en annan gång kan det vara vi som behöver hjälp. Solidariteten är det enda vi har, säger Jari Söyrinki

Han inte bara tyckte utan tog även initiativet till en penninginsamling:

– På kort tid har jag fått in nära 5000 kronor av ett 30-tal gruvarbetare. Folk har från Gällivare och Svappavaara har ringt och frågat om de också får vara med. Jag utmanar stålarbetarna i Luleå att bräcka vår insamling, säger han.