Inrikes i korthet vecka 14

Volvo PV sätter in knarkhundar

Trots att det aldrig har förekommit något fall av narkotikapåverkade anställda, kommer nu Volvo inte bara att fortsätta att drogtesta sina arbetare utan även genomföra patruller med så kallade knarkhundar. Det skriver Unionens tidning Kollega i sitt senaste nummer. Det kontroversiella med drogtestar och den personliga integriteten hindrar inte att Volvo i Olofström ska genomsökas av knarkhundar.

– Först blev jag förvånad, det lät så drastiskt. Men det råder nolltolerans mot droger på arbetsplatsen, säger Joakim Ravemyr, Unionenklubbens ordförande till Kollega. Han säger att kontrollerna kommer att äga rum när de anställda inte är på plats och framför allt genomföras i omklädningsrummen där de anställda har sina skåp.

Jonas Knutsson som är informatör på Volvo säger för sin del till Expressen att knarkhundarna är nästa steg i arbetet att säkra att företaget är “grönt”. Sedan tidigare testas personalen. Nu vill företaget säkra att lokalerna är drogfria också. Facken är helt införstådda med saken, understryker företagets talesman.

Vårdförbundet nobbar Sverigedemokraterna

Vårdförbundet säger nej till deltagande i arrangemang och liknande under valrörelsen om Sverigedemokraterna ska vara närvarande. Hos medlemmarna är reaktionerna positiva medan det svenska rasistpartiet tycker sig illa behandlat och menar att beslutet andas “populism”.

Ställningstagandet väckte genast många reaktioner och har kommenterats på Vårdfokus webb, till exempel från dem som tycker att det är fel strategi att inte möta partiet. En annan läsare undrar var man ska dra gränsen: “Hur gör vi med partier som är tveksamma mot homosexualitet? Abort? Hårdare prioriteringar i vården? Talar ni med dem?”

Läkarförbundet delar inte Vårdförbundets ställningstagande.

– Chansen att få även de största motståndarna att ändra uppfattning är större om man har kontakt med dem, säger ordförande Marie Wedin till Läkartidningen.

250 jobb bort på Bombardier

Det skriver Dagens Arbete. Bakgrunden är att SJ har gett ABB en jätteorder om att rusta upp tågen.

Det tvingar Bombardier i Västerås att varsla 250 anställda samt ett 50–tal inhyrda som måste lämna företaget.

– Vår verkstad för underhåll och ombyggnad kommer att stå helt öde om ett tag, säger Sören Löfberg, metallklubbens ordförande på Bombardier. I verkstaden renoveras i dag de sista RC–loken till Green Cargo. Av de 80 lok som skulle rustas upp återstår bara ett fåtal. Sedan är det slut.

Alla erbjuds att säga upp sig själva mot att uppsägningstiden fördubblas. Den som exempelvis har en uppsägningstid på sex månader får gå hem efter uppsägningstidens slut med sex månader i form av avgångsvederlag.

Arbetet: Trafikolyckor drabbar fyra av tio säljare

Säljare som kör bil i jobbet löper stor risk för trafikolyckor. Fyra av tio har råkat ut för en, enligt en undersökning av yrkesförbundet Säljarnas, uppger Arbetet. Det är få arbetsgivare som har en trafiksäkerhetspolicy, och bara 15 procent av säljarna hade fått någon typ av kör– eller trafiksäkerhetsutbildning av sin arbetsgivare.

Arbetet utmanar LO på fackets kvinnobild

LO:s eget organ Arbetet utmanar nu den gängse bilden av hur “svårt det är att få kvinnor att acceptera fackliga uppdrag”.

I senaste numret av Arbetet lyfter tidningen fram “hundra kompetenta kvinnor”. De återfinns på olika nivåer, “men brinner alla för det fackliga arbetet och vill föra fackföreningsrörelsen framåt”. Och, sammanfattar kollegorna, “kanske är det här du hittar henne – LO:s nästa ordförande”.

I dag vågar få säga att kvinnor inte har kompetensen till att ta ett fackligt uppdrag eller andra totalt ovidkommande argument. Men trots att det finns massor av kompetenta kvinnor dominerar männen fortfarande i LO och i de flesta förbunden.

Det är heller ingen hemlighet att den samlande fackföreningsrörelsen har försvagats avsevärt de senaste två decennierna. Fram tills mitten av 1980-talet var arbetsplatserna och de fackliga uppdragen föremål för en intensiv strid mellan socialdemokratiska och kommunistiska fackklubbar. Få gånger uppstod frågan om kvinnor på fackliga uppdrag?

Uppbackning

Den fackliga organisatoriska strukturen kräver mycket folk. Och nu ska kvinnorna in, även om det talas om att kvinnor inte vill ta tunga uppdrag.

–  Så är det givetvis inte. Man ser inte kvinnors potential att bli ledare, om de får rätt uppbackning, på samma sätt som man ser och tar hand om unga lovande män, säger Joa Bergold, utredare på LO till Arbetet.

Elektrikerförbundet har 99 procent män. Tina Nordling var den första kvinnliga ombudsmannen. Nu är de tre.

– Vi har bara tittat på kompetensen när vi anställt, och inget annat. De här tre tjejerna var bäst lämpade för jobbet, säger Tina Nordling och tar död på myten om att kvinnorna utses som kvoterade för sitt kön och inte för sin kompetens inom totalt mansdominerade branscher.

Dick Emanuelsson

Jobbhälsobarometerns dystra rapport för 2013

Yngre och kvinnor inom kommunala sektorn upplever att arbetsmiljön försämrades under 2013.

Det uppger organisationen Sveriges Företagshälsor som ligger bakom rapporten Jobbhälsobarometern 2013. Cirka 4 500 anställda intervjuades och utfrågades om vad de anser om sin arbetsmiljö.

Facktidningen Hotellrevyn instämmer i att arbetsmiljön har försämrats. Jag tar pulsen på min son, som är chefskock på en av Stockholms mer luxuösa krogar och han bekräftar bilden.

– Hetsen och behandlingen av de anställda är svinaktig, säger han utan att darra på stämman. Och enligt Jobbhälsobarometern tillhör Hotell- och restauranganställdas medlemmar de som upplever sin arbetsmiljö som allra sämst.

Man och kvinna

Resultatet skiljer sig markant mellan olika yrkesgrupper. Mest nöjda är anställda inom byggbranschen samt informations- och kommunikationssektorn, medan anställda inom skolan samt hotell- och restaurang är mest kritiska till sin arbetsmiljö.

Jobbhälsobarometern samlar in vad den kallar för ett Jobbhälsoindex. Det är en sammanvägning av ett tiotal av de viktigaste variablerna för en bra arbetshälsa och arbetsmiljö. Ett högre indextal innebär att de anställda uppfattar arbetshälsan och arbetsmiljön bättre. Det finns inget givet tal, indextalet är intressant som jämförelse över tid och mellan olika delmängder, ålder, kön, näringsgren, egen sjukfrånvaro, med mera, understryker rapporten.

Resultatet visar att det är framför allt är det fler kvinnor som upplever att arbetssituationen blivit sämre det senaste året. Kvinnor är generellt mer kritiska till sin fysiska och psykiska arbetsmiljö än män. 

Männen har ett bättre jobbhälsoindex i samtliga sektorer. Högst Jobbhälsoindex har männen i privat sektor och lägst index återfinns bland de anställda kvinnorna i kommunerna.

Dick Emanuelsson

140209 Inrikes i korthet vecka 13

Sverigedemokraternas nya LO

Ett par nya “fackföreningar” ska nu inleda en strid om medlemmarna med LO, berättar Arbetet, organ för LO, på sin webbplats. Det namnger Tingvalla-Bro som har alternativa kollektivavtal för alla branscher. Det har sedan två år har ett avtal med byggföretaget Botrygg och på Byggnadsarbetareförbundet vet man inte riktigt hur man ska hantera denna fråga, skriver Arbetet.

Men det som har gett störst uppmärksamhet är att Sverigedemokraterna har bildat “Löntagarna” som hoppas ska växa och skriva under kollektivavtal främst inom transportsektorn. Sven Pernils är ordförande för Löntagarna:

– Vi ser oss som ett partipolitiskt oberoende alternativ till LO-förbunden, säger han. Och det är arbetarfacken vi inriktar oss på.

“Årets Plåtslagare”

Eftersom denne skrivare är en gammal grovplåtslagare så kunde jag inte låta bli att registrera nedanstående nyhet. För varje år delar Stiftelsen Plåtslagaryrkets fond ut utmärkelsen “Årets Plåtslagare” till en enskild person. Men i år hade juryn svårt att skilja de två bästa kandidaterna åt, och därför fick både Michael Swedberg och Mikael Larsson priset, bestående av medaljer, diplom, blommor samt ett stipendium på vardera 15 000 kronor, skriver Byggnadsarbetaren.

Både Michael Swedberg och Mikael Larsson är anställda på Oskar Jansson Plåt & Smide i Stockholm. De har gjort omfattande plåtarbeten på ett flertal byggnader i Stockholm, som till exempel Armémuseet, Nacka kyrka, Tyska kyrkan, Matteus kyrka, och Skeppsholmskyrkan i Stockholm.

Grattis från Flamman!

Konfektyrboden i konkurs

Konfektyrboden, som Flamman tidigare har uppmärksammat för att företagets ägare inte hade betalat lön till fem anställda och dessutom är indraget i ett fall av sexuellt övergrepp, har gått i konkurs. Det betyder att de anställa nu kan få sina pengar, uppger Handelsnytt, Handelsanställdas förbundstidning.

– Det är skönt att se ljuset i tunneln. Det har varit en enormt påfrestande process för våra medlemmar. Dels att stå utan pengar, dels att det dragit ut så på tiden eftersom företagaren inte dykt upp på rättegångar, säger Maria Andersson Nordström, ombudsman på Handels i Luleå.

Eftersom LO-TCO Rättsskydd, som drivit frågan för Handels, ansåg att företaget saknade pengar begärde de Konfektyrboden i konkurs.

– Det har aldrig funnits några pengar att betala löner med. Företaget är bara bluff och båg. Vid en konkurs gäller den statliga lönegarantin. Då kan de anställda få sina pengar, förklarar Bo Villner, jurist på LO-TCO Rättskydd.

Jobba till 69, vem orkar och vem tjänar?

Pensionsgruppen som består av de fem partierna s, m, fp, c och kd vill nu sondera med facket om att anställda ska kunna fortsätta arbeta till 69 års ålder. I dag är den faktiska pensionsåldern för svensken inte ens 65 utan 63 år.

Fempartigruppen drog på sig många pensionärers ilska när det som aldrig skulle hända faktiskt hände; den så kallade Bromsen bromsade in och sänkte eller fryste pensionerna 2010 när den internationella kapitalistiska krisen slog igenom 2008. Bromsen förändrades från nödbroms till slidbroms och ska nu revideras och förändras, hävdas det. Pensionärskollektivet ska inte drabbas och därmed ger det en större förutsägbarhet för kommande pensionsnivåer.

Håkan Svärdman

Flamman talade med Håkan Svärdman som är välfärdsanalytiker på Folksam och pensionsexpert om vad han tror om de nya tankegångarna från Pensionsgruppen.

– Jag är för en höjning av pensionsåldern. Men man kan inte bara höja den så där rakt upp och ned som vissa ibland tror. (Reinfeldt: “75 år”). Lever vi längre så är det naturligt att vi ska pensioneras vid en högre ålder. Men sedan är det ju så stora skillnader mellan oss människor. Grunden för trygghet kan ryckas undan i samhället om man inför ett allt för kantigt system för pensionsåldershöjningar. Jag tycker det skulle vara utomordentligt om så många som möjligt skulle arbeta fram till 65 år, menar Swärdström. Men i dag är den faktiska pensionsåldern 63 år.

Tre grundkrav

Han anser att tre frågor måste uppfyllas för en höjning av möjligheten att kunna arbeta fram till 69 år eller en generell höjning av pensionsåldern.

1. Skapa ett system som fångar upp dem som vill men som inte kan på grund av sjukdomar. I dag gör inte sjukförsäkringssystemet det. Man tar ingen hänsyn åldern längre, hävdar Swärdström.

– Jag tycker man ska ha en tydligare åldersfaktor efter 60 år. Det är fullständigt orimligt att en 62-åring bedöms på samma sätt som en 35-åring. Det är LO-kollektivets medlemmar som tar emot smällen.

2. Byta vägval & yrke mitt i livet. Hitta instrument och stimulera människor till att vidareutbilda sig till något annat med förmånliga mekanismer.
3. Möjlighet till en sparbuffert längre fram i livet.

– Att skjuta upp pensionsåldern ger fickpengar som inte står i relation till den frihet som pensionen innebär. Har man chans att jobba vidare och känner att man klarar det, då ska man ta ut pension samtidigt. Man plockar ut pensionen och lägger in den på ett sparkonto. Det är en unik möjlighet till att spara ihop ett kapital, menar Folksams pensionsexpert.

26 års sparande

Han berättar att en kollega ska ta ut sin pension vid 63 år men kommer att fortsätta arbeta och kunna lägga undan 200.000 kronor rent per år. Vid 67 års ålder, dit det är möjligt att jobba i dag, har han ett kapital på 800.000 kronor som är lika med 26 arbetande år.

– 65+26 år är 91 år. Då är han förmodligen död. Det där att “vi lever för länge”, ja, kanske räknat på genomsnittet men det innebär att hälften av oss är döda.

Swärdmanvarnar också för att inte ta ut pensionen vid 65 år, framför allt kvinnor. Han tar exemplet med en undersköterska som tjänar 18.800 kronor i månaden.

– Skulle hon skjuta upp pensionen ett år skulle hon senare som pensionär tjäna 45 kronor i månaden på det extra året. Men hon går sammanlagt miste om 126.000 kronor i garantipension under det år hon jobbar vidare. Till skillnad från annan pension kan garantipensionen nämligen inte skjutas upp. Pengarna försvinner om de inte tas ut.

Dick Emanuelsson

Inrikes Vecka 12: Strejk i stället för affischer?

Strejk i stället för affischer?

De 253 uppsagda Sekoanställda på Öresundståg anser inte att affischer från Seko kan få det franska multinationella Veolia att dra tillbaka sitt varsel. För det behövs grövre artilleri. Därför planerar de vad arbetsgivarna kallar för ”vild” strejk. Planeringen har börjat på station för station via en anonym blogg som börjar få konturer och med det också hoten från Veolia. Kraven från de anställda är att ingen skall sägas upp eller tvingas ner i tjänst.

– Om vi spekulerar och säger att det blir en vild strejk så kommer vi se mycket allvarligt på en sådan. I så fall finns det arbetsrättsliga regler att ta till, hotar Mikael Danielsson, områdeschef på Veolia transport till Skånska Dagbladet.

– Det finns inte en chans att vi är övertaliga med 252 personer. De vill sänka vår anställningsgrad och återanställa på allt från 50 till 90 procent, säger en Veoliaanställd som vill vara anonym, till tidningen.

Höga bankvinster och usel arbetsmiljö

De bankanställda som möter kunder har en mycket pressad arbetsmiljö, visar Finansförbundets årliga arbetsmiljöenkät. Nu kräver förbundet en dämpning av de uppskruvade lönsamhetskraven för att få en bättre bemanning i kunddiskarna och telefonbankerna, skriver TCO-Tidningen.

På bankkontoren konfronteras de anställda med både aggressiva kunder som en arbetsorganisation som anklagas för att vara alldeles för hårt slimmad med skyhöga lönsamhetskrav från ägarnas sida. De fyra storbankernas vinster var förra året 90 miljarder kronor varav 45 miljarder delades ut till aktieägarna.

– Vi måste få en diskussion om de höga avkastningskraven med olika intressenter. Det krävs någon form av brett samtal där även politiker kan delta, säger Jimmy Johnsson, förste vice ordförande i Finansförbundet.

Sjukas och arbetslösas ersättningar halkar efter

Ersättningarna inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen har inte hängt med i löneutvecklingen de senaste 20 åren, säger en ny rapport som Unionens medlemstidning Kollega citerar. Grunden är att ersättningarna ska stå i proportion till din tidigare inkomst.

– Det är framför allt sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som inte har följt inkomstutvecklingen. I arbetslöshetsförsäkringen är taket numera lägre än den lägsta tiondelens heltidslön, medan den för 20 år sedan var högre än medianlönen, säger Iida Häkkinen Skans, som är författare till rapporten från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Utvecklingen de senaste 20 åren visar att det svenska socialförsäkringssystemet glider från en inkomstbortfallsförsäkring mot ett grundtrygghetssystem. I arbetslöshetsförsäkringen, där ersättningarna inte höjts på tio år, har ett sådant system redan etablerats, menar Iida Häkkinen Skans.

Inrikes vecka 11: “Efter 15:53 jobbar kvinnor gratis”

“Efter 15:53 jobbar kvinnor gratis”

Det skrev Dagens Arbete förra veckan inför 8 mars och instämde samtidigt med “Dags för lön hela dagen”, den samlande parollen på internationella kvinnodagen.

– Vi kräver att de politiska partierna inför valet konkret visar hur de tänker motverka värdediskriminering och ojämställda löner, sa Johanna Dahlin till DA. Hon är organisationssekreterare i Sveriges kvinnolobby som startat 15:53-rörelsen, dit politiska partier, fackförbund och andra organisationer anslutit sig i stor mängd.

15:53-rörelsen kräver att ett jämnare uttag av föräldraledigheten ska stimuleras och att kvinnor och män ges samma rätt och möjlighet till heltidsarbete. Företag bör också vara skyldiga att genomföra lönekartläggningar varje år istället för vart tredje.

Den 12-15 juni genomförs i Malmö ett Nordiskt Forum för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Arrangörerna hoppas att 15 000 deltagare tillsammans ska sätta agendan för framtiden i lönefrågan och i alla andra jämställdhetsfrågor.

Sjätte dödsolyckan på Citybanan

En 26-årig anställd avled natten mellan torsdag till fredag förra veckan vid järnvägsområdet vid Tomteboda i norra Stockholm.

– Sex dödsolyckor på ett statligt finansierat projekt är alldeles för mycket. En dödsolycka är alldeles för mycket, säger Christian Lönnström, inspektör på Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket riktade massiv kritik mot projektet efter en dödsolycka i somras.

– Citybanan och Trafikverket måste se över sin organisation och strama upp sitt säkerhetsarbete. Vi har inte sett någon större förbättring sedan dess. Det här tyder inte på att så skett, säger Christian Lönnström.

Kommunal stämmer Arriva

Företaget Arriva ville inte ha ett huvudskyddsombud som försvarar rätten till en arbetsmiljö värd namnet för de anställda. Därför utsattes Reza Forghani för ett systematiskt ifrågasättande av hans roll på arbetsplatsen så till den milda grad att han sjukskrevs, berättar Kommunalarbetaren. Förbundet går nu till AD och stämmer Arriva för att huvudskyddsombudet Reza Forghani vid Råstagaraget hindrades att utföra sitt uppdrag. Den unika situationen hade uppstått att Arriva krävde att Kommunal skulle avsätta han som huvudskyddsombud. Men det handlade inte bara om Forghani utan den fackliga verksamheten i stort. Varken lagar och avtal om medbestämmande och arbetsmiljö respekterades av företaget.

Forghani kallade på Arbetsmiljöverket för att göra en inspektion av arbetsmiljön. Och Arbetsmiljöverket gav honom rätt. Arriva hotades med böter om rutinerna för arbetsmiljöarbetet inte förbättrades.

– Domen i Arbetsdomstolen kommer att bli viktig för alla fackligt förtroendevalda inom alla branscher, säger Forghani säger han till KA.

I stämningen till Arbetsdomstolen kräver Kommunal skadestånd till Reza Forghani på 300 000 kronor och lika mycket i skadestånd till förbundet.

 

Tågtrafikens elände: Är det dags att avreglera avregleringen?

Det franska privata tågföretaget Veolia ska nu varsla på Öresundståg men i nästa vända återanställa flertalet av de 253 anställda, men på deltid.

Sekos avtalssekreterare Valle Karlsson rasar säger att han aldrig tidigare har varit med något liknande.

– Vi har aldrig tidigare träffat en arbetsgivare som så brutalt vill bygga upp en deltidsorganisation, som även kommer att drabba resenärerna, säger han till sin förbundstidning.

Veolias driftschef Linda Walmeus erkänner att företaget säger upp heltidare och istället erbjuder deltid på mellan 75 och 95 procent. Men hon vill inte kalla den nya organisationen för en “deltidsorganisation”.

Veolia la ett så lågt anbud och de ansvariga politikerna i Region Skåne sa ja, trots varningar om konsekvenserna. Flamman talade med Jonas Pettersson, informationsansvarig på Seko. Han bekräftar förbundet nu ska gå ut, inte i strejk, utan i en affischkampanj som facket hoppas ska få genomslag i opinionen. Tågvärdarna tjänar i genomsnitt 25.000-26.000 kronor och ett bortfall på 25 % svider i plånboken.

– Tidigare var det tre (3) personer som hade 75 % tjänst. Den siffran ökar nu till 45. 201 heltidsanställda tågvärdar ska ned till 78. De andra tjänsterna går ned till deltid eller varslas (om avsked).

Det multinationella Veolia körde opererade tunnelbanan i Stockholm under namnet Connex.

Vilka slutsatser gör Seko efter vinterns trafikkaos och nu varslen på Öresundstrafiken? Är det inte dags att avreglera avregleringen?

– Njaaaa, i vart fall reglera den. Men det funkar ju uppenbarligen inte. Det är många olika parametrar i upphandlingssystemet som inte fungerar. Veolia har lagt sig lågt och sedan klarar de inte av verksamheten.

Dick Emanuelsson

LO lanserar en Jämställdhetsbarometer

Inför den Internationella kvinnodagen lanserar LO en Jämställdhetsbarometer. Den ska presentera hur fördelningen ser ut på betalt och obetalt arbete mellan både kvinnor och kvinnor men också män och män inom olika branscher.

Det säger till Flamman Joa Bergold, utredare på LO som tillsammans med Ulrika Vedin ansvarar för den årligen återkommande Barometern. Hon kritiserar åren av den borgerliga regeringens jämställdhetsarbete som koncentreras på den enskilde individens egna möjligheter att informera sig fram till ett bra jobb och lönevillkor. Kollektivet är en sekundär fråga och även statens ansvar.

– Arbetarkvinnors villkor är så osynliggjorda. Barometern ska bli en analysrapport som tittar på villkoren för kvinnor och män i arbetare- och tjänstemannayrken och så gör vi jämförelser inom olika områden.

Mer “Flickor på Marabou”

– Men det behövs en politik som inte bara fungerar för medelklasskvinnor i tjänstemannayrken. Vi behöver uppmärksamma den brist på makt som finns hos kvinnor och män inom arbetaryrken. Vi ser ett stort behov av att spela in klassfrågan i jämställdhetsdebatten. Den har saknats.

Kan man säga att man i dagens debatt mindre ser vi “Flickor på Marabou”* än på 70-talet?

– Jag har inte sett “Flickor på Marabou”. Men SVT hade en dokumentär som handlade om kvinnor som arbetade i ett tvätteri. Och en DN-skribent på kulturen skrev att “det här arbetet finns fortfarande”! Vi tror att vi lever i en värld av tjänstemän och konsulter men det här väldigt konkreta, nära och hårda arbetet existerar.

Dick Emanuelsson

* Dokumentärfilm av Maj Wechselmann från 1971 om unga arbetarkvinnors liv och arbetsförhållanden på Marabou.