Inrikeskortisar vecka 9: Anställda på hunddagis söker fackets hjälp

Mellan 20–30 anställda har vänt sig till Kommunal för att få hjälp. Även arbetsgivare har hört av sig till Elisabeth Özdere-Lycke, Kommunals regionala ombud för alla anställda på hunddagis i Stockholms län.

– Många anställda har insett att de har en för jäklig arbetsmiljö. I andra branscher är det inget konstigt att det finns ett fack, säger Özdere-Lycke till Kommunalarbetaren.

Tidningen publicerade för en dryg månad sedan ett antal artiklar som visade en tuff arbetsmiljö på hunddagis, där allt ifrån fusk med löner till allvarliga hot ska ha förekommit. Efter artiklarna har Özdere-Lycke fått ännu mer att göra, berättar hon. Flera personer har gått med i Kommunal och Elisabeth har fått 20–30 nya medlemsärenden på en månad. Mest är det psykosociala problem på arbetsplatserna, som kränkningar och mobbning från arbetsgivaren.

Fortsatt fler i fas 3

Antalet arbetslösa som når fas 3 fortsätter att öka och väntas nå toppnoteringen 35 986 personer i mars, skriver Dagens Arbete. Det är en ökning med cirka 10 000 personer sedan riksdagen röstade för att stoppa inskrivningen till fas 3. För två veckor sedan var 35 372 personer i sysselsättningsfasen, som det tredje steget i jobb- och utvecklingsgarantin heter (tidigare kallat fas 3). Det är 1 546 fler än samma vecka förra året. Arbetsförmedlingens prognos är att antalet stiger till 35 986 personer i mars, skriver Aftonbladet. Det är runt 10 000 fler än i juni 2011 då en majoritet i riksdagen röstade för att stoppa anvisningarna av personer till fas 3 i väntan på att regeringen skulle utreda hur hanteringen av de arbetslösa ska bli bättre.

Generaldirektör satte munkavle på anställda

Du får inte “på något sätt misskreditera Sjöfartsverket eller anställda vid myndigheten” när anställningen avslutats, stod det på anställningsbeviset som var hemligt. Minst två personer som anställdes tvingades skriva under denna lydelse. I annat fall hade de inte anställts, avslöjade Norrköpings Tidningar i förra veckan.

Det är Sjöfartsverkets generaldirektör Ann-Catrine Zetterdahl som nu tvingats bekänna färg. Hon medger att hon vid två tillfällen undertecknat enskilda avtal med skrivningar om att den anställde måste också lova att hålla avtalet hemligt. Till Norrköpings Tidningar, NT, säger hon att avsikten inte varit att sätta munkavle på anställda som är på väg att lämna verksamheten men att hon har tidigare erfarenhet från det privata näringslivet där dylika avtal är vanliga.

– Andemeningen är galen. Jag får ta på mig det här misstaget”, säger hon till NT.

Tapani Hoffren, ST:s avdelningsordförande på Sjöfartsverket, säger till ST:s Publikt att han inte sett eller hört talas om sådana avtal.

– Det här är helt fel, och jag blev förvånad. Vi brukar ha en öppen dialog, jag upplever inte att vi har en tystnadskultur. Den här typen av avtal har mig veterligen inte förekommit bland ST-medlemmar.

Byggstrejk i april?

I fredags förra veckan fattade Byggnads avtalsråd beslut om att byggavtalet ska sägas upp. Bakgrunden är att Byggnads krav på ett huvudentreprenörsansvar inte har gått igenom.

Förbundet hoppas att uppsägningen av byggavtalet ska sätta press på arbetsgivarna så att man når en förhandlingslösning, skriver Byggnadsarbetaren.

Det gällande avtalet upphör den 31 mars. Från 1 april blir det därmed möjligt för parterna att ta till stridsåtgärder, så som strejkvarsel. Men Byggnads ordförande Johan Lindholm säger till sin förbundstidning att han inte vill prata om risken för strejk i dagsläget.

Men vad handlar egentligen “huvudentreprenörsansvaret” om? På den nu allt mera “flexibla arbetsmarknaden”, som tidigare SAF, nu Svenskt Näringsliv, stred om sedan mitten av 1970-talet, är det allt mer av den så kallade kärnverksamheten som “knoppas” ifrån och som övertas av mindre företag. Många kommer från utlandet och har ofta egna anställda under ibland klandervärda förhållanden.

Valet av underentreprenörer

Byggnads menar att huvudentreprenörsansvaret skulle ha en förebyggande effekt genom att främja större noggrannhet i valet av underentreprenörer. I dag kan en entreprenör tjäna på att anlita en billig men oseriös underentreprenör utan att ta något ekonomiskt ansvar för arbetarnas situation. Genom ett huvudentreprenörsansvar skulle dessa oseriösa företag, enligt Byggnads avtalsråd, saneras bort. Det skulle gynna seriösa arbetsgivare samt minska risken att arbetare inte får ersättning för sitt jobb.

Men motparten inom BI, Byggindustrin, hävdar att mindre och nystartade, särskilt utländska, företag riskerar att slås ut av Byggnads modell. Uppdragsgivarna skulle inte våga att välja dem då man inte kan vara helt säker på deras betalningsförmåga.

Dick Emanuelsson

Hård verklighet bakom Valetinblommorna

I fredags var det Valentindagen och miljoner kvinnor över hela välden fick blommor av sin make, pojkvän eller av en kompis. Sverige importerar blommor från i huvudsak Kenya, men även från Ecuador, Colombia och Etiopien. Fairtrade-Rättvis Handel slog ett slag för vikten av att bakom blomsterproduktionen också existerar mänskliga arbetsvillkor. För att Faitrade ska ge utfärda ett certifikat krävs att det exporterande företaget ska betala sina anställda minst en lagstadgad minimilön.

– Vi jobbar också med utvecklingskriterier som gör att man successivt ökar kriterierna för att man ska jobba mot en levnadslön, säger Maria Granefelt, pressekreterare på Fairtrade till Flamman.

För att kunna göra det visar erfarenheterna att arbetarna måste vara organiserade.

– I Fairtrades kriterier ingår att det ska finnas fri organisationsrätt. Men det finns inga krav på att de anställda måste vara fackligt organiserade.

I Guatemala, Honduras, Colombia och andra länder i Latinamerika skjuts fackliga ledare och arbetare avskedas när de vill ansluta sig till facket. Vad händer med certifikatet i ett sådant fall?

– Då drar hela vår process i gång då vi går in och undersöker vad som har hänt, att personen får tillbaka sitt arbete för det är en grav överträdelse av våra kriterier, sammanfattar Maria Granefelt.

Missfall och blommor

Enbart i Bogotaregionen arbetar cirka 140.000 personer, den förkrossande majoriteten kvinnor i blomsterproduktionen. I tidigare reportage i Flamman har dessa vittnat om fruktansvärda arbetsförhållanden. Kvinnor som inte vågar berätta för arbetsledningen att de är gravida, i rädsla för att bli avskedade, får ofta missfall när de kryper i ”blomstersängarna”. Bara ett fåtal av dessa plantager som är certifierade.

Dick Emanuelsson

Colombia: Militären spionerar på regeringens fredsförhandlare

TEGUCIGALPA / 2014-02-09 / Den militära underrättelsetjänsten i Colombia spionerar på regeringen Juan Manuel Santos egna fredsförhandlare och den politiska vänsteroppositionen. Samtidigt offentliggörs en dödslista på vänsterns representanter. Flamman har talat med presidentkandidaten Aida Avella.

I förra veckan avslöjade det ansedda veckomagasinet Semana att en grupp ur den militära underrättelsetjänsten spionerade på de förhandlare som president Santos utsåg till fredsprocessen med FARC-gerillan. Två av dessa förhandlare är ironiskt nog den förre arméchefen Jorge Enrique Mora och förre polischefen Oscar Naranjo.

Avslöjandet slog ned som en bomb. Fortfarande debatteras avslöjandet dagarna efter jul när Washington Post grävarjournalister offentliggjorde nyheten om att USA:s mest avancerade underrättelseorgan hade eller har en specialavdelning på USA-ambassaden i Bogota där de spionerar och avlyssnar allt som kan leda dem till gerillan. USA-tidningen avslöjade också att CIA och militära USA-rådgivare deltog och deltar aktivt i kriget mot gerillan, bland annat genom orientera Colombias flygvapen till gerillaläger som vid flera tillfällen har bombats under instruktioner av USA:s underrättelseagenter.

18 månaders grävande

När Semana nu publicerade nyheten var det inget reportage som genomförts under två dagar. Under 18 månader grävde och intervjuande Semanas journalister under högsta diskretion både militärer som hackers som arbetade på det kombinerade internetcafeét&lunchrestaurangen.

Samtidigt med det för Santos pinsamma avslöjandet, offentliggjordes mordhoten mot flera vänsterledare och människorättsaktivister, hot som undertecknades av två paramilitära grupper i Colombia, Los Rastrojos och Aguilas Negras. Dödsdomen gick att läsa av innehållet som talade om att en ”Plan Pistola”. Den som mördade någon av de nämnda vänsterledarna ska ersättas med miljonbelopp.

– Det är den militära underrättelsetjänsten som står bakom dödslistorna och påstår att de är paramilitärer. Det verkliga namnet för dessa undertecknanden är de Väpnade Styrkorna och hela den statliga underrättelsetjänsten de förfogar över.

Det säger Lilia Solano, kandidat till det Andinska Parlamentet för vänsteralliansen Union Patriotica, UP och fortsätter:

– I UP bestämde vi oss för att delta i valkampanjen trots att vi visste att det inte existerade verkliga garantier. Vi sammanträffade med president Santos som sa och utlovade garantier att delta utan att mördas. Men de existerar inte. Santos talar om fred utomlands men intensifierar kriget med alla medel i Colombia där han bombar gerillakoncentrationer över hela landet, understryker Solano till Flamman.

Raketattentat

Aida Avella är presidentkandidat för UP. I februari 1996 bjöd hon Flammans reporter på lunch i Bogota och uppgav att hon skulle kandidera till senaten. Men tre månader senare, i maj 1996, var hon nära att förlora livet när en pansarbrytande raket missade henne med en hårsmån när hon färdades i en skottsäker bil mot kommunhuset där hon var kommunalråd. Aida gick i exil till Schweiz där hon levde fram tills november 2013 då hon återvände till Colombia. Hon deltar i återuppbyggandet av ”skelettet” UP. Bägge hennes företrädare på posten som ordförande för UP, Jaime Pardo Leal och Bernardo Jaramillo mördades men mördarna missade 1996 sin uppgift att mörda UP:s tredje ordförande. Över 5.000 av de främsta medlemmarna mördades, nästan alla parlamentsledamöter, borgmästare eller kommunalfullmäktigeledamöter för UP mördades av den statliga terrorismens pararamilitära agenter.

I dag är hon kanske den mest mordhotade colombianen när hon är tillbaka i ”Orkanens Öga”. Men varför delta i ett val för att legitimera vad vänstern själv kallar för en diktatur? frågar jag henne.

– Varje dag är det allt svårare. Hur som helst tror vi på val för fredsprocessen. Men där jag befinner mig just nu, i länet Sucre, står folk i kö för att ta emot 100.000 pesos (cirka 50 dollar) i utbyte mot sin röst i de kommande valen (kongressval 9 mars och presidentval 25 maj). Här råder en extrem fattigdom som är skriande och som utnyttjas av de rika kandidaterna. Men staten gör inget, säger hon till Flamman och undviker den känsliga frågan om att legitimera valen.

Den verkligt stora rörelsen Marcha Patriotica, som omfattar nästan 2.000 olika rörelser, som förra året begravde 30 medlemmar och har fått tre nationella ledare fängslade, säger via sitt språkrör Piedad Cordoba att rörelsen planerar att upplösa sig för att undgå att mördas. Den svarta kvinnliga före detta senatorn Cordoba har deltagit i begravningen av fem i hennes familj som har mördats. De krävde att marken som bestals från dem av de paramilitära grupperna ska lämnas tillbaka.

– Vi respekterar Marcha Patrioticas beslut, och vi frågar om det bara är deras (den politiska eliten) rätt att delta i val. Är inte vi colombianer. Vad vi har är bara en demokrati på pappret. Denna demokrati (makten) har inte ett enda argument när de konfronteras i en debatt. Och då återstår bara det gamla, att rikta vapnen mot oss och ta livet av sin motståndare.

Det är i denna politiska återvändsgränd som fredsprocessen kan stanna av och till och med att haverera. I Colombia existerar en maktgrupp som tjänar på kriget och som vägrar att släppa på sina positioner.

Dick Emanuelsson

Inrikesnyheter Vecka 7

I Fastighets fortsätter medlemsraset

Under 2013 hade Fastighetsanställdas Förbund ett medlemstapp på 930 personer, skriver förbundets tidning Fastighetsfolket. År 2006 hade Fastighets 39.057 medlemmar. Idag är siffran nere i 29.706, en förlust på nästan 24 procent. Förbundet kommer nu att intensifiera sitt arbete i medlemsvärvningen via ökad facklig närvaro på arbetsplatserna och ökade studieinsatser. Fastighets är inte ensamma om att tappa medlemmar. Bara två av LO:s 14 medlemsförbund, Kommunal och Handels, ökade under 2013. Totalt minskade LO-kollektivet med drygt 17.000 medlemmar.

Svensken oroar sig över pensionen

I framtiden har svensken inte råd att pensionera sig så tidigt som vid 65 års ålder, berättar tidningen Ingenjören som läst två utredningar. Dessa visar att vi måste vara beredda på att jobba högre upp i åldrarna för att få pengarna att räcka hela livet. Enligt en undersökning som Manpower Work Life har genomfört, föredrar de flesta att de i så fall vill få jobba deltid och med ökad flexibilitet. I undersökningen, med drygt 4 700 svarande, är slutsatsen att många oroar sig för sin försörjning på äldre dagar. Få svarar att de känner tillförsikt inför sin försörjning efter arbetslivets slut.

En annan undersökning gjord av pensionsbolaget AMF, visar att de flesta svenskar inte alls vill jobba efter 65 års ålder, trots att de flesta faktiskt trivs på sina jobb.

– Om vi ska få seniorer att jobba efter pensionen krävs flexibilitet, det är det viktigaste, säger Hans Makander, informationschef på ManpowerGroup Sverige. Det handlar om ekonomin, men också innehållsmässigt, att man känner att man har mer att ge och att inte bara dagarna ska sticka iväg efter pensionen.

Polislönerna avgörs centralt

Ingen polis ska tjäna mindre än 25 000 kronor i månaden, anser Polisförbundet, skriver Polistidningen

.  Men Rikspolisstyrelsen säger nej till kravet men även till fortsatta löneförhandlingar med förbundet. Tvistefrågan är det centrala avtalet från oktober 2013 på det statliga området om ett ökat löneutrymme på sammanlagt 6,8 procent. Polisförbundet svarade den 7 februari nej på RPS´ slutbud. Förbundet ansåg att budet var oacceptabelt och valde att svara med ett motbud. Rikspolisstyrelsen erbjöd i sitt slutbud en höjning av ingångslönen för nya poliser från dagens 21 300 kronor i månaden. Lyftet skulle dock finansieras på ett sätt som enligt förbundet skulle urholka värdet av de höjda ingångslönerna för övriga kåren.

– Arbetsmarknadsministern är en katastrof

Arbetsmiljöverket drar ned och inför nya arbetsformer. Det upprör hela fackföreningsrörelsen som anser att arbetsolyckorna kommer att öka.

Facket befarar att förvandlingen och reduceringen av arbetsmiljöinspektörer kommer att försämra säkerheten på våra arbetsplatser. Arbetsmiljöverkets omorganisering innebär bland annat att man kommer att gå från en branschvis indelning till en indelning utifrån sakområden. Det, i sin tur, leder till att inspektörerna i större utsträckning blir generalister i stället för specialister, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

– Med beslutet förstör man arbetsmiljön. Inom byggbranschen har de stora företagen som NCC eller Skanska bra skyddsorganisationer inom företagen. Men den förkrossande majoriteten av byggföretagen har ju ingen skyddsorganisation alls. Det är dessa företag som har behov av ett verk som fungerar, säger Lars Lundberg, ombudsman i Byggnads Gävle&Dala-avdelning till Flamman.

Katastrofal minister

Han är oerhört kritisk till den moderata arbetsmarknadsministerns riktlinjer för Arbetsmiljöverket. Hälften av verkets distrikt ska läggas ner. År 2006 fanns 389 arbetsmiljöinspektörer i landet. I dag är det 251 och blir allt färre och det på en arbetsmarknad där utländsk arbetskraft lejs in av i många fall suspekta företag. För dessa kommer arbetsmiljön till korta.

– Arbetsmiljöverket hade ett kontor i Gävle. De gjorde stickprov på arbetsplatserna. Vi har många gånger inte ens vetat om existensen av dessa företag. Verket har varit till stor hjälp för facket. Men nu läggs kontoret ned i Gävle. Arbetsolyckorna kommer att öka. Arbetsmarknadsministern är en katastrof! sammanfattar Lundberg.

Dick Emanuelsson

Inrikesnotiser vecka 6

Torterad elektriker i OS-staden Sotji

Arbetare i Sotji som byggt OS-arenor, vägar och bostäder, har fått leva ett tufft liv. Många har levt under slavliknande förhållanden och lurats på sin lön, skriver Elektrikern i det senaste numret. En av de drabbade, elektrikern Mardiros Demirtjan, framträdde i Uppdrag granskning och berättade om hot, tortyr och anklagelser om stöld när han klagade om utebliven lön i det som tidigare var det sovjetiska semesterparadiset.

Frisörer kan få avtal

Om Taxiavtalet överlevde så finns det nu förutsättningar för ett nytt frisöravtal från och med den 1 april, skriver Arbetet och citerar Handelsanställdas motpart:

– Vi upplever att det finns en vilja från Handels att diskutera de frågor som är vitala för frisörföretagarna, säger arbetsgivarorganisationen Frisörföretagarnas vd Ted Gemzell.

Per Bardh, Handels avtalssekreterare:

– Det är positivt att Frisörföretagarna har insett sitt partsansvar. Nu får vi gemensamt försöka träffa ett nytt avtal.

Frisörföretagarna uppskattar att det finns någonstans mellan 22 000 och 24 000 frisörer i Sverige. Bara var femte är anställd. Enligt Handels är runt 3 000 anställda frisörer med i facket. De jobbar på provision med en garantilön på 21 249 kronor i botten.

Den största stridsfrågan är ob-tilläggen. Enligt Frisörföretagarna väljer allt fler att gå till frisören på kvällar och helger. Då kan salonger med kollektivavtal inte konkurrera med salonger där egenföretagare hyr en stol.

Brist på sjukvårdspersonal

Socialstyrelsens årliga rapport visar att en majoritet av landstingen har brist på barnmorskor, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor, uppger Vårdfokus. Sämst är läget när det gäller psykiatrisjuksköterskor. Där säger samtliga landsting att efterfrågan är större än tillgången. Men överlag är bristen på specialistsjuksköterskor fortsatt stor, framför allt när det gäller anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor och distriktssköterskor.

Sårbart system när få aktörer finansierar arbetslivsforskning

När näringslivets historiska dröm om en ”Flexibel Arbetsmarknad” sakta men säkert förverkligas, minskar samtidigt anslagen till svensk arbetslivsforskning. I dag är det ett försäkringsbolag, AFA, samt de båda statliga instanserna Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och Vinnova, som är en statlig myndighet under Näringsdepartementet, som lägger stora summor på olika forskningsprojekt.

Fortes nye generaldirektör Ewa Ställdal konstaterade för några dagar sedan i TCO-tidningen att arbetslivsforskningen inte får hamna i bakvattnet. Sedan Arbetslivsinstitutet lades ner för snart åtta år sedan har de totala anslagen inte ökat, utan minskat, menar Järvholm, vid Umeå universitet. Enligt en sammanställning som TCO-tidningen gjort satsar dessa finansiärer mellan 300 och 350 miljoner kronor årligen på arbetslivsforskningen. Av statens forskningssatsningar på över 30 miljarder går mindre än 1 procent till området.

Taxi kurir krävs på kollektivavtal av Folksam

2014-02-02 / Taxi kurir förfogar över var femte taxibil i Sverige och har bolag i både Norge och Danmark. Men nu riskerar det att förlora en av sina största kunder; Folksam.

Bakgrunden är att Folksam har gett taxibolaget sex månader på att teckna kollektivavtal med sina körare.

– Folksams policy säger att Folksams leverantörer ska ha kollektivavtal. Den absoluta majoriteten av Folksams leverantörer har också det.

Det säger till Flamman Johan Wimmergren, inköpschef på Folksam. Han bekräftar att man haft ett avstämningsmöte med Taxi kurir och gett Skandinaviens största taxiföretag sex månader på att reglera Folksams och Transportarbetareförbundets krav på kollektivavtal. I annat fall säger Folksam upp avtalet med Taxi kurir.

Avskedade anställd

Det var Transportarbetaren som i sin tidning rapporterade om att Folksam har tjänsteavtal med transportbolaget. Facktidningen offentliggjorde även att taxibolaget hade bestraffat två fackligt aktiva chaufförer. Den ene fick sparken och den andre sattes i växeln under en vecka med oavlönat arbete. Orsaken, enligt Taxi kurir, är att de hade sagt nej till körningar. Men enligt dem själva hade de försökt få igång facklig verksamhet.

– Det var då vi agerade väldigt kraftfullt. “Nu kräver vi en plan och ger er sex månader”! Det var allvarligt det som skedde, tillägger Wimmergren.

Som försäkringstagare i Folksam är LO:s medlemmar delägare i det ömsesidiga försäkringsbolaget. LO och deras medlemsförbund sitter dessutom med i beslutande organ hos Folksam. Taxi kurir å den andra sidan “bildades i Stockholm 1987 och var ursprungligen näringslivets taxiföretag i Stockholm”, skriver företaget på sin hemsida.

Bolaget opererar via franchiseavtal och ägande och är representerade i 43 av Sveriges största städer med cirka 2000 taxibilar. Varje dygn genomförs 140.000 taxiuppdrag och Taxi kurir transporterar mer än 200.000 personer, enligt egen utsago och tillägger att koncernen omsätter årligen 3,5 miljarder kr och rankas därmed bland de 250 största företagen i Sverige.

Dick Emanuelsson