Kvinnliga elektriker utbyter erfarenheter

Tjugo kvinnliga elektriker och medlemmar i Region Mitt samlades nyligen för att utbyta erfarenheter. Hur är det att verka som tjej inom en nästan totalt mansdominerad bransch?

Men det handlar inte enbart om fackets intresse för att kvinnor ska börja som elektriker. Även landets byggchefer säger att många tjejer som är arbetsledare flyr branschen utifrån hur de behandlas, skriver förbundets tidning Elektrikern som bevakade träffen.

– Vi behöver kvinnor i branschen som känner sig välkomna och som vill fortsätta i arbetet, säger Ninni Blom, som var med och arrangerade träffen.

Omklädningsrum

Deltagarna menar att de reste till Stockholm för att diskutera teman som kan vara gemensamt för tjejer som ofta är ensamma på sin arbetsplats; arbetskläder, egna utrymmen – där det behövs minst två kvinnor för att ordna ett särskilt omklädningsrum och en hel del andra ämnen.

– Vill de (byggcheferna) ha in kvinnor i branschen får de se till att ha kläder som passar, sa en av deltagarna.
”Grabbigheten” kom förstås upp och Elektrikern talade med fyra av deltagarna:

– Det var mer grabbigt och macho när jag var yngre. Det var förmodligen ett annat sätt för 20 år sen, sa Anna Fredriksson, 42 år, Uppsala, Caverion, servicetekniker.

– Det är grabbigt och macho, men jag lärt mig att hantera det. De är mildare immun om det är en tjej i närheten, sa Elin Gustafsson-Fagerlind, Stockholm, 24 år, Ljus o kraftinstallation i Lidingö AB.

Elinore Selldén, 29 år, Borlänge, Imtech:

– Jag har aldrig upplevt grabbigheten och inte upplevt det negativt att vara tjej. Men man måste vara medveten om att man går in i en manlig bransch.

Dick Emanuelsson

Konfektyrbodens arbetarfientliga kokosbollar

”Du har väl hört Vikingarnas låt Guldbruna ögon... Dom skulle nog inte vara så djävla guldbruna om vi ville ta till hårdhandskarna”.

Det skrev Konfektyrbodens chef till Handelsanställdas ombudsman i Boden, Maria Andersson-Nordström, i en e-post. Liknande förtäckta eller öppna hot riktades mot flera anställda.

Bakgrunden till dessa nedlåtande och för svensk arbetsmarknad helt främmande uttryck är systematiska brott mot normala arbetsförhållanden på företaget, menar Bo Villner, jurist på LO-TCO rättsskydd. Han driver fyra stämningar mot företaget i Boden från lika många före detta anställda och medlemmar i facket, tre unga kvinnor och en man.

– Konfektyrboden har ägnat sig åt att anställa folk men inte betala löner. Sedan har de tvingats slutat i misär och då har han tagit in nya på samma sätt, säger Villner till Flamman.

Maria Bohjort var en av de anställda som inte lät sig hunsas. Hon gick till facket när hon bara fick 700 kronor i den andra månadslönen. Då hade hon tvingats använda sin egen bil för att leverera företagets kokosbollar och Mums-Mums” eftersom företagets inte var reparerad. Hon ringde Skatteverket och det visade sig att företaget inte var registrerat som arbetsgivare vilket hon påtalade för sin chef som fick ett raseriutbrott.

Snabbregistrerat

Villner säger att det finns lite uppgifter på mannen. När Flamman gör en sökning framkommer det, att efter att Bohjort kollade upp Konfektyrboden på Skatteverket, så bildades företaget formellt den 28 februari 2013 och blev registrerat och godkänt av Skatteverket den 2 april 2013. Den enda fysiska personen är Torgny Länta som fungerar som styrelseledamot. Men ytterligare en sökning visar att Thorsell, Lillemor Viveka, 66, också är ledamot. Registreringen av företaget stämmer i tiden med Bohjorts telefonsamtal till Skatteverket. Men enligt Villner har företaget bedrivit verksamhet i flera år.

Dick Emanuelsson

Inrikesnotiser vecka 50

Risk för att fattigdomen ökar i Sverige

Bara i Grekland ökar antalet människor i riskzonen för fattigdom snabbare än i Sverige. Det framgår av ny statistik från EU-organet Eurostat, skriver de svenska fackens Brysselkontor. 125 miljoner människor i Europa riskerar ett liv i fattigdom eller social utestängning. En av fyra i Europa riskerar att hamna i fattigdom eller social utestängning.

I Sverige har antalet människor i riskzonen ökat från knappt 1,5 miljoner år 2008 till 1,8 miljoner år 2012, enligt Eurostat. Det är en ökning med 22 procent, och bland EU-länderna är det bara i Grekland som risken för utanförskap ökat snabbare, med 23 procent, under samma period. Den största andelen medborgare i riskzonen finns i Bulgarien, 49 procent, Rumänien, 42 procent, Lettland, 37 procent, och Grekland, 35 procent.

Tre timmar i veckan åt Facebook&Co

Barnen försummas när den smarta mobilen blivit till en förlängd kroppsdel, jobbmejlen kollas i tid och otid hemma i tv-soffan och ditt nätverk i sociala medier anses som den självklara autostradan till drömjobbet. Så låter i alla fall den allmänna debatten, skriver facktidningen Kollega i senaste numret. Undersökningen som Kollega har gjort bland Unionens medlemmar visar att 76 procent använder sociala medier huvudsakligen för privata ändamål. Endast 8 procent använder det huvudsakligen i arbetet och tio procent för att söka jobb.

Men det kan få fatala konsekvenser för arbetslivet. En chef för en större hotellkedja fick sparken sedan han gått in och skrivit kritiska omdömen om några konkurrenter på hotellsajten Tripadvisor. Två Unionenmedlemmar på Go Excellent blev uppsagda för några år sedan efter att de skrivit subjektiva uppgifter om sin chef på sina privata Facebooksidor.

Företagare får hbt-manual

Branschorganisationen Företagarna har tagit fram en handbok i hur att skapa ett inkluderande och öppet klimat på arbetsplatsen, skriver Kollega och intervjuar Elisabeth Thand Ringqvist, vd på Företagarna som ser en möjlighet att öka inkomsterna med att inkludera HBT-gruppen.

– Det handlar om att skapa ett inkluderande och öppet klimat på arbetsplatsen. Vi hoppas att den hjälper företag att bli mer lönsamma. Har man anställda som mår bra och trivs så skapar man en bättre produkt eller tjänst. Sen kan man också möta kunder på ett bättre sätt. Det är positivt från alla sidor.

Nytt avtal inom äldreomsorgen

Vårdföretagarna har tecknat ett 37 månaders avtal med fackförbundet Kommunal, som höjer lägstalönerna med 820 kronor och ingångslönerna höjs med 1 700 kronor under avtalsperioden. Avtalet kostar, enligt TT, 6,8 procent vilket håller sig inom ramen. Avtalet omfattar omkring 30 000 arbetstagare i äldreomsorg och hemtjänst och löneökningarna fördelas individuellt. Avtalet kommer att innebära att lönespridningen mellan outbildade och utbildade successivt ökar i branschen, enligt Vårdföretagarna.

Inrikeskortisar Vecka 49

Skärgårdsredarna får nej för åtal

Det blir inget åtal för påstått ”olaga intrång”. Det säger Rolf Edin vid Klarapolisen och drar slutsatsen att det inte finns någon åklagare som kan väcka åtal mot facket. Bakgrunden är Sekos tidigare blockad av Strömma kanalbolag. En facklig förtroendeman gick ombord på Waxholm 3 som trots blockaden var på väg att lämna kaj, vilket av facket anses vara ett klart strejkbryteri. Förtroendemännens syfte var att informera de anställda om strejken och blockaden men befälhavaren tillkallade polis som tog upp polisanmälan om olaga intrång.

– De anmäldes för olaga intrång. De säger själva att de gick på båten och de klev av när de blev tillsagda, säger Rolf Edin till Sekotidningen.

AD dömer NCC till skadestånd

NCC informerade inte Byggnads då nya underentreprenörer anlitades. Ursäktliga misstag, enligt företaget. Men Arbetsdomstolen håller inte med, utan dömer företaget att betala 90 000 kronor i skadestånd till facket, skriver Byggnadsarbetaren.

– Det är en viktig dom. Förhoppningsvis blir det lite ordning på företagen så att de inte tar in bolag som inte har kollektivavtal, säger Timo Anttila, ombudsman på Byggnads.

LO och S enas i gemensam kravlista

Nu går LO och socialdemokraterna ut med en gemensam kravlista vad som behöver förändras på svensk arbetsmarknad.

– Det är speciellt glädjande att socialdemokraterna nu tar en tydlig ställning för fackföreningarna. Det har jag saknat länge. De har nu förstått innebörden av de här frågorna, säger Elektrikernas ordförande Jonas Wallin smått lyriskt till sin förbundstidning.

Kravlistan består av tio punkter som ska räta upp brister och dramatiska försämringar som den borgerliga regeringen genomfört under sin mandatperiod. En rad punkter handlar om utländsk arbetskraft och hur konkurrensen mellan svenska och utländska företag ska bli jämlik.

Allt fler sjukskrivs av psykiska skäl

Den som jobbar i Stockholm och Gotland har lägst risk att få en lång sjukfrånvaro med psykisk diagnos. Högst risk finns i Västra Götaland och Blekinge, skriver Hotell-Revyn i senaste numret.

Olika former av psykisk ohälsa är i dag den vanligaste anledningen till sjukskrivning. En ny rapport från Afa Försäkring visar att kvinnor drabbas mest, och att de långa sjukskrivningarna ökar.

Sedan 2009 har antalet sjukskrivna med psykiska diagnoser ökat. Afa har kartlagt personer som varit långvarigt sjukskrivna, det vill säga mer än tre månader, och som fått ersättning från Försäkringskassan under 2010 och 2011. Den vanligaste typen av diagnos är ”förstämningssyndrom” där depression ingår. För kvinnorna är stressrelaterade sjukdomar näst vanligast, medan män oftare diagnostiseras med ångesttillstånd.

Tjänstemän släpper Las?

Principen i Lagen om Anställningsskydd, LAS, ”sist in först ut vid uppsägningar på grund av arbetsbrist”, kan snart vara ett minne. Åtminstone för landets privatanställda tjänstemän, skriver Arbetet och citerar LO:s avtalssekreterare, Torbjörn Johansson:

– Att låta arbetsgivarna ensidigt bestämma kompetenskraven och dessutom avgöra vem som uppfyller dem – det är liktydigt med att skrota las och därför en helt omöjlig utgångspunkt för samtal.

Men om PTK släpper grundbulten för anställningsskyddet på svensk arbetsmarknad är det ingen som tvekar om att det blir också första spiken för de LO-anslutna förbunden.

– Jag kan inte kommentera vad vi diskuterat eller enskilda detaljer i förslaget, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen och förhandlingsansvarig inom PTK till Arbetet.

Arbetsgivarföreträde

Enligt det 8-sidiga dokumentet som arbetsgivarna har överlämnat till PTK, handlar LAS mindre om anställningstid och mer om kompetens vid driftsinskränkningar och uppsägningar. Det är arbetsgivaren som i huvudsak avgör vem eller vilka som får behålla jobbet.

”Innan turordning fastställs inför uppsägningar på grund av arbetsbrist får en arbetsgivare, oavsett antalet turordningskretsar, undanta högst X tjänstemän per driftsenhet som enigt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten”.

Det blir fortsättningsvis arbetsgivaren som bestämmer vad som är en ”turordningskrets” och får sista ordet i en förhandling: ”Om den fackliga motparten efter en diskussion om indelning i organisatoriska enheter har en annan uppfattning än arbetsgivaren (…) bestämmer arbetsgivaren om indelningen.”

I dag stadgar regelverket för LAS två undantag per företag med färre än tio anställda.

Dick Emanuelsson