Sjuksköterskestudenter sluter leden för 25 000 kronor

Av Dick Emanuelsson

“Ta inte jobb till en lön under 25 000 kronor i månaden! I kväll samlas sjuksköterskestudenter i Stockholm, Göteborg och Kalmar till manifestationer för att få nyutexaminerade sjuksköterskor att hålla samman kring sina lönekrav”, citerar Arbetet Emma Sildén, sjuksköterskestudent som går sista terminen på sjuksköterskeutbildningen i Stockholm.

– 25 000 kronor i månaden är en rimlig lön för ett jobb som kräver tre års högskoleutbildning och innebär ansvar för människors liv och hälsa. Här i Stockholm samordnar sig arbetsgivarna kring ett lönetak på 24 000 kronor för nyutexaminerade sjuksköterskor. Det ska vi inte acceptera.

De har demonstrerat om att “rean på nyutexaminerade sjuksköterskor är slut”. Därför samlas sjuksköterskestudenterna under paroller som “fullt pris gäller” och “god vård kostar”.

Handelsnytts reporter fick pris

 

Flamman gratulerar Handelsnytts reporter Anni Alm som har vunnit pris för “Bästa berättande text” 2014 på Fackförbundspressens dag. Reportaget ´Oro i Åstorp´ skrev hon på sitt tidigare jobb, Tidningen Vision.

Reportaget gjorde Anni Alm tillsammans med Niklas Lindstedt. Det handlar om en av ortens politiker som kränker och förföljer kommunens anställda. Pristagarna får dela på 10.000 kronor, berättar Handelsnytt.

Låga lönelyft äventyrar Riksbankens inflationsmål

 

Det har överraskande blivit inne med att från den motsatta sidan vara oroade över alltför låga lönelyft, i dessa “ansvarighetens tidevarv”. Nu är det Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson och Andreas Wallström som i en analys inför avtalsrörelsen nästa år oroas över att löneökningarna bara stannar på 2 procent om året. Det är långt under Riksbankens prognos på 3,4–3,7 procent.

Läget i “den hårt prövade exportindustrin” kommer att prägla avtalsrörelsen. Därmed får Riksbanken svårt att klara inflationsmålet. Hittills har Riksbankens prognoser för inflationen varit viktiga inför en ny avtalsrörelse. Det håller på att förändras. Orsaken är att Riksbanken har haft fel gång på gång, skriver Arbetet.

Medan Nordeas chefsanalytiker representerar en bank som knappast kan anklagas för att ha redovisat “lågvinster”, utan i stället registrerade 40.000 miljoner kronor, eller enklare uttryckt; 40 miljarder kronor i vinst under 2014, så oroas dessa analytiker över det faktum att “utöver avtalade lönelyft på 2 procent räknar Nordea med en löneglidning, det vill säga löneökningar utöver avtalens, på 0,7 procent. Det är lägre än genomsnittet under de senaste åren”.

Massuppsägningar på finska posten

 

Finska posten inleder MBL-förhandlingar som rör närmare 500 jobb för att “omstrukturera företaget” skriver Sekotidningen.

– Helt ansvarslöst och fegt! svarar postfacket som med all sannolikhet kommer att se 477 anställda utanför postkontoren efter förhandlingarna som inleddes i tisdags. Fackets motpart i Finland ser Sverige som ett föregångsexempel på hur processen bör sluta.

Bakgrunden är den nya strategi Posten i Finland sjösätter. Visserligen tänker man de närmaste åren utöka med ett hundratal serviceställen. Men samtidigt ska alltmer av verksamheten läggas över på samarbetspartners. En förebild är hur det ser ut i Sverige och flera andra nordiska länder.

Det folkpartistiska Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink ska vara
lönenedpressargeneralskan som värdesätter de sjukhusanställdas ökade stress och
press till några extra hundralappar per månad i årets lönerevision. Och facket?

“Borgarna i landstinget vill svälta ut oss!”

Av Dick Emanuelsson

Det blir knapert framöver för de sjukhusanställda i Stockholms läns landsting om den politiska högermajoriteten i landstinget får som den vill.

 

Den gav sjukhusdirektörerna ordern om att de totala personalkostnaderna för landstingets sjukhus inte får överstiga två procent. I det ingår även nyanställningar och löneglidningar. Kvar blir det mindre än två procent att fördela när enhetscheferna nu ska hålla sina lönesamtal, skriver Vårdfokus.

 

– Det är rent av provocerande, säger en sjuksköterska till Flamman, som av rädsla att förlora jobbet inte vill uppge sitt namn. Hon är lika ursinnig på den borgerliga majoriteten i landstinget som på sitt eget fackförbund.

 

Hon hänvisar till Vårdfokus som intervjuade Eva Håkansson, samordnare för Vårdförbundet på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, som tror att det kan komma att handla om löneökningar på 1,2-1,7 procent för Vårdförbundets grupper.

På frågan “borde inte Vårdförbundet kunnat göra mer i förhandlingarna med arbetsgivarna”?, svarar Håkansson uppgivet att “det här är ett ensidigt arbetsgivarbeslut, vi är inte ens tillfrågade”.

– Men varför är vi då organiserade i en fackförening om det inte är för att ta strid för våra rättmätiga krav mot “ensidiga beslut” från Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet 

Anna Starbrink (fp) som vill svälta ut oss!?

“Några hundralappar”

En chef på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm skriver i ett brev till anställda att det inför årets löneöversyn kommer att handla om hundralappar. Brevet cirkulerar på sociala medier och har orsakat många upprörda kommentarer: 

“Det blir antagligen en ganska kostsam icke-satsning.” “Hoppas folk säger upp sig!!” “Här syns klart och tydligt vilken syn politiker har på sjuksköterskors arbete.”

Dick Emanuelsson

Semester för lågavlönade i skärgården

“Lediga stugor i skärgården”. Det är rubriken i en artikel av journalisten Kerstin Gustafsson Figueroa i senaste Hotellrevyn. “Semester i Stockholms skärgård i sommar? Det finns fortfarande lediga stugor att hyra billigt, om du är ensamstående, kvinna och har låg inkomst”.

För dem med några år på nacken och som växte upp i en arbetarfamilj på 1950-60-talen, var fackens semesterhem vid kusten eller på landet en underbar upplevelse. Arbetarungar tillbringade minst 50 veckor i staden under året utan möjlighet till att få ett skollov värd namnet. I dag är det sällsynt att facken förfogar över egna semesterhem. De flesta har sålts ut och den gemenskap som förstärktes under ett par veckor mellan arbetskamrater är borta.

Men Hotellrevyn slår nu ett slag, framför allt för de med låga inkomster, för en härlig semester. Vid havet, i Nacka, bara 30 minuter med buss från Slussen, finns en vackert belägen stugby. Från april till september finns ett 80-tal stugor att hyra, från en vecka upp till sex månader. De som får hyra billigt ska inte tjäna mer än 14.700 i månaden, eller 176.000 per år. För varje barn som bor hemma får man lägga till 44.000 kronor, skriver Gustavsson.

Generalstrejk väntas i Belgien

 

Den 22 april bryter en generalstrejk ut i Belgien i protest mot regeringens nedskärningar, höjd pensionsålder och åtstramningar. Det rapporterar Europeiska internationalen för offentliganställda, EPSU, i sitt nyhetsbrev som citeras av Publikt, ST:s facktidning.

Det belgiska fackförbundet ACOD är starkt kritiskt mot reformer inom pensionssystemet. Och regeringens politik har mötts av demonstrationer och strejker sedan i höstas. Förändringarna handlar bland annat om höjd pensionsålder från 65 till 67 år. Förbundet är också kritiskt till att regeringen skär ned i offentlig sektor och att lönerna inte automatiskt ska justeras mot inflationen varje år. ACOD vill i stället se satsningar i den offentliga sektorn.

Handels kräver krafttag mot vapen

 

Gör det svårare att få tag på skjutvapen, uppmanar Handels Polisen. Vid 17 procent av rånen förra året förekom personskador. Tre väpnade rån inträffade samma kväll i Stockholm i förra veckan, skriver Arbetet. Då rånades tre butiker i Stockholm av personer beväpnade med skjutvapen och kniv. Det skedde bara några dagar efter att Handels slagit larm om att de väpnade rånen ökat under årets första kvartal, efter att minskat i flera år.

– Det här bekräftar tyvärr bilden att rånarna inte drar sig för att hota med skjutvapen. Fortsätter den här utvecklingen är jag rädd för att vi kommer se en rejäl ökning av rån med skjutvapen även sett över hela året, säger Krister Colde, arbetsmiljöombudsman på Handels.

Handels kräver nu att polis och politiker tar krafttag för minska rånen. Förutom att införa slutna kontantsystem så att rånarna inte kommer åt kontanter vid rånen handlar det om att göra det svårare att få tag på vapen.

Ny rapport om sjukfrånvaron: Jobbet ska göra dig psykiskt och fysiskt frisk

Ny rapport om sjukfrånvaron:

Jobbet ska göra dig psykiskt och fysiskt frisk

Av Dick Emanuelsson

https://app.box.com/s/tj43dh3a4hy8teudd0s6ph30qf4z8z13



Det som är riskfaktorer för psykisk ohälsa kan omvänt utgöra friskfaktorer och bidra till psykisk hälsa i arbetslivet.

Det säger Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet som lett forskningsarbetet kunskapsöversikt över “Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro”, som översikten är rubricerad, till Flamman.

Eva Vingård

– I dag utgör frånvaro på grund av psykiska diagnoser hela 40 procent av alla sjukskrivningar. Men jobbet skulle också kunna spela en mycket större roll både i att förebygga och rehabilitera den som drabbats av psykisk ohälsa.

Till Flamman uppger hon att typiska riskfaktorer är psykiskt ansträngande arbete, höga krav, låg kontroll, obalans mellan arbetsinsats och belöning samt rollkonflikter och bristande ledarskap.

Rehabiliteringen

 

Hur kan man då bekämpa den psykiska ohälsan, som oftast uppstår på en arbetsplats?

Vingård menar att ett gott ledarskap som upplevs rättvist och stödjande från chefernas sida kan bidra till att höja det psykiska välbefinnandet bland de anställda. Det gäller att skapa en känsla av att den anställde har kontroll över sitt eget arbete och att det finns en balans mellan ansträngning och belöning. Känna sig trygg i sin anställning är grundläggande. Det är vad som i rapporten kallas “friskfaktorer” i arbetslivet. Särskilt kombinationen höga krav och otydlighet i arbetet tycks vara orsaken på stressrelaterad ohälsa. Och kvinnor är särskilt utsatta.

– En förklaring är att kvinnor arbetar i yrken där man inte kan vara psykiskt sjuk. Är man inom hemvården eller har hand om 18 treåringar på dagis, så kan man inte vara deprimerad. Arbetets krav är sådana att man måste vara frisk, till skillnad mot en professor eller journalist.

Är ångesten av att förlora arbetet i morgon på en arbetsmarknad som har förändrats mycket de senaste 10-15 åren en orsak till den höga sjukfrånvaron?

– Nej, det tror jag inte. Jobben är i dag mer stillasittande och är inte så fysiskt tunga utan mer mentalt belastande. De rörelseutsatta jobbens del av sjukfrånvaron sjunker.  I tider av arbetslöshet vågar människor inte sjukskriva sig.

Är det någon skillnad mellan privat och offentlig arbetsgivare när den anställde ska rehabiliteras och återvända till arbetsplatsen?

– Det finns inga bra studier på det. Landstingen och kommunerna är stora arbetsplatser och stora strukturer där det är svårare att ändra på saker och ting än inom privat sektor.

Finns det något motstånd mot att forska på frågor som den psykiska ohälsan som är ett samhällsproblem?

– Arbetsmiljöforskningen har fått mindre resurser. Arbetslivsinstitutet lades ned (30 juni 2007) och många forskare försvann. Det är hård konkurrens om forskningsmedlen och det är ganska svåra områden som man beforskar. Det handlar om psykosociala faktorer och de är svåra att mäta. Det är enklare att mäta buller och tunga lyft eller lösningsmedel.

Därför är det kanske större anledning att utföra den forskningen?

– Jo, vi hoppas med den här rapporten att det ska sättas mer ljus på dessa frågor som vi vet lite om. Borde vi inte veta mer?

FAKTA:

Elva friskfaktorer:

Typiska riskfaktorer, å andra sidan, är psykiskt ansträngande arbete, höga krav, låg kontroll, obalans mellan arbetsinsats och belöning samt rollkonflikter och bristande ledarskap. Särskilt kombinationen höga krav och otydlighet i arbetet tycks vara receptet på stressrelaterad ohälsa. 

Rehabilitering:

För att komma tillbaka i arbete efter en till exempel stressrelaterad sjukskrivning måste arbetsgivaren och arbetsplatsen i övrigt involveras. Det står utom allt tvivel, skriver rapportförfattarna. I övrigt går det inte att slå fast vilken åtgärd som är den mest effektiva för återgång till arbete, och inte heller vilken som är den ekonomiskt mest kostnadseffektiva. Men utan att arbetsplatsen involveras blir det väldigt svårt att komma tillbaka för den som blivit sjuk av jobbet.

IMF: Svaga fack ger högre topplöner

IMF: Svaga fack ger högre topplöner

Ju svagare fack desto mer till direktörerna och aktieägarna. Den slutsatsen är knappast märklig och ingen nyhet. Men det märkliga är att den kommer från två forskare hos Internationella Valutafondens forskningscenter, ekonomiforskarna Florence Jaumotte och Carolina Osorio Buitron. De bägge påstår att ju sämre facklig organisationsgrad desto större löneskillnader uppstår inom ett företag.

Rapporten som har citerats av flera svenska fackliga förbundstidningar har analyserat ekonomiska skeenden i olika länder, bland annat Sverige, från det tidiga 1980-talet och framåt. De ser ett klart samband mellan låg facklig organisationsgrad och en ökning av inkomsterna för de högst avlönade på arbetsmarknaden, uppger bland annat Hotellrevyn. Det som fackföreningsrörelsen har hävdat i nästan ett sekel, att facklig organisering tillsammans med minimilöner hjälper till att utjämna lönespridningen på arbetsmarknaden är en av forskarnas slutsatser. När facket försvagas minskar den möjligheten.

Under hela 1970- och 80-talet debatterades intensivt den solidariska lönepolitiken så som LO och (s) förespråkade och som varit vägledande sedan dess; låga centrala löneökningar. Mot den linjen ställde den fackliga vänstern krav på ”högre löner på vinsternas bekostnad”, framför allt under högkonjukturerna. IMF-forskarna ger här överraskande vänstern rätt genom att slå fast att ju lägre lönerna är för låg- och medelinkomsttagare, desto större del av företagens vinster kan gå till företagsledning och aktieägare. En blick på vinstökningarna och de ökade aktieutdelningarna för 2014 bekräftar den bilden. De centrala avtalen över hela arbetsmarknaden har gett mindre än tre procent.

Hundra uppsagda efter godiskrig

Fyrtifem fast anställda sades upp när smågodisleverantören Candyking förlorade sin storkund Coop tidigare i år, skriver Handelsnytt. De anställda på Candyking kör ut och plockar upp lösviktsgodis i livsmedelsbutiker. När företaget började sälja lösviktsgodis 1984 var de ensamma på marknaden. Men konkurrensen har hårdnat. Fler aktörer som exempelvis Cloetta har börjat leverera smågodis till butiker. I början av 2015 förlorade Candyking runt 700 Coop-butiker till just Cloetta. Fyrtiofem av de 200 heltidsanställda förlorade nu jobben. Även 60-talet timanställda drabbas. Totalt har 100 personer sagts upp. Nyligen förlorade Candyking några av Icas 750 butiker som i stället nu anlitar Gottmix, som ägs av Privab.

Candyking grundades 1984 och är ett multinationellt företag som finns i de nordiska länderna, Storbritannien, Irland och Polen. De är Europas största smågodisleverantör. 2014 körde de ut 42000 ton smågodis till butiker i Europa. Totalt jobbar 461 personer inom företaget, som omsatte cirka 1,75 miljarder kronor, uppger de Handelsanställdas förbundstidning.

Ny rapport om sjukfrånvaro visar födubblade sömnbesvär

Stress i arbetslivet och sömnbesvär ger ofta diabetes.

Av Dick Emanuelsson

I en ny rapport som lagts fram till regeringen angående sjukfrånvaron i arbetslivet, konstaterar utredarna att det inte har skett några stora förändringar i folkhälsan som kan förklara den stora variationen i sjukfrånvarons nivå. Den delen av befolkningen som har haft en god eller dålig hälsa har under de senaste 35 åren varit konstant.

Kampanjerna som drivs mot sjukförsäkringen från arbetsgivarhåll med stöd av medierna, inträffar framför allt under ekonomisk kris med arbetslöshetstoppar. Exemplen 1980 eller 2008 med den internationella krisen bekräftar den bilden.

Flamman har talat med Patric Timrén som lett utredningen.

– Kampanjerna för att minska sjukskrivningen började 2003 och inom ”halveringsmålet”. Sjukskrivningarna började minska 2003 och framåt. Regelverket kom på plats år 2008 med ”Rehabiliteringskedjan”. Men kan inte säga att den ligger bakom hela minskningen utan att det finns flera faktorer.

Sömnbesvär

Även om hälsotalen hos befolkningen är konstanta, bryter rapporten i talen om sömnbesvär och övervikt totalt. År 1980 redovisade 36 procent av ett genomsnitt hos männen att övervikt var ett hälsoproblem, motsvarande 25 procent av kvinnorna. År 2012 har dessa tal ökat med 53 respektive 36 procent.

Till frågan om sömnbesvär är siffrorna än mer dramatiska. År 1980 led tio procent av männen och 15 procent av kvinnorna av sömnbesvär. År 2012 hade siffrorna ökat till 21 respektive 32 procent.

Inte bara Försäkringskassans rapport konstaterar att hela arbetsmarknaden har förändrats sedan 1980. Utredningar från facken och EU visar att stressen har ökat parallellt med förlorat anställningsskydd. 

 Det har sina konsekvenser i sömnbesvär och sjukfrånvaro.

Läs mer:

isdag 22 juli 2014

De mest stressade inom EU är svenskarna

Semestern är till för att återhämta sig från den dagliga stressen. Men många upplever att även kraven på semestern är höga och risken finns att det inte blir någon återhämtningsperiod, skriver Fastighetsfolket.

Facktidningen skriver för de arbetare, kvinnor som män som inom hotellsektorn har ett arbetsschema som betyder att de ska städa mellan 24-40 rum per dag. Tio av tjugofyra städerskor tar värktabletter. I en nyligen presenterad rapport om bussförarnas utsatthet visar det sig att de upplever att de vid minst två tillfällen i månaden har svårt att hålla sig vakna på jobbet. Flamman har skrivit om bägge yrkesgruppernas situation.

Arbetsmiljörisk

EU-kommissionens senaste Eurobarometer bekräftar bilden, nämligen att svenskar känner sig mest stressade på jobbet av alla i EU. Sammanlagt 26 000 personer i de 28 medlemsländerna har fått svara på frågor om hur de upplever sin arbetsmiljö och stressnivå på jobbet. I Sverige upplever två tredjedelar att stress är en stor arbetsmiljörisk och nästan hälften säger dessutom att stressen blivit värre under det senaste året, vilket också är en högre siffra än i andra länder.

Vad kan då sommaren och semesterperioden innebära, vi befinner ju oss mitt i den?

– Semestern är viktig för att återhämta sig från det slitage och de påfrestningar man har i vardagen, säger Dan Hasson på Stockholms universitets Stressforskningsinstitut och menar att det viktigaste är att planera, även den tid man vill ha oplanerad.

– Men semestern är ju inte alltid vilsam för alla. Du kanske har resor inbokade och aktiviteter med barnen, och då är det inte säkert att semestern blir en återhämtningsperiod. Då kanske det blir lugnt när man kommer tillbaka till jobbet.

Säger Dan Hasson som bland annat skrivit boken Stressa rätt: Öka din energi, hälsa och effektivitet.

Dick Emanuelsson

“Jämställd lön, var god dröj!”

“Jämställd lön, var god dröj!”

Av Dick Emanuelsson

 

“Hur länge ska arbetarkvinnor behöva vänta på rättvis lön”? skriver Ewa-Maria Kriegholm, chefredaktör för Fastighetsfolket. Hon ställer frågan i en ledare om hur LO-förbundens långsiktiga mål för avtals- och lönepolitiken blev offentliga fem dagar efter att den internationella kvinnodagen hade genomförts.

 

Ewa-Maria Kriegholm, chef-
redaktör för Fastighetsfolket.

“Känslan av otålighet låg nog kvar hos många, det går för långsamt med jämställdheten. Om en man har betalt hela dagen mellan 8 och 17 arbetar kvinnor gratis efter klockan 15:56 visar 15:56-rörelsen. Sedan 2012 har det gått framåt med fem minuter. I reda pengar tjänar arbetarkvinnor fortfarande cirka 6.000 kronor mindre än män i arbetaryrken, enligt LO:s jämställdhetsbarometer”.

Kriegholm andas besvikelse. Hon tycker att när nu LO-förbunden beslutat om att slåss för att halvera lönegapet först år 2028 så ställer hon frågan: Hur länge ska arbetarkvinnor behöva vänta på rättvis lön?

“Socialistisk romantik”?

 

Anders Weihe på Teknikföretagen

Att halvera lönegapet beskrivs av motsidan som “socialistisk romantik från 70-talet”, skriver Kriegholm och citerar Anders Weihe på Teknikföretagen. Svenskt Näringslivs Christer Ågren säger till tidningen att höjda lägstalöner “är en politik för utanförskap” och efterlyser fler låglönejobb. Vad han inte säger öppet är att i annat fall flyttas jobben till Polen, Litauen och andra låglöneländer.

I februari 2010 intervjuades Weihe av Dagens Arbete som hade synat den mannens inkomst. Den hade ökat med 41 procent på två år, från 110.000 kronor till 155.000 kronor. LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldssons lön går heller inte för hackor. Enligt Arbetet 7 februari 2015 tjänar LO-ordföranden 95,730 kronor i månaden.

"Så ska en avtalsrörelse drivas", tycker LO-ordföranden som tjänar nästan fem gånger så mycket som lägstalönen i Fastighet. Medan städarna i Fastighets har bokstavlig erfarenhet av arbetslivet, har Thorwaldsson, trots att han representerar industriarbetarklassen i landet, aldrig stått på en industriarbetsplats. Poster som SSU-ordförande (1990-1995), fortsatte han vidare till styrelsen för Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR. Därefter vidare inom "rörelsen" till ABF där han var ordförande 2004-2012. Det sistnämnda året valdes han till LO:s ordförande. Frågan är vilka fackliga meriter han redovisade vid anställningsintervjun?

“För städare i Fastighets avtal med Almega Serviceentreprenad är lägsta lönen 20.500 kronor. Att den inte skulle höjas till 2028 är förstås orimligt. Det behövs inte fler låglönejobb, utan jobb med lön som går att leva på. Därför behövs också heltidsjobb och färre visstider. Långt före 2028”, slår Ewa-Maria Kriegholm fast med skärpa.

Ett hundratal jobb på HL Display flyttar till Polen

Snart ett forna minne det påstådda "svenska" Kapitalet.

Ett hundratal jobb på HL Display flyttar till Polen

 

Varje vecka är det samma nyheter: Företag i Sverige läggs ned eller delar av produktionen flyttas till Östeuropa eller andra länder där priset på arbetskraften har en nolla mindre i lönekuvertet än i Sverige.

Och nu är det dags för de anställda på HL Display i Sundsvall. Dagen innan Skärtorsdagen fick de besked att styrelsen för företaget överväger att flytta en del av verksamheten till Polen. “Det var inget påskägg man ville ha”, konstaterar Unionens klubbordförande Lars Nordlander som citeras av sin facktidning Kollega.

HL Display tillverkar lösningar för butiks- och varuexponering med försäljning i hela världen. På fabriken i Sundsvall jobbar cirka 150 anställda med formsprutning och formpress av plast och det är den förra som kan komma att flyttas över till fabriken i Polen.

Telia säger upp 110 anställda men ökar kraftig tillfälligt anställda

 

Telia Sonera lägger ner kundtjänsten för privatpersoner i Karlstad och 110 av totalt 340 anställda sägs upp från 1 oktober. Seko har reserverat sig mot beslutet, uppger Sekotidningen.

Motivet är att Telia säger sig vilja samla privat kundtjänst på färre orter och anger det som skäl till nedläggningen. I dag finns verksamheten i Stockholm, Göteborg, Luleå, Sundsvall, Norrköping och Karlstad. Företagstjänsterna blir dock kvar i Karlstad. Seko delar inte uppfattningen att det är bättre att koncentrera privatkundtjänsten till färre orter. Tvärtom menar facket att det är en styrka för Telia att ha representation i hela landet. Facket motsätter också att företaget i samband med neddragningen kraftigt ökar behovet av tillfälligt anställda och bemanningsföretag. I september förra året meddelade Telia Sonera att kostnaderna i Sverige och Finland ska minska med två miljarder på två år.

Sjuksköterska sade nej till beordrad övertid - fick skriftlig varning

 

Sörmlands Nyheter skriver om en sjuksköterska som, med hänvisning till att hen hade arbetat tre dagar i sträck och var uttröttad, vägrade beordrad övertid. Det slutade med att arbetsgivaren gav en skriftlig varning som innebär att sjuksköterskan riskerar uppsägning om det upprepas, skriver Vårdfokus.

Omedelbar fara för liv och hälsa eller egen sjukdom ger en anställd rätt att vägra beordrad övertid. Arbetstidslagens gränser för övertidssuttag kan också ge den rätten. Men i andra fall är Karin Ernfors, arbetsrättsjurist på Vårdförbundet, tydlig i sitt råd:

– Arbetsskyldigheten är grundläggande för arbetstagare så säg inte bara nej till beordrad övertid. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet och en vägran kan vara ett allvarligt brott mot anställningsavtalet, säger hon.

– Om du som anställd hävdar att du inte orkar arbeta övertid ska arbetsgivaren ta hänsyn till det. Det finns dessutom en arbetstidslag som arbetsgivaren är skyldig att följa. Men för att vara på den säkra sidan: ta kontakt med fackförbundet innan du säger nej till beordrad övertid, säger Karin Ernfors.