Skyddsombud drogtestades efter hennes anmälan till Arbetsmiljöverket

Försäkringskassan i Gävle, en arbetsplats med en tungt belastad personal där skyddsombudet drogtestas när hon påpekar bristerna i arbetsmiljö och arbetsorganistion.

Skyddsombud drogtestades efter hennes anmälan till Arbetsmiljöverket

Skyddsombudet Irre del Barba som arbetar på Försäkringskassans kundcenter i Gävle sa en dag stopp! Hon anmälde kassan till Arbetsmiljöverket och vädjade om assistens för att komma tillrätta med den höga arbetsbelastningen, och det återkommande beordrade övertidsarbetet. Dagen efter kallades hon in till sin chef som ville skicka Irre del Barba till företagshälsovården för att göra en drogtest, skriver Arbetets reporter Malin Wernström som har intervjuat det stridbara skyddsombudet.

– Jag blev förvånad, och frågade varför. De svarade att en av mina chefer hört mig säga att jag kände mig bakfull, säger hon.

Hennes chef uppgav att de ville att hon skulle ta ett utandningstest för att se om hon var alkoholpåverkad. Skyddsombudet gick med på provet men markerade att hon såg det som en kränkande reprimand för hennes arbetsmiljöarbete på Försäkringskassan. Men företagshälsovården var stängd och i stället togs ett blodprov på en vårdcentral vilket visade sig vara negativt.

– Om det här är ett sätt att försöka tysta mig som skyddsombud, att försöka skrämma mig för att jag följt gällande regler och lagar, så hoppas jag att de förstår att jag inte kommer att kunna tystas. Det är inte bara mig de kränker. Det är samtliga medarbetare inom Försäkringskassan, säger den stridbara Irre del Barba i en kommentar.

Nu stämmer hon Försäkringskassan för kränkning av förtroendeman, kränkning av skyddsombud och kränkning av föreningsrätten.

Elisabeth Hultgren som är chef för Försäkringskassans kundcenter i Gävle vill inte uttala sig till Arbetet som hon säger i ” enskilda personalärenden”.

Statstjänstemännens sektionsordförande för Gävleborg, Uppsala och Dalarna Peter Karlsson är upprörd.

– När jag hörde det här blev jag oerhört förvånad. Jag ser det också som ett sätt att tysta skyddsombudet. Arbetsgivaren har gått helt över, säger han.

Hundratals räddade av asbestförbud

Nu visar en ny forskningsstudie från Umeå universitet att asbestförbudet från början av 1980-talet har räddat många liv, bland dem hundratals byggnadsarbetare. Enligt studien hindrar förbudet varje år 24 fall av dödlig lungsäcks- och lungcancer, skriver Arbetet som citerar Dagens Arbete och TT.

– Effekten av det förebyggande arbetet mot asbest kommer nu, med 30 års fördröjning. Det visar att det kan ta tid att se effekterna av ett förbud mot ett hälsofarligt material som asbest, säger Magnus Svartengren, överläkare vid Arbetsmiljöverket.

Det var under 1970-talet som många inom byggbranschen började drabbas av allvarliga tumörsjukdomar som orsakats av asbest i lungorna. De hade andats in asbestfibrerna som spreds via byggdamm. Särskilt drabbade av cancertumörer var rörmokare och isolerare.

Forskningsinstitutet Collegium Ramazzini uppger att 100 000 människor dör varje år på grund av asbest. Och trots att förbudet i Sverige har varit i kraft i 30 år, insjuknar fortfarande över 100 människor om året i mesoteliom, en cancerform som orsakas av asbestexponering, skriver Dagens Arbete. I hela världen är det fortfarande bara drygt 50 länder som förbjudit asbest.

Vi mår allt mer ”pyton” på grund av jobbet

Den vanligaste orsaken till kvinnors anmälan av arbetssjukdomar är en psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen, enligt Arbetsmiljöverkets årsrapport för 2014.

Vi mår allt mer ”pyton” på grund av jobbet

Av Dick Emanuelsson

Allt fler mår psykiskt dåligt på grund av jobbet, skriver Arbetsmiljöverkets i sin statistikrapport över anmälda arbetsskador under 2014. Den visar på en fortsatt uppgång för arbetssjukdomar, främst orsakat av psykosociala problem.

Rapporten omfattar anmälda arbetsskador, olyckor och sjukdomar som inträffat år 2014 och täcker hela arbetsmarknaden. Statistiken bygger på totalt 115.600 anmälningar om arbetsskador som gjordes till Försäkringskassan. Bland dem 31.000 arbetsolyckor med sjukfrånvaro, 61.300 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro, 12.000 arbetssjukdomar, 10.000 olyckor på väg till eller från arbetet samt 53 arbetsolyckor med dödlig utgång, som ökade en aning under 2014.

– För första gången är sociala och organisatoriska faktorer den vanligaste orsaken till kvinnors arbetssjukdomar. Det behöver arbetsgivarna ta på största allvar, sa Ann Ponton Klevestedt, chef vid enheten för statistik och analys när hon presenterade rapporten i förra månaden.

Allt fler kvinnor

Bland kvinnor ligger dessa faktorer bakom drygt 40 procent av anmälningarna som ökat med drygt 70 procent sedan 2010. Faktorerna är de vanligaste orsakerna till anmälan om arbetssjukdom.

Bakgrunden är en ny slimmad arbetsprocess och en psykosocial arbetsmiljö som facket menar är omänsklig. Den gör att ”Sverige toppar stressligan i Europa”, som Dagens Arbete skrev förra veckan. En ny EU-rapport visar att tidspressen i arbetet, det vill säga stressen, upplevs som värst i Sverige. Trots att företag i Sverige har en handlingsplan för att förebygga arbetsrelaterad stress, är resultatet i praktiken det motsatta. Tidspressen är högst i Sverige och i Finland i hela EU-området, enligt 74 procent av de tillfrågade.

Se upp för asbest i fönsterkitt

Nya fönster och karmar kan medföra risker om inte byggherren vidtar de nödvändiga skyddsåtgärderna. Det gamla fönsterkittet kan innehålla asbest och fibrerna frigörs vid huggning och rensning.

Se upp för asbest i fönsterkitt

I senaste Byggnadsarbetaren varnar Johnny Daveman, tidigare glasmästeriarbetare, idag ombudsman på Byggnads Stockholm-Gotland, för att det finns asbest i vissa fönsterkitt. Kittet är till för att effektivt isolera fönsterrutorna.

Asbesten i sig är inte farlig. Men det är när asbest frigörs vid sågning som det blir farligt.

Nu varnar Daveman för kittet som kan frigöra asbestfibrerna när det fräses eller huggs bort vid renoveringsarbeten. Han jobbade själv tjugo år i yrket utan att ha en aning om faran. Det är framför allt i hus byggda eller renoverade mellan 1940 och 1982. Det året blev det ett totalförbud för fibern i Sverige.

– Jag hörde av en äldre glasarbetare att det kunde finnas risk för asbest och beslöt mig för att undersöka det.

Krav på miljöinventeringar

Under ett halvår har han samlat in prover från åtta olika fastigheter, byggda före 1982, där det pågått olika jobb med att byta fönster. I ett av fallen påträffades asbest och i ytterligare ett fall var det oklart om det var asbest eller inte.

– Jag har aldrig sett en miljöinventering som omfattat fönsterkitt. Nu krävs att företagen gör ordentliga miljöinventeringar innan man börjar göra fönsterrenoveringar och glasarbeten, säger han till Byggnadsarbetaren.

Enligt reglerna är beställaren, byggherren, skyldig att göra inventeringar om farliga ämnen före byggstart. Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetarna kan jobba säkert.

Trots att asbesten totalförbjöds 1982 tar sjukdomen 300 liv per år, uppgav Arbetarskydd den 7 december 2010. Dagens Arbete skrev den 15 juni i år att ”fler dör varje år av asbestcancer än i olyckor på jobbet”. Cancerfrekvensen minskar inte.

Dick Emanuelsson