Hamnarbetsgivarna i Göteborgs hamn provocerar Hamnarbetarförbundet till strejk

Hamnarbetsgivarna i Göteborgs hamn provocerar Hamnarbetarförbundet till strejk

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA-GÖTEBORG / Arbetsgivarsidan i Göteborgs hamn har provocerat och tvingat fram hamnkonflikten och punktstrejkerna som bröt ut i tisdags, vid denna pressläggning. Det menar Eskil Rönér, ordförande för Svenska Hamnarbetarförbundet när Flamman ringer upp honom.

Hamnarbetarförbundets avdelning 4 genomförde under hela förra veckan en blockad mot övertid, inhyrning och nyanställning på APM-terminalen. Ett strejkvarsel lades också vilket träder i kraft sju dagar senare, alltså som i tisdags. Under 28 timmar fördelade på tre dagar kommer hamnarna i Sverige att paralyseras.

Eskil Rönér, ordförande för
Svenska Hamnarbetarförbundet.

Det är terminalbolaget APMT som ägs av det transnationella mäktiga Maersk som sedan ett halvår har gått till en aggressiv offensiv mot Hamnarbetarförbundets Avd. 4 i Göteborgs hamn. Förevändningarna är flera och tar sig i uttryck att APMT har delegerat hamnjobb till andra yrkesgrupper, krävt att förhandlingar ska ske under fredsplikt eller vägrar att kalla ”4:an” till förhandlingar. Hamnarbetarna tror att målet är att krossa Hamnarbetarförbundet.

– Frågan är om de är så korkade att de tror kunna göra det, säger Eskil Runér. Men man vet aldrig.

– Som förbund sluter vi upp i en sympatiblockad mot omdirigerat gods. Den drar vi igång den 15 november (i tisdags) i alla hamnar där vi har medlemmar så som Helsingborg, Halmstad, Malmö, norrlandshamnarna, kort sagt nästan hela Sverige.

Blandade sig i medlemsomröstning

När Hamn4:an i demokratisk ordning genomförde en intern hemlig medlemsomröstning (till skillnad mot LO-förbunden) om att varsla eller inte för strejk, skrev APMT till alla medlemmar för att påverka omröstningen, en helt obegriplig åtgärd på arbetsmarknaden i Sverige. Men en förkrossande majoritet i Göteborgs hamn röstade för konflikten.

– Det unika är också att Transportarbetarförbundets ordförande Lars Lindgren och ITF stöder arbetsgivarsidan. Det är organisationsegoism på hög nivå, menar Runér.

Internationellt stöd

Hamnarbetarförbundet har dock en stor majoritet av världens hamnarbetarfackföreningar på sin sida som är medlemmar i samma international, IDC, International Dockers Council med cirka 90.000 medlemmar.

– De är bara hamnarbetare till skillnad mot ITF som har allt från bensinmackspersonal till lastbilschaufförer. IDC grundades inte som konkurrents till ITF utan uppstod efter katastrofen i Liverpool på 1990-talet. Då slängde Margret Thatcher ut alla hamnarbetare. ITF var då lite lamslaget och hamnarbetarna blev mer eller mindre bortglömda. Då bildades IDC där bland annat Svenska Hamnarbetarförbundet var drivande för att dra igång den här internationalen. Vi har ett otroligt internationellt stöd. Många står på tårna nu och är beredda att hoppa in.

AUDIO-Intervju med Eskil Runér:

https://app.box.com/s/mq3mdbm0zijthqoe1m96i28lbvy06enl

Bara en av tio stödjer vinstuttag inom vård och omsorg

Det kapitalistiska slutmålet.

Bara en av tio stödjer vinstuttag inom vård och omsorg

Av Dick Emanuelsson

Var fjärde svensk, eller 27 procent vill ha förbud mot vinster inom vård och omsorg medan bara en av tio stödjer vinstuttag i densamma, enligt en Sifoundersökning. I undersökningen framkommer det att en majoritet (53 procent) vill begränsa möjligheterna för privata företag att ta ut vinster från verksamhet inom skola, vård och omsorg. De resterande 10 procenten svarar att de är tveksamma eller inte vet. Det är alltså en bedövande majoritet som har en kritisk inställning till vinstuttaget.

– På olika sätt upplever fler människor att någon form av kontroll eller begränsning är rimlig. Och det verkar vara oavsett om du är höger eller vänster, säger TNS Sifos opinionschef Toivo Sjörén till SVT.

Det överraskande är att bland Alliansväljarna är det 62 procent som vill ha begränsningar och 9 procent vill ha förbud medan motsvarande siffror bland Socialdemokraternas väljare är 51 procent och 37 procent. Även bland borgerligheten betraktas vinstuttaget som omoraliskt.

Utredning nobbar fackets förslag

Men Välfärdsutredningen, som leds av socialdemokraten och förra kommunalrådet i Malmö, Ilmar Reepalu, kommer inte förbjuda vinstuttag inom vård och omsorg, däremot begränsa det till sju procent, enligt läckor till Ekot. I tisdags (efter denna pressläggning) presenterade regeringens utredare Reepalu förslaget på hur vinster i välfärden ska begränsas.

LO och Kommunal har också förespråkat att en ny form av SVB-bolag, som har särskild vinstbegränsning, ska vara huvudaktörer i välfärden tillsammans med non profit-aktörer. Men Välfärdsutredningen gör tummen ner. Däremot föreslås ett vinsttak på sju procent av investerat kapital plus statslåneräntan. Tillståndsplikt kommer införas för privata företag som vill driva vård, skola och omsorg, enligt läckor till Ekot. 

Tobias Baudin: ”Orimligt högt vinsttak”

Men Välfärdsutredningen föreslag på vinsttak på sju procent förkastas av Kommunals ordförande Tobias Baudin. Han menar att ett sådant tak är ”orimligt mycket”, skriver Kommunalarbetaren. Vägen till de stora vinster som bolagen kan göra i dag går enligt honom över sämre löner och anställningsvillkor.

– En rimlig nivå är statslåneräntan plus en procent. Vi vill bort från att det är vinsten som ska vara drivkraften i vården. Personalkostnaderna är de stora kostnaderna för verksamheten. Hög vinst skapas genom att de anställda får betala genom sämre löner och mer deltid, säger Tobias Baudin.

Svenskt Näringsliv: Inga ingrepp i den privata äganderätten

Svenskt Näringsliv och andra arbetsgivarorganisationer har gjort gemensam sak med allianspartierna och menar att inskränkningar i möjligheten att göra vinst är ett ingrepp i den privata äganderätten, sedan spelar det ingen roll inom vilken samhällssektor den private aktören opererar.

I våras avslöjades att Svenskt Näringsliv genom lobbyverksamhet lyckats få Sverigedemokraterna att svänga i frågan. Partiet kommer att rösta med allianspartierna och därmed fälla ett förslag om vinsttak, när det kommer till beslut i riksdagen, skriver Kommunalarbetarens reporter Simon Rothelius.

– Detta är ett orimligt och omotiverat ingrepp i den privata äganderätten. Det finns många problem inom välfärden, men att företag skulle vara för lönsamma är inte ett av dem, sade organisationens vd Carola Lemne tidigare i år när tanken på ett vinsttak fördes på tal.

Inga problem att jobba längre efter 65? Ny forskarutredning.

Inga problem att jobba längre efter 65?

Av Dick Emanuelsson

De äldre har inga som helst problem med att hänga med i arbetslivet och kan och bör arbeta längre. Det hävdar en ny rapport som Arbetsmiljöverket presenterade i förra veckan.

– Vi blir äldre och friskare och har därför möjlighet att arbeta längre innan pension. Arbete är för de flesta bra för hälsan. Begränsningen är mycket fysiskt krävande arbeten som är svåra att klara i högre åldrar. Mentalt krävande arbeten klarar äldre lika bra, kanske ibland bättre, än yngre, säger Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, i en kommentar.

Pigga och vakna 70-åringar

Hon har samordnat utredningen för den omfattande forskargruppen medan en rad arbetsmiljöinspektörer har besökt 1750 arbetsplatser. Slutsatsen är att fram tills 70 års ålder har människan inga problem med att ”hänga med” rent intellektuellt i sina arbetsuppgifter. Med sin livserfarenhet och yrkesskicklighet är de kanske en stor behållning för arbetsgivaren.

Forskarna konstaterar också ”arbete strukturerar tiden, skapar mening, ger status och identitet och uppmuntrar till aktivitet och kreativitet. Men för att det ska vara möjligt behöver man också ta hänsyn till hur åldrandet påverkar hälsan”, skriver forskarna.

En utredningsgrupp inom riksdagen har lagt fram ett förslag om höjd pensionsålder från tidigast 61 år till 63 år. Den som vill ska också ha rätt att jobba till 69 års ålder. De flesta fackförbunden ställer sig bakom avsiktsförklaringen, enligt Kollega.

– Om människor ska hålla längre måste också arbetsmiljön förbättras, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, medan Svenskt Näringsliv förkastar förslaget och vill ha frivilliga överenskommelser med den anställde.