Inrikesnotiser vecka 48

Tusentals arbetsgivare försäkrar inte sina anställda

Trots att flera arbetsgivare avslöjades 2012 för att inte försäkra sina anställda, är det tusentals arbetsgivare som fortfarande inte har tecknat en arbetsskadeförsäkring för sina anställda. Det säger riksdagens utredningstjänst i en kontroll och som citerades av s-ledamoten Teres Lindberg i en debatt med Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M). Dagens Arbete, som gjorde avslöjandet förra året, skriver i en artikel att Svantesson rullar över ansvaret till att Arbetsförmedlingen ”ser till att varje person som via Arbetsförmedlingen får det här lönebidraget också ska vara skyddad”.

AD-dom (1) Barnskötare fick 150 000 i skadestånd

Att skolka från arbetsdomstolens muntliga förhandlingar kan stå en arbetsgivare dyrt. Så blev fallet när en representant för ett förskoleföretag i Skärholmen inte dök upp. Det hade avskedat en barnskötare och denne, med stöd av Kommunal, stämde företaget för avskedandet ansågs vara oskäligt. Nu får barnskötaren 150 000 kronor i skadestånd, skriver Kommunalarbetaren.

AD-dom (2) 25 000 kronor i skadestånd

– Bolaget har slingrat sig fram och tillbaka och gjort allt det kunnat för att djävlas med medlemmarna. Så det var roligt att AD gick på vår linje, säger till Sekotidningen Annett Olofsson på LO-TCO rättskydd som företrätt medlemmarna och Seko i förhandlingarna.

Det handlar om en segdragen lönetvist för fyra Sekomedlemmar som Arbetsdomstolen tilldömde ett skadestånd på 25.000 kronor vardera. Samtidigt begärde Olofsson bolaget i konkurs. Bakgrunden är att de fyra anställda på Rederi AB Wermdö fick felaktiga löner under åtta månader. Trots en överenskommelse gjorde företaget allt för att sabotera denna varför de fyra anlitade Seko som startade processen. Men nu har bolaget bytt namn och ägnar sin inte längre åt rederiverksamhet.

– Då får i alla fall medlemmarna sina lönefordringar genom den statliga lönegarantin. Hur det blir med skadestånden och rättegångskostnaderna beror på om man hittar några pengar i bolaget, kommenterar LO-juristen. 

Uteblivna måltidsuppehåll kan kosta kvarts miljon

Arbetsmiljöverket har tröttnat och begär nu att förvaltningsrätten dömer ut vite av ambulansverksamheten i Göteborg, skriver Vårdfokus. Vårdförbundets skyddsombud på Sahlgrenska universitetssjukhusets ambulansverksamhet i Göteborg skickade in 22 avvikelserapporter till Arbetsmiljöverket. I ett fall hade det gått över sju timmar innan personalen fick rast eller måltidsuppehåll och i åtminstone 18 av dem hade det gått över fem timmar. Därför begär Arbetsmiljöverket nu att förvaltningsrätten dömer ut vitet på 250.000 kronor.

Bostadspolitiken slår hårt mot Kvinnojourerna

Varje dag tvingas fem misshandlade kvinnor vända i dörren hos Kvinnojourerna. De har inte vakanta platser. Orsaken är att många av kvinnorna som redan på institutionerna inte får någon bostad av kommunen.

Det konstaterar Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, i en riksomfattande utredning de gjort. Över 1900 kvinnor och nästan tusen barn år 2012 fick negativa besked om skydd.

Det är en bostadspolitik som under de senaste decennierna, i synnerhet i storstäderna, har minskat utbudet av hyresrätter på bekostnad av bostadsrätter eller privata bestånd.

Enligt Socialtjänstlagen ska kommunerna erbjuda våldsutsatta personer långsiktigt stöd i form av till exempel hjälp att hitta en bostad. Men tjänstemännen på kommunala bostadsförmedlingar och allmännyttan står handfallna.

Det finns ett minimalt utbud av billiga hyresrätter. 81 % av kommunerna (enligt SKR:s kommunundersökning 2013) anser att dessa och andra faktorer är ett problem när det kommer till bostad till kvinnor som tvingats fly sitt hem p.g.a. våld.

– Vi upplever att det blir allt svårare för våldsutsatta kvinnor att få förtur, när de ansöker om det, uppger Alla Kvinnors Hus i Stockholm i SKR:s pressmeddelande.

Flamman talade med Barbro Wiklund på Kvinnojouren Liljan i Tierp-Älvkarlebys kommun som trots allt inte upplever dramatiken som i andra kommuner.

– Det är bara en kvinna och ett barn i tvingats säga nej till. Tidigare under våren var det också ett fall. Men vi ringer runt och försöker hitta platser. Men det är svårt.

Konsekvenserna av att bli avvisad av kvinnojouren är ofta att kvinnan inte vågar lämna en misshandlande partner på grund av oron att bli utan bostad eller att tvingas flytta tillbaka till sin våldsamma partner/ex-partner.

Dick Emanuelsson

Inrikesnotiser vecka 47

Arbetsgivarna vill försämra turordningen

Svenskt Näringsliv förhandlar med PTK om försämringar av turordningsreglerna, skriver Arbetet. Arbetsgivarna vill bestämma vid uppsägningar och vill att kompetens ska väga tyngre än anställningstid. Facket vill ha förbättringar av omställningsstödet, rehabiliteringen och kompetensutvecklingen. PTK har förklarat att man är beredd att åtminstone gå med på utökade undantag vid uppsägning. Men LO ser frågan på ett principiellt annorlunda sätt.

– Turordningsreglerna innebär makt. Omställning, rehab och kompetensutveckling är inte det. Jag har ingen aning om vilken slags makt vi ska byta turordningen mot, säger Lasse Thörn, chef för LO:s arbetslivsenhet.

Ryggskottet blir riksdagsfråga

Byggnadsarbetaren Johnny Blomqvist drabbades av ryggskott för några år sedan. Han fick först skadan godkänd som arbetsskada, men tre år senare omprövades beslutet. Nu menade Försäkringskassan plötsligt att förändringen i ryggen hade andra orsaker. Beslutet gjorde att Johnny Blomqvist förlorade sin livränta på cirka 4 000 i månaden, skriver Byggnadsarbetaren.

Nu har riksdagsledamoten Hillevi Larsson (s) reagerat och ställt en enkel fråga till arbetsmarknadsminister Ulf Kristersson (m) om regeringen tänker gå vidare med förslag som Arbetsskadekommissionen kom med förra året. Där föreslogs att man skulle flytta bevisbördan kring arbetsskador från den skadade till Försäkringskassan, som är den myndighet som betalar ut livränta.

Elektrikernas a-kassa sänker avgiften med en 5:a

Från och med den 1 januari 2014 avskaffar regeringen arbetslöshetsavgiften. Det innebär, som i fallet med Elektrikerförbundets medlemmar, att avgiften sänks med fem kronor till 100 kronor per månad och medlem. För en tid sedan la regeringen ett förslag om att ta bort den arbetslöshetsavgift som infördes av den borgerliga regeringens tillträde 2006. Arbetslöshetsavgiften har drabbat vissa a-kassor hårt, då de haft hög arbetslöshet. A-kasseavgiften fick höjas betydande vilket bland annat ledde till att en del medlemmar valde att lämna a-kassan.

Undersköterskor sätter hårt mot hårt

Nu får ni börja betala annars drar vi! var budskapet från åtta timanställda undersköterskor i hemtjänsten i Tärendö i Pajala kommun. Och när inget hände sa fyra av de åtta undersköterskorna upp sig. De kräver bland annat högre lägstalöner och höjd beredskapsersättning, skriver Kommunalarbetaren.

– Vi måste börja tänka på oss själva! Jag är less på att hela tiden stå tillbaka, säger Eva Tillberg, som har arbetat 30 år inom hemtjänsten och kräver att de åtta timvikarierna anställs som tillsvidareanställda undersköterskor.

Arbetslös som AF:s generaldirektör?

Han är den arbetslöse modersmålsläraren som kan bli Arbetsförmedlingens nye generaldirektör. Åtminstone har han sökt tjänsten via Facebook tillsammans med ett 30-tal andra som är experter på hur förmedlingen fungerar.

Angeles Bermudez-Svankvists fick sparken som generaldirektör i augusti och i slutet av oktober utlystes tjänsten av regeringen. ”Vi söker dig som har; kunskaper om myndighetens verksamhetsområde. . .” skriver regeringen och lägger till ett 20-tal punkter, i praktiken oåtkomliga för en arbetslös.

Pentti Salmenranta anser sig ha de ”kunskaperna”. Han har skapat rubriker i pressen de senaste dagarna genom att söka posten som generaldirektör inom AF och anser sig vara den rätta mannen för tjänsten med tanke på hans meriter.

– Jag har varit arbetslös till och från ganska många år som modersmålslärare i kommunen (Norrköping). Det har alltid funnits någon övertalig som har gått före mig som har haft fler tjänsteår i kommunen och det är i den fällan jag har hamnat, säger han till Flamman.

Han är irriterad på att den nya linjen är att ”tvinga folk att söka jobb som man ändå inte får”:

– Det är bara för att de ska få sin statistik ifylld. ”Den här typen har nu sökt 17 jobb”. Men vad är det för jobb, det tittar de inte ens på. En handläggare sa för 10-15 sedan att arbetsgivarna var förbannade för de fick för mycket post med jobbansökningar och då slutade de med det. Men nu börjar man (regeringen) med det igen.

Flamman tog kontakt med statssekreteraren Christina Ramm-Ericson och departementsrådet Anders Kessling för en kommentar men sekreterarna sa att de inte var tillgängliga.

Dick Emanuelsson

Strejken avblåst i skärgårdstrafiken

Strejken inom skärgårdstrafiken är över sedan Seko och Almega sa ja till medlarnas bud i måndags. Det nya avtalet ger 6,8 procent på tre år.

Tarifflönerna som var den stora stridsfrågan och som utlöste konflikten ska nu diskuteras i en partsgemensam arbetsgrupp. Men tarifferna förändras inte och ska gälla under avtalets 36 månader, säger Mats Ekeklint till Flamman.

Mats Ekeklint

Han är förbundsombudsman på Seko och bland annat ansvarig förhandlare för skärgårdsavtalet. Han menar att Almega inte vann något på att provocera fram strejken.

Almega gick på bet, med andra ord?

– Som vi ser det har de bidragit till konflikten för att inte få någonting. De har inte fått till stånd några ändringar i kollektivavtalet. Hade de svarat ja för en vecka sedan hade vi sluppit konflikten.

Ni får inga retroaktiva ersättningar.

– Nej, och det beror på reglerna hos Medlingsinstitutet. De gör cirka 500 kronor i en engångssumma som våra medlemmar förlorar. Avtalet gick ut den 30 september och det handlar om löneökningarna för en månad. Förbundet betalar konfliktersättning från och med den 4 november.

Inga individuella löner

Ekeklint säger att den gemensamma arbetsgruppen inte kan upphäva eller förändra avtalskonstruktionen under treårsavtalet. Däremot kan den komma med förslag på förbättringar för parterna. Men det blir inte tal om individuella lönekonstruktioner, som Almega försökte få igenom i den nu avslutade avtalsrörelsen mellan Seko och Almega.

– Arbetsgivarna har blivit mer aggressiva i sina försök att förändra kollektivavtalet. De sade upp avtalet från början och de utökade varslet om lockout. Strejkbryteriet var också helt oacceptabelt och något som vi aldrig kan acceptera. Det finns en tyst överenskommelse om att parterna ska respektera varandra i en konfliktsituation för att förhindra saker som man inte kan styra.

Dick Emanuelsson

Konflikt i skärgårdstrafiken med mera, Vecka 46.

Konflikt i skärgårdstrafiken

Strejk och lockout bland skärgårdsbåtarna råder sedan i måndags i förra veckan vid kajerna i Stockholm och Göteborg. Konflikten bröt ut sedan Seko sagt ja men Almega nej till ett bud från medlarna. Almega hävdar att systemet med tarifflöner gör avtalet för skärgårdstrafiken ”väsentligt dyrare” än avtal på den övriga arbetsmarknaden. Men det förkastas av facket, skriver Arbetet.

Normerande lönetariffer betyder att lönerna styrs av det centrala avtalet. Det fastställer hur mycket du ska tjäna om du är helt oerfaren respektive har ett, två, fyra, fem, sex, sju, åtta eller nio års erfarenhet. Lönen på lägsta trappsteget är i det utgångna avtalet 17 031 kronor, slutlönen efter nio är 24 749. Detta är denna reglering som Almega vill säga upp.

Färre medlemmar i Byggnads

Sedan årsskiftet har Byggnads förlorat 993 medlemmar. Enbart i oktober var tappet 184 medlemmar, noterar Byggnadsarbetaren. Trots det hävdar tidningen att förlusten av medlemmar stannat av, enligt siffror från förbundet. Totalt har Byggnads 103.058 medlemmar.

Handels fackliga telefonrådgivning

Handels Direkt, som Handels telefonlinje för facklig rådgivning heter, startade för ett och ett halvt år sedan. I dag tar telefonlinjen i snitt emot runt 1600 samtal i veckan, skriver Handelsnytt:

– Till oss ringer folk i alla åldrar och med många olika nationaliteter, säger Sara Hedman som är en av 14 rådgivare på Handels Direkt.

De vanligaste telefonsamtalen är från medlemmar anställda på butik, lager och frisörsalonger. Hittills har Handels Direkt hittills värvat cirka 4000 medlemmar, enligt rådgivningens egen uppskattning. Telefonnumret till Handels Direkt är 0771-666 444.

Unga vill ha fast jobb

Två av tre unga vill ha fast anställning och förkastar projektanställningar och springvik, enligt Ungdomsstyrelsens rapport; Ungdomar med Attityd. Det är en enkät gjord bland 5000 personer i åldern 16-29 år.

Undersökningen omfattar ungas attityder och värderingar kring allt från arbete, skola, livskvalitet och boende till samhällsengagemang och framtidsutsikter. I den slår utredarna fast att utbildning och arbetsmarknad är de viktigaste samhällsfrågorna för unga. Inte oväntat ligger drömmen, med tanke på de höga bostadskostnaderna, att kunna leva i ett parförhållande i topp. Därefter anser 65 procent att det är mycket viktigt eller allra viktigast för dem att ha ett fast jobb, vilket är en större andel jämfört med tidigare undersökningar.  Svaren visar också att fler unga oroar sig för att bli arbetslösa. 2002 var det 10 procent som var oroliga för att bli arbetslösa, nu är det 18 procent.

Bemanningspersonalens arbetsmiljö på undantag

<3113 tecken>

 

Antalet olycksfall är dubbelt så stort i bemanningsbranschen än på resten av arbetsmarknaden. År 2011 hade samtliga branscher ett snitt på 6 anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta. I bemanningsbranschen var siffran 12.

År 1994 fanns det 5 000 bemanningsanställda i Sverige. År 2012 var siffran 60 000. Det är de unga som dominerar bemanningsbranschen och de är också främst de som skadar sig. Bakgrunden är att de placeras direkt i arbetet utan en tillräcklig introduktion på sina uppgifter. Sextio procent av de skadade i bemanningsbranschen var under 35 år 2011, jämfört med 30 procent för arbetsmarknadens samtliga branscher.

Fortbilda inspektörerna

Uppgifterna kommer från en ny rapport som Arbetsmiljöverket har offentliggjort. Fredrika Brickman är biträdande tillsynsdirektör på verket i Stockholm. Hon säger till Flamman att även verkets egna inspektörer är lite tagna på sängen över explosionen av nya anställda och också behöver fortbildas i frågan varför arbetande inom bemanningsbranschen har en dubbel så hög skadefrekvens.

– Det finns en osäkerhet hos enskilda inspektörer om vilka krav man kan ställa av det inhyrande företaget. Nu är det ju inte alla delar av branschen som är farliga. Men där de är farliga så måste de ju vara mycket farliga eftersom vi har fått så väldigt höga olyckstal just där.

Vems ansvar

Vad händer rent konkret om en anställd i bemanningsbranschen skadar sig och vem ansvarar för honom/henne?

– Inhyraren ska stå för första hjälpen. Därefter är det bemanningsföretaget som har hand om det hela och ska anmäla fallet till oss. Vi kräver att vi reda på att det har hänt någonting. Men bemanningsföretaget vet ibland inte att det har hänt något. Det finns ingen skyldighet för inhyraren att anmäla, även om den ibland gör det.

Hon säger att den anställde också är mer försiktig att anmäla risker på arbetsplatsen för ”man vill inte vara gnällig, en sån där som pratar för mycket”. Man är rädd att förlora uppdraget (jobbet).

Vad säger Verket om att språket är engelska mellan kranföraren och mannen som dirigerar kranen på bygget i Citybanan i Stockholm som är utpekad som den kanske farligaste arbetsplatsen i Sverige just nu?

– När det fanns kranförare från olika länder ställde vi krav på att de (kranförarna) ska förstå ett visst antal ord och förstå vissa termer för att klara sitt jobb. Men man måste gå tillbaka till arbetsmiljölagen och ställa krav därifrån.

Sammanfattningsvis, vad säger rapporten?

– Jag tror att problemet är större än Arbetsmiljöverkets tillsyn. Det måste läggas ett annat ansvar på inhyraren. Där det är problematiskt det är där arbetsuppgifterna är tunga och svåra eller farliga. Där måste lagstiftaren ställa krav på att inhyraren har ett ekonomiskt incitament och se till att folk inte skadar sig. Tänk på den minst attraktiva och lätt utbytbara arbetskraften, den ligger annars illa till, tror jag.

Men problemet för en arbetare som skadar sig i ryggen eller behöver arbetsanpassning på grund av en belastningsskada, är att han är ”omöjlig att hyra ut”, säger Brickman.

Dick Emanuelsson