Storbolag struntar i ”svenska värderingar”

Åtta av de tjugo största bolagen betalar ingen som helst bolagsskatt i Sverige. Skatteverket uppskattar att uppemot 50 miljarder kronor undanhålls från svenskarna.

Storbolag struntar i ”svenska värderingar”

De svenska storbolagen betalar i praktiken ingen bolagsskatt, enligt officiell dokumentation. Och det trots miljardvinster. Det kontrasterar mot vardagen för vanliga skattebetalare inom LO och tjänstemannafacken som har att rikta sig till ”märket”.

”Ska svenska värderingar bara gälla utrikes födda? Vad säger högeralliansens företrädare till skattefifflande svenska storbolag, ska de inte omfattas ” om att göra rätt för sig ”? undrade en indignerad pensionerad lärare, Bengt Sundell, i ett debattinlägg i Arbetet.

”Svenska värderingar” för vem och vad?

Sundell har retat upp sig på att Alliansen företrädare under sina sommarmöten har talat mycket om ”svenska värderingar”. Och han tar moderatledaren som exempel som på Mosebacke i Stockholm bland annat sa att ”jag skulle vilja slå ett slag för den kanske allra svenskaste av värderingar; att göra rätt för sig”.

”Jag tror inte att moderatledaren vände sig till de svenska multinationella storbolagen om att göra rätt för sig”, polemiserade Sundell i sitt debattinlägg. Han räknade upp en rad exempel på hur gräddan av det svenska storkapitalet, helt lagligt, inte betalar bolagsskatt. Allt medan samförståndet mellan LO och Svenskt Näringsliv förstärktes under den senaste avtalsrörelsen där ´märket´ sattes till 2,2 %.

Och Sundell frågar; ”Hur svenska är de svenska storbolagen”? Och citerade Ekonomifakta 20160609. Där följer en redovisning om ”att göra rätt för sig” utifrån storbolagens horisont. 

• Nästan hälften av de 20 största bolagen betalar ingen bolagsskatt i Sverige.
•  Enligt Skatteverket undanhåller dessa mellan 30-50 mdkr.
•  De nolltaxerade är SCA, Volvo AB, Volvo Personvagnar, Electrolux, Sandvik, Securitas, SKF, Skanska.
•  Bolagsskatten i Sverige är 22 %. I EU 22,2 %. I OECD 24,8 %.

•      Dick Emanuelsson

Från Ullared till förverkligandet av SAF:s dröm

Från Ullared till förverkligandet av SAF:s dröm

Av Dick Emanuelsson

Varuhuset i Ullared är en arbetsplats som började med asfaltgolv och 64 kassor. Med åren förvandlades den till en modern arbetsplats. Nu har den till och med en egen dokumentär tv-serie i Kanal 5.

I ett fascinerande reportage i Fastighetsfolket kommer städarna till tals efter att scenlampor och varuhuset har stängt 20.00 på kvällen. Deras berättelser står i bjärt kontrast mot dokusåpornas beskrivningar. I stället talar de om hur de gjort allt för att tillsammans med sin arbetsgivare, inte Gekås&Ullared varuhus utan städföretaget Sodexo, pressa ned kostnaderna vid varje upphandling av städtjänsterna.

– Vi fick tänka till ordentligt på hur vi kunde effektivisera och fann marginaler för att göra det. Bland annat genom bättre maskiner, bredare moppar och viss schemaomläggning, säger Ulrika Kerttu.

Outsourcingens flexibilitet

På Ullared har Sodexo åtta heltidsanställda, 14 deltidare och 3-4 timanställda. Det är så arbetsgivasidan vill ha det. Det var SAF:s mål när de 1975 startade sin ideologiska kampanj om ”arbetsmarknadens flexibilitet” eller ”Sköt dig själv och skit i andra”, som LO sammanfattade kampanjen.

Men nu kommer den andra mer sofistikerade arbetsmarknaden; ”Delningsekonomi” eller Crowdsourcing, som Jon Weman på Arbetsvärlden kallar den. Den bygger på att uppstyckade arbetsuppgifter som bjuds ut via webbaserade plattformar. Digitaliseringen driver på, crowdorkers tränar upp algoritmer och ersätter juristuppgifter eller patologers arbete med att markera cancerceller.

”Det ultimata osäkra arbetet”

Du jobbar hemifrån, när eller hur lite eller mycket du vill. Logga bara in och välj från en lista med uppdrag som det bara är att plocka ifrån. Betalningen är miserabel. Plattformen Mechanical Turk betalar 4 cent per mening för att jämföra översättningar mellan engelska och arabiska. Affärsmodellen kallas ”crowdsourcing”.

Den är ”det ultimata osäkra arbetet”. Jon Weman citerar Lucas Bielewald, VD för konkurrenten till Mechanical Turk, Crowdflower, som har sagt att ”det hade varit svårt att sätta någon på att jobba för dig i tio minuter och sedan sparka den. Men med teknologi kan vi betala dem en pyttesumma pengar och göra oss av med dem när vi inte behöver dem längre”.

SAF:s dröm om den ”Flexibla arbetsmarknaden” är här.

Uppgörelse i tvätteribranschen efter strejkvarsel mot de transnationella tvättgiganterna

Tvätteribranschen i Sverige kontrolleras av två transnationella giganter, engelska Berendsen och tyska CWS Boco. De bägge omsätter flera hundra miljarder kronor per år. Genomsnittslönen ligger strax över 20.000 kronor i månaden, en skam på arbetsmarknaden.

Uppgörelse i tvätteribranschen efter strejkvarsel mot de transnationella tvättgiganterna

Av Dick Emanuelsson

De anställda inom tvätteribranschen i Sverige välkomnade strejkvarslet och var beredda att gå ut i strejk. Kravet var att få upp lönerna med 7-14 kronor beroende på antal år i yrket.

Den nu slutna uppgörelsen mellan Metall och Ikem ger en löneökning på 1 827 kronor, eller 10,50 kr i timmen, över lägstalönen efter två års anställning. Avtalet ger alltså de arbetare med längre anställning än två år 10,50 kronor, inte de 14 kronor som var kravet.

Erika Larsson, Metall.

Jag talade med Erika Larsson, ansvarigt fackligt ombud för de anställda inom Berendsen Textil AB i Sverige just när förhandlingarna mellan Metall och Ikem hade gått in i slutfasen i måndags kväll. Då fanns det inget avtal underskrivet. Hon beskrev tvätteriarbetarnas lönekrav på följande sätt:

– Efter att man har arbetat många år så ligger man bara någon tusenlapp över kollektivavtalets lägsta lön (20.024 kr/mån). Därför förde vi i årets avtalsrörelse fram kravet på en utvecklingsgaranti som efter ett års anställning skulle höjas med 7 kronor. Och efter två års anställning skulle lönen ökas med ytterligare 7 kronor, alltså 14 kronor.

Transnationella giganter

Metall tog ut tio anläggningar för Berendsen och två för CWS Boco Sweden AB samt ytterligare tre lokala tvätterier. Berendsen är det största företaget inom branschen i Sverige.

– I Sverige hette det tidigare Tvättman som senare köptes upp av danska Berendsen. År 2002 köptes Berendsen upp av det engelska företaget The Davis Service Group Plc, berättar Erika.

Berendsen hade 2015 tio miljarder kronor i inkomster, 15.000 anställda på 15 anläggningar i hela Europa.

280 miljarder kronor i omsättning

CWS Boco Sweden AB ingår i det tyska transnationella företaget CWS Boco International som sedan 2003 äger nio tvätterier i Sverige. Tillsammans med Berendsen kontrollerar de två i praktiken tvättmarknaden i Sverige. CWS Boco-koncernen har totalt 56.000 anställda och en omsättning på 280 miljarder kronor.

– Det finns goda och många vinster (i Berendsen), uppger Erika som själv har insikt i företagets ekonomi eftersom hon sitter i bolagsstyrelsen som fackets representant.