Kvinnliga elektriker utbyter erfarenheter

Tjugo kvinnliga elektriker och medlemmar i Region Mitt samlades nyligen för att utbyta erfarenheter. Hur är det att verka som tjej inom en nästan totalt mansdominerad bransch?

Men det handlar inte enbart om fackets intresse för att kvinnor ska börja som elektriker. Även landets byggchefer säger att många tjejer som är arbetsledare flyr branschen utifrån hur de behandlas, skriver förbundets tidning Elektrikern som bevakade träffen.

– Vi behöver kvinnor i branschen som känner sig välkomna och som vill fortsätta i arbetet, säger Ninni Blom, som var med och arrangerade träffen.

Omklädningsrum

Deltagarna menar att de reste till Stockholm för att diskutera teman som kan vara gemensamt för tjejer som ofta är ensamma på sin arbetsplats; arbetskläder, egna utrymmen – där det behövs minst två kvinnor för att ordna ett särskilt omklädningsrum och en hel del andra ämnen.

– Vill de (byggcheferna) ha in kvinnor i branschen får de se till att ha kläder som passar, sa en av deltagarna.
”Grabbigheten” kom förstås upp och Elektrikern talade med fyra av deltagarna:

– Det var mer grabbigt och macho när jag var yngre. Det var förmodligen ett annat sätt för 20 år sen, sa Anna Fredriksson, 42 år, Uppsala, Caverion, servicetekniker.

– Det är grabbigt och macho, men jag lärt mig att hantera det. De är mildare immun om det är en tjej i närheten, sa Elin Gustafsson-Fagerlind, Stockholm, 24 år, Ljus o kraftinstallation i Lidingö AB.

Elinore Selldén, 29 år, Borlänge, Imtech:

– Jag har aldrig upplevt grabbigheten och inte upplevt det negativt att vara tjej. Men man måste vara medveten om att man går in i en manlig bransch.

Dick Emanuelsson

Konfektyrbodens arbetarfientliga kokosbollar

”Du har väl hört Vikingarnas låt Guldbruna ögon... Dom skulle nog inte vara så djävla guldbruna om vi ville ta till hårdhandskarna”.

Det skrev Konfektyrbodens chef till Handelsanställdas ombudsman i Boden, Maria Andersson-Nordström, i en e-post. Liknande förtäckta eller öppna hot riktades mot flera anställda.

Bakgrunden till dessa nedlåtande och för svensk arbetsmarknad helt främmande uttryck är systematiska brott mot normala arbetsförhållanden på företaget, menar Bo Villner, jurist på LO-TCO rättsskydd. Han driver fyra stämningar mot företaget i Boden från lika många före detta anställda och medlemmar i facket, tre unga kvinnor och en man.

– Konfektyrboden har ägnat sig åt att anställa folk men inte betala löner. Sedan har de tvingats slutat i misär och då har han tagit in nya på samma sätt, säger Villner till Flamman.

Maria Bohjort var en av de anställda som inte lät sig hunsas. Hon gick till facket när hon bara fick 700 kronor i den andra månadslönen. Då hade hon tvingats använda sin egen bil för att leverera företagets kokosbollar och Mums-Mums” eftersom företagets inte var reparerad. Hon ringde Skatteverket och det visade sig att företaget inte var registrerat som arbetsgivare vilket hon påtalade för sin chef som fick ett raseriutbrott.

Snabbregistrerat

Villner säger att det finns lite uppgifter på mannen. När Flamman gör en sökning framkommer det, att efter att Bohjort kollade upp Konfektyrboden på Skatteverket, så bildades företaget formellt den 28 februari 2013 och blev registrerat och godkänt av Skatteverket den 2 april 2013. Den enda fysiska personen är Torgny Länta som fungerar som styrelseledamot. Men ytterligare en sökning visar att Thorsell, Lillemor Viveka, 66, också är ledamot. Registreringen av företaget stämmer i tiden med Bohjorts telefonsamtal till Skatteverket. Men enligt Villner har företaget bedrivit verksamhet i flera år.

Dick Emanuelsson

Inrikesnotiser vecka 50

Risk för att fattigdomen ökar i Sverige

Bara i Grekland ökar antalet människor i riskzonen för fattigdom snabbare än i Sverige. Det framgår av ny statistik från EU-organet Eurostat, skriver de svenska fackens Brysselkontor. 125 miljoner människor i Europa riskerar ett liv i fattigdom eller social utestängning. En av fyra i Europa riskerar att hamna i fattigdom eller social utestängning.

I Sverige har antalet människor i riskzonen ökat från knappt 1,5 miljoner år 2008 till 1,8 miljoner år 2012, enligt Eurostat. Det är en ökning med 22 procent, och bland EU-länderna är det bara i Grekland som risken för utanförskap ökat snabbare, med 23 procent, under samma period. Den största andelen medborgare i riskzonen finns i Bulgarien, 49 procent, Rumänien, 42 procent, Lettland, 37 procent, och Grekland, 35 procent.

Tre timmar i veckan åt Facebook&Co

Barnen försummas när den smarta mobilen blivit till en förlängd kroppsdel, jobbmejlen kollas i tid och otid hemma i tv-soffan och ditt nätverk i sociala medier anses som den självklara autostradan till drömjobbet. Så låter i alla fall den allmänna debatten, skriver facktidningen Kollega i senaste numret. Undersökningen som Kollega har gjort bland Unionens medlemmar visar att 76 procent använder sociala medier huvudsakligen för privata ändamål. Endast 8 procent använder det huvudsakligen i arbetet och tio procent för att söka jobb.

Men det kan få fatala konsekvenser för arbetslivet. En chef för en större hotellkedja fick sparken sedan han gått in och skrivit kritiska omdömen om några konkurrenter på hotellsajten Tripadvisor. Två Unionenmedlemmar på Go Excellent blev uppsagda för några år sedan efter att de skrivit subjektiva uppgifter om sin chef på sina privata Facebooksidor.

Företagare får hbt-manual

Branschorganisationen Företagarna har tagit fram en handbok i hur att skapa ett inkluderande och öppet klimat på arbetsplatsen, skriver Kollega och intervjuar Elisabeth Thand Ringqvist, vd på Företagarna som ser en möjlighet att öka inkomsterna med att inkludera HBT-gruppen.

– Det handlar om att skapa ett inkluderande och öppet klimat på arbetsplatsen. Vi hoppas att den hjälper företag att bli mer lönsamma. Har man anställda som mår bra och trivs så skapar man en bättre produkt eller tjänst. Sen kan man också möta kunder på ett bättre sätt. Det är positivt från alla sidor.

Nytt avtal inom äldreomsorgen

Vårdföretagarna har tecknat ett 37 månaders avtal med fackförbundet Kommunal, som höjer lägstalönerna med 820 kronor och ingångslönerna höjs med 1 700 kronor under avtalsperioden. Avtalet kostar, enligt TT, 6,8 procent vilket håller sig inom ramen. Avtalet omfattar omkring 30 000 arbetstagare i äldreomsorg och hemtjänst och löneökningarna fördelas individuellt. Avtalet kommer att innebära att lönespridningen mellan outbildade och utbildade successivt ökar i branschen, enligt Vårdföretagarna.

Inrikeskortisar Vecka 49

Skärgårdsredarna får nej för åtal

Det blir inget åtal för påstått ”olaga intrång”. Det säger Rolf Edin vid Klarapolisen och drar slutsatsen att det inte finns någon åklagare som kan väcka åtal mot facket. Bakgrunden är Sekos tidigare blockad av Strömma kanalbolag. En facklig förtroendeman gick ombord på Waxholm 3 som trots blockaden var på väg att lämna kaj, vilket av facket anses vara ett klart strejkbryteri. Förtroendemännens syfte var att informera de anställda om strejken och blockaden men befälhavaren tillkallade polis som tog upp polisanmälan om olaga intrång.

– De anmäldes för olaga intrång. De säger själva att de gick på båten och de klev av när de blev tillsagda, säger Rolf Edin till Sekotidningen.

AD dömer NCC till skadestånd

NCC informerade inte Byggnads då nya underentreprenörer anlitades. Ursäktliga misstag, enligt företaget. Men Arbetsdomstolen håller inte med, utan dömer företaget att betala 90 000 kronor i skadestånd till facket, skriver Byggnadsarbetaren.

– Det är en viktig dom. Förhoppningsvis blir det lite ordning på företagen så att de inte tar in bolag som inte har kollektivavtal, säger Timo Anttila, ombudsman på Byggnads.

LO och S enas i gemensam kravlista

Nu går LO och socialdemokraterna ut med en gemensam kravlista vad som behöver förändras på svensk arbetsmarknad.

– Det är speciellt glädjande att socialdemokraterna nu tar en tydlig ställning för fackföreningarna. Det har jag saknat länge. De har nu förstått innebörden av de här frågorna, säger Elektrikernas ordförande Jonas Wallin smått lyriskt till sin förbundstidning.

Kravlistan består av tio punkter som ska räta upp brister och dramatiska försämringar som den borgerliga regeringen genomfört under sin mandatperiod. En rad punkter handlar om utländsk arbetskraft och hur konkurrensen mellan svenska och utländska företag ska bli jämlik.

Allt fler sjukskrivs av psykiska skäl

Den som jobbar i Stockholm och Gotland har lägst risk att få en lång sjukfrånvaro med psykisk diagnos. Högst risk finns i Västra Götaland och Blekinge, skriver Hotell-Revyn i senaste numret.

Olika former av psykisk ohälsa är i dag den vanligaste anledningen till sjukskrivning. En ny rapport från Afa Försäkring visar att kvinnor drabbas mest, och att de långa sjukskrivningarna ökar.

Sedan 2009 har antalet sjukskrivna med psykiska diagnoser ökat. Afa har kartlagt personer som varit långvarigt sjukskrivna, det vill säga mer än tre månader, och som fått ersättning från Försäkringskassan under 2010 och 2011. Den vanligaste typen av diagnos är ”förstämningssyndrom” där depression ingår. För kvinnorna är stressrelaterade sjukdomar näst vanligast, medan män oftare diagnostiseras med ångesttillstånd.

Tjänstemän släpper Las?

Principen i Lagen om Anställningsskydd, LAS, ”sist in först ut vid uppsägningar på grund av arbetsbrist”, kan snart vara ett minne. Åtminstone för landets privatanställda tjänstemän, skriver Arbetet och citerar LO:s avtalssekreterare, Torbjörn Johansson:

– Att låta arbetsgivarna ensidigt bestämma kompetenskraven och dessutom avgöra vem som uppfyller dem – det är liktydigt med att skrota las och därför en helt omöjlig utgångspunkt för samtal.

Men om PTK släpper grundbulten för anställningsskyddet på svensk arbetsmarknad är det ingen som tvekar om att det blir också första spiken för de LO-anslutna förbunden.

– Jag kan inte kommentera vad vi diskuterat eller enskilda detaljer i förslaget, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen och förhandlingsansvarig inom PTK till Arbetet.

Arbetsgivarföreträde

Enligt det 8-sidiga dokumentet som arbetsgivarna har överlämnat till PTK, handlar LAS mindre om anställningstid och mer om kompetens vid driftsinskränkningar och uppsägningar. Det är arbetsgivaren som i huvudsak avgör vem eller vilka som får behålla jobbet.

”Innan turordning fastställs inför uppsägningar på grund av arbetsbrist får en arbetsgivare, oavsett antalet turordningskretsar, undanta högst X tjänstemän per driftsenhet som enigt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten”.

Det blir fortsättningsvis arbetsgivaren som bestämmer vad som är en ”turordningskrets” och får sista ordet i en förhandling: ”Om den fackliga motparten efter en diskussion om indelning i organisatoriska enheter har en annan uppfattning än arbetsgivaren (…) bestämmer arbetsgivaren om indelningen.”

I dag stadgar regelverket för LAS två undantag per företag med färre än tio anställda.

Dick Emanuelsson

Inrikesnotiser vecka 48

Tusentals arbetsgivare försäkrar inte sina anställda

Trots att flera arbetsgivare avslöjades 2012 för att inte försäkra sina anställda, är det tusentals arbetsgivare som fortfarande inte har tecknat en arbetsskadeförsäkring för sina anställda. Det säger riksdagens utredningstjänst i en kontroll och som citerades av s-ledamoten Teres Lindberg i en debatt med Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M). Dagens Arbete, som gjorde avslöjandet förra året, skriver i en artikel att Svantesson rullar över ansvaret till att Arbetsförmedlingen ”ser till att varje person som via Arbetsförmedlingen får det här lönebidraget också ska vara skyddad”.

AD-dom (1) Barnskötare fick 150 000 i skadestånd

Att skolka från arbetsdomstolens muntliga förhandlingar kan stå en arbetsgivare dyrt. Så blev fallet när en representant för ett förskoleföretag i Skärholmen inte dök upp. Det hade avskedat en barnskötare och denne, med stöd av Kommunal, stämde företaget för avskedandet ansågs vara oskäligt. Nu får barnskötaren 150 000 kronor i skadestånd, skriver Kommunalarbetaren.

AD-dom (2) 25 000 kronor i skadestånd

– Bolaget har slingrat sig fram och tillbaka och gjort allt det kunnat för att djävlas med medlemmarna. Så det var roligt att AD gick på vår linje, säger till Sekotidningen Annett Olofsson på LO-TCO rättskydd som företrätt medlemmarna och Seko i förhandlingarna.

Det handlar om en segdragen lönetvist för fyra Sekomedlemmar som Arbetsdomstolen tilldömde ett skadestånd på 25.000 kronor vardera. Samtidigt begärde Olofsson bolaget i konkurs. Bakgrunden är att de fyra anställda på Rederi AB Wermdö fick felaktiga löner under åtta månader. Trots en överenskommelse gjorde företaget allt för att sabotera denna varför de fyra anlitade Seko som startade processen. Men nu har bolaget bytt namn och ägnar sin inte längre åt rederiverksamhet.

– Då får i alla fall medlemmarna sina lönefordringar genom den statliga lönegarantin. Hur det blir med skadestånden och rättegångskostnaderna beror på om man hittar några pengar i bolaget, kommenterar LO-juristen. 

Uteblivna måltidsuppehåll kan kosta kvarts miljon

Arbetsmiljöverket har tröttnat och begär nu att förvaltningsrätten dömer ut vite av ambulansverksamheten i Göteborg, skriver Vårdfokus. Vårdförbundets skyddsombud på Sahlgrenska universitetssjukhusets ambulansverksamhet i Göteborg skickade in 22 avvikelserapporter till Arbetsmiljöverket. I ett fall hade det gått över sju timmar innan personalen fick rast eller måltidsuppehåll och i åtminstone 18 av dem hade det gått över fem timmar. Därför begär Arbetsmiljöverket nu att förvaltningsrätten dömer ut vitet på 250.000 kronor.

Bostadspolitiken slår hårt mot Kvinnojourerna

Varje dag tvingas fem misshandlade kvinnor vända i dörren hos Kvinnojourerna. De har inte vakanta platser. Orsaken är att många av kvinnorna som redan på institutionerna inte får någon bostad av kommunen.

Det konstaterar Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, i en riksomfattande utredning de gjort. Över 1900 kvinnor och nästan tusen barn år 2012 fick negativa besked om skydd.

Det är en bostadspolitik som under de senaste decennierna, i synnerhet i storstäderna, har minskat utbudet av hyresrätter på bekostnad av bostadsrätter eller privata bestånd.

Enligt Socialtjänstlagen ska kommunerna erbjuda våldsutsatta personer långsiktigt stöd i form av till exempel hjälp att hitta en bostad. Men tjänstemännen på kommunala bostadsförmedlingar och allmännyttan står handfallna.

Det finns ett minimalt utbud av billiga hyresrätter. 81 % av kommunerna (enligt SKR:s kommunundersökning 2013) anser att dessa och andra faktorer är ett problem när det kommer till bostad till kvinnor som tvingats fly sitt hem p.g.a. våld.

– Vi upplever att det blir allt svårare för våldsutsatta kvinnor att få förtur, när de ansöker om det, uppger Alla Kvinnors Hus i Stockholm i SKR:s pressmeddelande.

Flamman talade med Barbro Wiklund på Kvinnojouren Liljan i Tierp-Älvkarlebys kommun som trots allt inte upplever dramatiken som i andra kommuner.

– Det är bara en kvinna och ett barn i tvingats säga nej till. Tidigare under våren var det också ett fall. Men vi ringer runt och försöker hitta platser. Men det är svårt.

Konsekvenserna av att bli avvisad av kvinnojouren är ofta att kvinnan inte vågar lämna en misshandlande partner på grund av oron att bli utan bostad eller att tvingas flytta tillbaka till sin våldsamma partner/ex-partner.

Dick Emanuelsson

Inrikesnotiser vecka 47

Arbetsgivarna vill försämra turordningen

Svenskt Näringsliv förhandlar med PTK om försämringar av turordningsreglerna, skriver Arbetet. Arbetsgivarna vill bestämma vid uppsägningar och vill att kompetens ska väga tyngre än anställningstid. Facket vill ha förbättringar av omställningsstödet, rehabiliteringen och kompetensutvecklingen. PTK har förklarat att man är beredd att åtminstone gå med på utökade undantag vid uppsägning. Men LO ser frågan på ett principiellt annorlunda sätt.

– Turordningsreglerna innebär makt. Omställning, rehab och kompetensutveckling är inte det. Jag har ingen aning om vilken slags makt vi ska byta turordningen mot, säger Lasse Thörn, chef för LO:s arbetslivsenhet.

Ryggskottet blir riksdagsfråga

Byggnadsarbetaren Johnny Blomqvist drabbades av ryggskott för några år sedan. Han fick först skadan godkänd som arbetsskada, men tre år senare omprövades beslutet. Nu menade Försäkringskassan plötsligt att förändringen i ryggen hade andra orsaker. Beslutet gjorde att Johnny Blomqvist förlorade sin livränta på cirka 4 000 i månaden, skriver Byggnadsarbetaren.

Nu har riksdagsledamoten Hillevi Larsson (s) reagerat och ställt en enkel fråga till arbetsmarknadsminister Ulf Kristersson (m) om regeringen tänker gå vidare med förslag som Arbetsskadekommissionen kom med förra året. Där föreslogs att man skulle flytta bevisbördan kring arbetsskador från den skadade till Försäkringskassan, som är den myndighet som betalar ut livränta.

Elektrikernas a-kassa sänker avgiften med en 5:a

Från och med den 1 januari 2014 avskaffar regeringen arbetslöshetsavgiften. Det innebär, som i fallet med Elektrikerförbundets medlemmar, att avgiften sänks med fem kronor till 100 kronor per månad och medlem. För en tid sedan la regeringen ett förslag om att ta bort den arbetslöshetsavgift som infördes av den borgerliga regeringens tillträde 2006. Arbetslöshetsavgiften har drabbat vissa a-kassor hårt, då de haft hög arbetslöshet. A-kasseavgiften fick höjas betydande vilket bland annat ledde till att en del medlemmar valde att lämna a-kassan.

Undersköterskor sätter hårt mot hårt

Nu får ni börja betala annars drar vi! var budskapet från åtta timanställda undersköterskor i hemtjänsten i Tärendö i Pajala kommun. Och när inget hände sa fyra av de åtta undersköterskorna upp sig. De kräver bland annat högre lägstalöner och höjd beredskapsersättning, skriver Kommunalarbetaren.

– Vi måste börja tänka på oss själva! Jag är less på att hela tiden stå tillbaka, säger Eva Tillberg, som har arbetat 30 år inom hemtjänsten och kräver att de åtta timvikarierna anställs som tillsvidareanställda undersköterskor.

Arbetslös som AF:s generaldirektör?

Han är den arbetslöse modersmålsläraren som kan bli Arbetsförmedlingens nye generaldirektör. Åtminstone har han sökt tjänsten via Facebook tillsammans med ett 30-tal andra som är experter på hur förmedlingen fungerar.

Angeles Bermudez-Svankvists fick sparken som generaldirektör i augusti och i slutet av oktober utlystes tjänsten av regeringen. ”Vi söker dig som har; kunskaper om myndighetens verksamhetsområde. . .” skriver regeringen och lägger till ett 20-tal punkter, i praktiken oåtkomliga för en arbetslös.

Pentti Salmenranta anser sig ha de ”kunskaperna”. Han har skapat rubriker i pressen de senaste dagarna genom att söka posten som generaldirektör inom AF och anser sig vara den rätta mannen för tjänsten med tanke på hans meriter.

– Jag har varit arbetslös till och från ganska många år som modersmålslärare i kommunen (Norrköping). Det har alltid funnits någon övertalig som har gått före mig som har haft fler tjänsteår i kommunen och det är i den fällan jag har hamnat, säger han till Flamman.

Han är irriterad på att den nya linjen är att ”tvinga folk att söka jobb som man ändå inte får”:

– Det är bara för att de ska få sin statistik ifylld. ”Den här typen har nu sökt 17 jobb”. Men vad är det för jobb, det tittar de inte ens på. En handläggare sa för 10-15 sedan att arbetsgivarna var förbannade för de fick för mycket post med jobbansökningar och då slutade de med det. Men nu börjar man (regeringen) med det igen.

Flamman tog kontakt med statssekreteraren Christina Ramm-Ericson och departementsrådet Anders Kessling för en kommentar men sekreterarna sa att de inte var tillgängliga.

Dick Emanuelsson

Strejken avblåst i skärgårdstrafiken

Strejken inom skärgårdstrafiken är över sedan Seko och Almega sa ja till medlarnas bud i måndags. Det nya avtalet ger 6,8 procent på tre år.

Tarifflönerna som var den stora stridsfrågan och som utlöste konflikten ska nu diskuteras i en partsgemensam arbetsgrupp. Men tarifferna förändras inte och ska gälla under avtalets 36 månader, säger Mats Ekeklint till Flamman.

Mats Ekeklint

Han är förbundsombudsman på Seko och bland annat ansvarig förhandlare för skärgårdsavtalet. Han menar att Almega inte vann något på att provocera fram strejken.

Almega gick på bet, med andra ord?

– Som vi ser det har de bidragit till konflikten för att inte få någonting. De har inte fått till stånd några ändringar i kollektivavtalet. Hade de svarat ja för en vecka sedan hade vi sluppit konflikten.

Ni får inga retroaktiva ersättningar.

– Nej, och det beror på reglerna hos Medlingsinstitutet. De gör cirka 500 kronor i en engångssumma som våra medlemmar förlorar. Avtalet gick ut den 30 september och det handlar om löneökningarna för en månad. Förbundet betalar konfliktersättning från och med den 4 november.

Inga individuella löner

Ekeklint säger att den gemensamma arbetsgruppen inte kan upphäva eller förändra avtalskonstruktionen under treårsavtalet. Däremot kan den komma med förslag på förbättringar för parterna. Men det blir inte tal om individuella lönekonstruktioner, som Almega försökte få igenom i den nu avslutade avtalsrörelsen mellan Seko och Almega.

– Arbetsgivarna har blivit mer aggressiva i sina försök att förändra kollektivavtalet. De sade upp avtalet från början och de utökade varslet om lockout. Strejkbryteriet var också helt oacceptabelt och något som vi aldrig kan acceptera. Det finns en tyst överenskommelse om att parterna ska respektera varandra i en konfliktsituation för att förhindra saker som man inte kan styra.

Dick Emanuelsson

Konflikt i skärgårdstrafiken med mera, Vecka 46.

Konflikt i skärgårdstrafiken

Strejk och lockout bland skärgårdsbåtarna råder sedan i måndags i förra veckan vid kajerna i Stockholm och Göteborg. Konflikten bröt ut sedan Seko sagt ja men Almega nej till ett bud från medlarna. Almega hävdar att systemet med tarifflöner gör avtalet för skärgårdstrafiken ”väsentligt dyrare” än avtal på den övriga arbetsmarknaden. Men det förkastas av facket, skriver Arbetet.

Normerande lönetariffer betyder att lönerna styrs av det centrala avtalet. Det fastställer hur mycket du ska tjäna om du är helt oerfaren respektive har ett, två, fyra, fem, sex, sju, åtta eller nio års erfarenhet. Lönen på lägsta trappsteget är i det utgångna avtalet 17 031 kronor, slutlönen efter nio är 24 749. Detta är denna reglering som Almega vill säga upp.

Färre medlemmar i Byggnads

Sedan årsskiftet har Byggnads förlorat 993 medlemmar. Enbart i oktober var tappet 184 medlemmar, noterar Byggnadsarbetaren. Trots det hävdar tidningen att förlusten av medlemmar stannat av, enligt siffror från förbundet. Totalt har Byggnads 103.058 medlemmar.

Handels fackliga telefonrådgivning

Handels Direkt, som Handels telefonlinje för facklig rådgivning heter, startade för ett och ett halvt år sedan. I dag tar telefonlinjen i snitt emot runt 1600 samtal i veckan, skriver Handelsnytt:

– Till oss ringer folk i alla åldrar och med många olika nationaliteter, säger Sara Hedman som är en av 14 rådgivare på Handels Direkt.

De vanligaste telefonsamtalen är från medlemmar anställda på butik, lager och frisörsalonger. Hittills har Handels Direkt hittills värvat cirka 4000 medlemmar, enligt rådgivningens egen uppskattning. Telefonnumret till Handels Direkt är 0771-666 444.

Unga vill ha fast jobb

Två av tre unga vill ha fast anställning och förkastar projektanställningar och springvik, enligt Ungdomsstyrelsens rapport; Ungdomar med Attityd. Det är en enkät gjord bland 5000 personer i åldern 16-29 år.

Undersökningen omfattar ungas attityder och värderingar kring allt från arbete, skola, livskvalitet och boende till samhällsengagemang och framtidsutsikter. I den slår utredarna fast att utbildning och arbetsmarknad är de viktigaste samhällsfrågorna för unga. Inte oväntat ligger drömmen, med tanke på de höga bostadskostnaderna, att kunna leva i ett parförhållande i topp. Därefter anser 65 procent att det är mycket viktigt eller allra viktigast för dem att ha ett fast jobb, vilket är en större andel jämfört med tidigare undersökningar.  Svaren visar också att fler unga oroar sig för att bli arbetslösa. 2002 var det 10 procent som var oroliga för att bli arbetslösa, nu är det 18 procent.

Bemanningspersonalens arbetsmiljö på undantag

<3113 tecken>

 

Antalet olycksfall är dubbelt så stort i bemanningsbranschen än på resten av arbetsmarknaden. År 2011 hade samtliga branscher ett snitt på 6 anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta. I bemanningsbranschen var siffran 12.

År 1994 fanns det 5 000 bemanningsanställda i Sverige. År 2012 var siffran 60 000. Det är de unga som dominerar bemanningsbranschen och de är också främst de som skadar sig. Bakgrunden är att de placeras direkt i arbetet utan en tillräcklig introduktion på sina uppgifter. Sextio procent av de skadade i bemanningsbranschen var under 35 år 2011, jämfört med 30 procent för arbetsmarknadens samtliga branscher.

Fortbilda inspektörerna

Uppgifterna kommer från en ny rapport som Arbetsmiljöverket har offentliggjort. Fredrika Brickman är biträdande tillsynsdirektör på verket i Stockholm. Hon säger till Flamman att även verkets egna inspektörer är lite tagna på sängen över explosionen av nya anställda och också behöver fortbildas i frågan varför arbetande inom bemanningsbranschen har en dubbel så hög skadefrekvens.

– Det finns en osäkerhet hos enskilda inspektörer om vilka krav man kan ställa av det inhyrande företaget. Nu är det ju inte alla delar av branschen som är farliga. Men där de är farliga så måste de ju vara mycket farliga eftersom vi har fått så väldigt höga olyckstal just där.

Vems ansvar

Vad händer rent konkret om en anställd i bemanningsbranschen skadar sig och vem ansvarar för honom/henne?

– Inhyraren ska stå för första hjälpen. Därefter är det bemanningsföretaget som har hand om det hela och ska anmäla fallet till oss. Vi kräver att vi reda på att det har hänt någonting. Men bemanningsföretaget vet ibland inte att det har hänt något. Det finns ingen skyldighet för inhyraren att anmäla, även om den ibland gör det.

Hon säger att den anställde också är mer försiktig att anmäla risker på arbetsplatsen för ”man vill inte vara gnällig, en sån där som pratar för mycket”. Man är rädd att förlora uppdraget (jobbet).

Vad säger Verket om att språket är engelska mellan kranföraren och mannen som dirigerar kranen på bygget i Citybanan i Stockholm som är utpekad som den kanske farligaste arbetsplatsen i Sverige just nu?

– När det fanns kranförare från olika länder ställde vi krav på att de (kranförarna) ska förstå ett visst antal ord och förstå vissa termer för att klara sitt jobb. Men man måste gå tillbaka till arbetsmiljölagen och ställa krav därifrån.

Sammanfattningsvis, vad säger rapporten?

– Jag tror att problemet är större än Arbetsmiljöverkets tillsyn. Det måste läggas ett annat ansvar på inhyraren. Där det är problematiskt det är där arbetsuppgifterna är tunga och svåra eller farliga. Där måste lagstiftaren ställa krav på att inhyraren har ett ekonomiskt incitament och se till att folk inte skadar sig. Tänk på den minst attraktiva och lätt utbytbara arbetskraften, den ligger annars illa till, tror jag.

Men problemet för en arbetare som skadar sig i ryggen eller behöver arbetsanpassning på grund av en belastningsskada, är att han är ”omöjlig att hyra ut”, säger Brickman.

Dick Emanuelsson

Belastningsskadorna ökar hos kvinnor

<5200 tecken>

Belastningsskadorna ökar hos kvinnor i arbetslivet, särskilt inom produktion och omsorg. Det konstaterar en ny rapport som Arbetsmiljöverket beställt från Högskolan i Gävle.

Enligt utredarna Svend Erik Mathiassen och Charlotte Lewis är det vanligaste skadorna värk och sämre funktion i nacke och armar. Bland männen har antalet av dessa skador gått ner medan ryggvärken har ökat.

Utredningen hävdar att den främsta förklaringen till att kvinnor drabbas hårdare är att kvinnor och män i samma yrke arbetar med olika uppgifter. Kvinnors arbetsuppgifter är mer repetitiva och handintensiva, vilket är en grogrund för belastningsskador.

Utredarna har utrett fiskindustrin där de vanligaste uppgifterna för kvinnor i fabriken var rensning och paketering av fisk. Männen å sin sida arbetade på lagret, hanterade lådor med fisk och underhöll maskinparken. De typiskt ”kvinnliga” arbetsuppgifterna var repetitiva och innebar dåliga arbetsställningar. Kvinnorna i fiskfabriken hade också nästan tre gånger högre förekomst av besvär i nacke, skuldra och armbåge än männen.

70 % högre sjukfrånvaro

Minke Wersäll är projektledare på Arbetsmiljöverket i Linköping för ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Hon säger till Flamman att Arbetsmiljöverket fick ett uppdrag från regeringen att vidta särskilda åtgärder med anledning av den stora skillnaden mellan kvinnor och män i sjukfrånvaro. Kvinnor har 70 % högre sjukfrånvaro än män och slås tidigare ut ur arbetslivet än män.

– Av slutsatserna i kunskapssammanställningen framgår att de organisatoriska orsakerna av sjukfrånvaro har varit undervärderade och att fördomar och värderingar ligger till grund för den organisering som finns. En annan slutsats är att kvinnor, genom att de ofta är mindre än män, utsätts för högre belastning då arbetsutrustning och verktyg kan vara anpassade för människor med annan storlek. Hög arbetstakt och stress är faktorer som påverkar den belastningen ytterliggare.  

Vad gör Arbetsmiljöverket åt problemet?

– Arbetsmiljöverket uppmanar till samverkan. Vid inspektioner möter vi alltid arbetsgivare och skyddsombud tillsammans. Inom ramen för programmet ”Kvinnors arbetsmiljö” pågår en omfattande tillsynsinsats där vi inspekterar verksamhet där personförflyttning förekommer. Det innebär att vi besöker vård och omsorg. Vårt budskap är att kunskaper om bedömning av risker för belastningsskada behövs för att bli medveten om vilka risker arbetet medför. Ingen ska behöva få ont av att hjälpa någon att förflytta sig! Tekniska hjälpmedel behövs och vård- och omsorgspersonal ska ha kunskap, färdighet och tid att använda dem.

Värst för kvinnliga arbetare

Sten Gellerstedt på LO:s arbetslivsenhet, som har skrivit rapporten ”Arbetsmiljö 2012 – klass och kön”, säger till Flamman att han välkomnar rapporten från Arbetsmiljöverket. I Gellerstedts rapport ger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson en dyster bild av arbetsmiljön:

– Egentligen borde arbetsmiljön vara bättre på en modern arbetsmarknad, men nästan alla kurvor pekar åt fel håll. Och värst är det för kvinnliga arbetare. Det är en helt fel utveckling som vi måste ta på största allvar. Vi är inne i en ond arbetsmiljöspiral. Endast 11 procent av kvinnliga arbetare inom privat sektor har varit i kontakt med företagshälsovården de senaste åren. Och det är dessa kvinnor som har den sämsta arbetsmiljön. Det är den upp- och nervända världen.

LO-rapporten konstaterar att andelen uttröttande arbeten ökar och det finns få som klarar ett helt arbetsliv utan att sluta i förtid.

Är det inte arbetstakt och hets som måste reduceras?

– Klart att man måste dra ned på takten och få chans till att återhämta sig! Men det är också så att verktyg och arbetsstationer är ofta anpassade för män. Ta ett tangentbord, till exempel. Det är anpassat till mäns storlek. Inom industrin är ofta verktygen för stora för tjejer.

Volvomodellen

Hur kommer facket och skyddsombuden in i problemet med belastningsskador?

– Facket försöker redan när man ska bygga eller förändra vara med och påverka så att det blir rätt gjort. Det händer väldigt ofta att facket inte får vara med utan ställs bara inför fullbordat faktum.

– På Volvo i Göteborg finns det ett intressant avtal som heter Grindavtalet. För att inleda en förändring eller bygga en ny lina, finns det en lista som man ska pricka av. Det ska finnas rätt verktyg. Material ska vara beskrivet och ska fungera. Kompetens ska finnas hos de anställda. Där sitter skyddsombudet och håller på startknappen ihop med arbetsledaren.

Fyra döda på jobbet

Hur fungerar Arbetsmiljöverket under den borgerliga regeringen?

– Regeringen har dragit in 160 miljoner kronor, en tredjedel av den tidigare budgeten. De har minskat med 140-160 inspektörer. Den (regeringen) tycker att arbetsmiljön är bra. Men det tycker inte vi. Förra veckan avled två arbetare i arbetsolyckor och i denna vecka ytterligare två. Fyra döda på en enda vecka. Hittills i år har 36 människor dött på sina jobb. Över 11.000 skadades på jobbet under 2012.

Gellerstedt sammanfattar med att i arbetslivet har kvinnor mindre att säga till om, är mer utsatta mer för våld och hot, arbetar på udda tider och har fått ett ökat arbetstempo på sitt jobb.

Dick Emanuelsson

Inrikesnotiser Vecka 40: Avtalet för Statens tjänstemän klart

Avtalet för Statens tjänstemän klart

250.000 statligt anställda tjänstemän i statlig regi får 6,8 procent fördelat på tre år, skriver TT. Avtalet för blev klart förra fredagen. Tjänstemannakartellen OFR/S, P, O skrev under avtalet med Arbetsgivarverket som också inkluderar akademikerna i Saco-S. Avtalet ligger i linje med övriga avtal på arbetsmarknaden.

Parterna är också överens om att förhandla fram ett nytt omställningsavtal (för den som blir av med jobbet) som ersättning för det av Arbetsgivarverket uppsagda trygghetsavtalet.

– Att vi är överens om en inriktning för arbetet med att ta fram viktiga avtal för omställning och för en avgiftsfinansierad tjänstepension är mycket glädjande. Dessa avtal har stor betydelse för den framtida utvecklingen av den statliga sektorn, säger Arbetsgivarverkets förhandlingschef Monica Dahlbom i en kommentar till TT.

Frisörsföretagarna kan överge kollektivavtal

Frisörföretagarna hotar med att vägra sluta kollektivavtal med Handels om inte ob-tilläggen sänks, skriver Handelsnytt. Diskussion om att upphöra som arbetsgivarorganisation har inletts för att kringgå den grundlagsenliga rätten för anställda att sluta kollektivavtal med sin motpart.

– Vi har fått starka påtryckningar från medlemmarna att vi behöver ett avtal som gör det möjligt att konkurrera på samma villkor som övriga branschen, säger Frisörföretagarnas ordförande Matilda Mielind.

Det vore mycket olyckligt om Frisörföretagarna upphörde som arbetsgivarorganisation, tycker Handels ombudsman Linda Palmetzhofer.

Nya medlemsavgifter klubbade inom Seko

Seko:s kongress fattade förra veckan beslut om en ny avgiftstrappa för Sekos medlemmar. De två lägsta stegen ska ha en avgift på 50 kronor. Medlemmar med inkomster upp till 10.999 kr betalar 50 kronor. Därefter höjs medlemsavgiften progressivt i åtta lönegrupper där den som tjänar mer än 26.000 kr/mån betalar 288 kronor.

Arbetsmiljöverket ger Trollhättans stad ultimatum

Fackförbundet Vision beslöt att stoppa en medlems arbete, ett så kallat skyddsombudsstopp, eftersom man ansåg for så illa av den psykosociala situationen. Visionsmedlemmen kände sig kränkt och hade fått symptom som hjärtklappning och koncentrationssvårigheter, skriver Karin Warne, reporter på förbundets Tidningen Vision. Arbetsmiljöverket genomförde en inspektion på arbetsplatsen och hävde därefter stoppet, eftersom man inte ansåg att läget var tillräckligt allvarligt. Men myndigheten hotade arbetsgivaren med vite på 100 000 kronor om inte en extern expert på konflikthantering kallas in för att utreda den psykosociala arbetsmiljön.

Ban Ki-moon erkänner inte FN-facket

<1560 tecken>

FN:s generalsekreterare, sydkoreanen Ban Ki-moon, erkänner inte FN-organisationens egen fackförening. Nu startar en internationell solidaritetskampanj med de 65.000 anställda inom FN.

Ban Ki-moon tog sin hand från facket den 11 juli. Han uppgav då att han inte längre ville förhandla med de fackliga representanterna. I stället uppgav han att han i fortsättningen skulle ”rådgöra” i frågor som säkerhet och underhållstjänst. Tusentals av de FN-anställda verkar under riskfyllda förhållanden och sätter många gånger sitt liv på spel.

Många har höjt på ögonbrynen inför Ban Ki-moons beslut eftersom FN är en överstatlig organisation som ska garantera mänskliga rättigheter, avtal för arbetsrätt. Under de senaste tio åren har 555 anställda utsatts för attacker och 200 personer förlorade livet.

”Om FN upphör med dessa rättigheter, varför ska då regeringarna i världen garantera de anställdas rättigheter”, frågar sig “Labour start campaigns”. Organisationen stöder FN:s fackföreningar som har inlett en internationell brevkampanj på nätet till stöd för de FN-anställdas rätt till kollektivavtalsförhandlingar, ett brev som riktas till FN-organisationens generalsekreterare.

I brevet till Ban Ki-moon anklagas han för att vara ett dåligt exempel för regeringar och privata företag. Folken utgår från att FN ska vara ett föregångsexempel där de mänskliga och arbetsrättsliga rättigheterna ska garanteras för de anställda.

För att ansluta sig till kampanjen:

http://www.labourstartcampaigns.net/show_campaign.cgi?c=1966

Dick Emanuelsson

Inrikesnotiser Vecka 39

“Jobbslakt” eller “luftargument”?

Kemiföretagen i Sverige kräver nu att staten subventionerar deras produktion. De hänvisar till stöd till elintensiva kemiföretag i andra EU-länder. I annat fall hotas en “jobbslakt” på närmare 10.000 arbetstillfällen, hävdar ledningen för både arbetsgivare som fack i kemiföretaget Borealis i Stenungsund. Men på Greenpeace menar man att det är “luftargument”:

– Det känns helt orimligt att de nu vill använda skattemedel för att bli extrakompenserade för en kostnad som de inte ens har, säger Martina Krüger, klimat- och energipolitiskt ansvarig som också frågar sig varför kraven ställs precis efter FN:s klimatpanels färska larmrapport. (Källa TT).

”De passar på att ta bort halta och lytta”

– Man plockar bort dem man inte vill ha, tar bort halta, lytta och uppkäftiga. Det känns lite grann så. Med treårskontrakt har företaget vart tredje år möjlighet att ta bort dem som inte platsar. Det kanske är någon som fått en arbetsskada. Företaget smiter undan sitt ansvar, säger Kent Ståhl, elektriker som efter 30 år i företaget nu blir arbetslös, skriver Elektrikern.

I bussbranschen har det blivit allt vanligare att nya företag som tar över verksamheten gör sig av med personalen eller delar av den. Nu stärks denna tendens inom elindustrin och Kent Ståhl och hans 50 arbetskamrater är exempel på en trend som växte fram för fem år sedan.

Byt jobb och öka lönen!

”Ingenjörer som byter jobb får i snitt dubbelt så stor löneökning som de som inte gör det”, skriver Kollega som ges ut av fackförbundet Unionen. Var fjärde medlem i Sveriges Ingenjörer bytte jobb förra året. Och de som bytte jobb ökade sin lön med 9,1 procent som ska jämföras med dem som inte bytte jobb som ökade lönen med 4,5 procent.

– Det lönar sig att byta jobb. Rörligheten är avgörande för såväl den enskildes löneutveckling som för Sveriges tillväxt och utvecklingstakt, påstår Patrik Nilsson, utvecklingschef på Sveriges Ingenjörer i ett pressmeddelande.

Nytt avtal inom biluthyrning

Anställda inom biluthyrningssektorn, kallade bilvårdare, har fått ett nytt kollektivavtal. Den första löneförhöjningen gäller retroaktivt från den 1 april i år, säger Transports avtalsansvarige ombudsman Magnus Larsson till Transportarbetaren.

Det nya kollektivavtalet medför löneförhöjningar på 1 642 kronor över 37 månader räknat från den 1 april. Löneökningarna kommer i tre steg: 540 kronor i månaden från den 1 april 2013, ytterligare 540 kronor i månaden från den 1 april 2014, och 562 kronor i månaden från den 1 april 2015.

Löneskillnaderna ökar arbetare-tjänstemän

De nominella löneskillnaderna i kronor och ören ökar mellan arbetare och tjänstemän. Det visar LO:s senaste rapport om löneutvecklingen åren 2010 till 2012.

Även om rapporten slår fast att LO-sidan har ökat lönerna med 7,2 procent jämfört med tjänstemannaorganisationernas 7,0 procent, visar krontalet 1 590 kronor till arbetarna och 2 210 kronor till tjänstemännen att tjänstemännen ökar lönegapet åren 2010-2012. Det är skillnad på 620 kronor till tjänstemännens favör.

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän har därmed vuxit ytterligare och de senaste 18 åren har det ökat varje år. 1994 var skillnaden 4.300 kronor och år 2012 var skillnaden 10.200 kronor.

– Rapporten avslöjar tydligt vilka löneskillnader som råder på arbetsmarknaden och hur viktigt det är att vi stärker kampen mot den orättvisa fördelningen, både när det gäller klass och kön. Arbetarkvinnor är dubbelt diskriminerade, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson i en kommentar till Arbetet.

Kvinnor och män

Medellönen för samtliga kvinnor var 26 700 kronor och för samtliga män 31 500 kronor år 2012. En skillnad på 4 800 kronor till männens favör. De senaste åren har lönerna dock ökat mer för kvinnor än för män och för hela 2000-talet har kvinnors lön räknat i procent av männens lön ökat från 81,3 procent år 2000 till 84,8 procent år 2012.

Trots varsel inom den privata tillverkningsindustrin under perioden 2010-2012 är det denna sektor som uppvisat större löneökningar. Möjligheterna här till löneglidning är också större via de lokala förhandlingarna.

Den offentliga sektorn redovisade förvånande bara en löneökning med 6,4 %, en (1) procentenhet mindre än vad avtalets 7,3 % skulle ge. Orsaken, säger Johansson, är det stora antalet tidsbegränsat anställda som till stor del inte omfattats av avtalet.

Dick Emanuelsson

Offer för hettan på VM-bygget i Qatar

TEGUCIGALPA / 2013-09-29 / Fyrtiofyra byggnadsarbetare har dödats i arbetsolyckor på VM-bygget i Qatar, uppger The Guardian. Det senaste offret skördades förra veckan och arbetaren dog av värmeslag som resultat av bolagets vägran att förse arbetarna med fritt vatten. Flertalet av arbetarna är från Nepal och vill hem. Men deras löner hålls inne och passen har konfiskerats av arbetsgivarna för att de inte ska rymma.

– Det gäller att få de stora bolagen att fatta att det här är viktiga frågor och att vi inte accepterar att människor får sätta livet till. Vi måste se till att de får upp ögonen för den här slavhandeln, säger till DN Johan Lindholm, Byggnads ordförande, som om några dagar reser ner till Qatar.

Dick Emanuelsson

Bärplockarmissnöje i Umeå, Värmland och Lesjöfors

<1716 tecken> 

I fredags träffade Kommunal representanter för det filippinska bemanningsföretaget M Phoenix Enterprise. Motivet är att reda ut den pågående konflikten angående påstått uteblivna löner för ett hundratal filippinska bärplockare i Umeå.

Lena Ceder

Det uppger Lena Ceder, ombudsman på Kommunals Västerbottenkontor, när Flamman ringer upp henne.

– Man (företaget) har presenterat lite dokumentation som handlar om invägningen av bär, plocklistor, som vi kallar dem. De (arbetarna) har också fått ut en viss summa pengar per vecka i bensin. Det vi nu väntar på till nästa vecka är dokumentation som ska styrka avräkningen. . . eller kort sagt en lönespecifikation som ska styrka de gjorda avdragen på lönen.

Det filippinska bemanningsföretaget M Phoenix Enterprise har kontor i England och en filippinsk representant i Sverige. I förhandlingen med Kommunal i Västerbotten förstärktes företaget med en svensk jurist i Umeå.

Utbrett missnöje

I Sverige har företaget cirka 500 bärplockare som kom till Sverige under den andra hälften av juli. Och det är uppenbart att missnöjet hos dess pyr, inte bara i Umeå, där bärplockarna härbärgerar sedan i tisdags förra veckan utanför Kommunals kontor i Umeå. Även i Värmland och Lesjöfors hävdar plockarna att de ännu inte har fått någon eller en liten del av lönen.

Bärplockarna har en grundlön på 19.000 kronor i månaden, plus semesterersättning.

– På denna dras det 180 kronor per dag i logi och mat samt 750 kronor i bensinersättning som dras på lönen.

Kvar blir alltså drygt 10.000 kronor som också ska beskattas. I de flesta fallen har den filippinske bärplockaren fått ett lån av företaget för flygbiljetten som på en sökning av de billigaste resorna Stockholm-Manilla kostar runt 5.000 kronor.

Dick Emanuelsson

Inrikeskortisar vecka 38: Svetsning kan påverka spermiekvalité

<2490 tecken>

Svetsning kan påverka spermiekvalité

Svetsning kan ge en rad allvarliga hälsoeffekter, säger Arbetsmiljöverket i en ny utredning.

– De partiklar som bildas är mycket små och når långt ner i luftvägarna, säger Bengt Sjögren, vid Institutet för miljömedicin i verkets pressmeddelande. Han tillägger att sjukdomar som kan drabba svetsare är besvär från luftvägarna, lungödem, astma, kronisk bronkit, kol, lunginflammation, hjärtsjukdom, stroke, cancer, påverkan på nervsystemet och reproduktion, till exempel spermiekvalitet.

Relining kan bli förbjudet

Vid stambyten i fastigheter där reliningsmetoden har använts misstänks det giftiga ämnet Bisfenol A ha läckt ut i dricksvattnet. En kommande utredning kan komma förbjuda arbetsmetoden, skriver Byggnadsarbetaren. Metoden handlar om att ledningsrören får en ny invändig beläggning, vilket gör att man slipper byta ut rören.

– Det är givetvis oacceptabelt om det förekommer giftiga ämnen i dricksvattnet, säger Erik Gravenfors, utredare och kemist på Kemikalieinspektionen, till Svt.

LO: Skrota PPM

LO vill att det nuvarande PPM-systemet skrotas. LO anser, i sitt utlåtande över Pensionsgruppens promemoria ”Vägval för premiepensionen”, att en statlig utredning bör få i uppdrag att analysera vinster och förluster som kan uppstå om man avskaffar PPM-systemet, och föreslå ett bättre alternativ.

Enligt landsorganisationen Tobias Baudin, LO:s förste vice ordförande, är det ”helt oacceptabelt att personer med samma livsinkomst ska få helt olika pensioner enbart beroende på hur lyckosamma de varit i sitt placeringsval”.

Femte jobbskatteavdraget
ökar inkomstskillnaderna

Arbetslösa, föräldralediga och sjuka kommer inte att gynnas när regeringen för femte gången sänker skatten. Men bara för dem som jobbar. Dagens Eko har räknat på hur den M-ledda regeringens förslag slår:

En kvinna med genomsnittslön får en föräldrapenning på knappt 22 000 kronor i månaden. Hon får behålla 15 400 av dem efter skatt. Den som tjänar 22 000 i lön däremot, får behålla mer än 17 000 kronor, enligt Ekots exempel.

Flera fackliga röster höjs nu med kravet på en eventuell S-regering att skattesänkningen bör rivas upp.

”Tack och hej Erling Forsman”

skriver TCO-Tidningen och avtackar sin chefredaktör som basat i tio år och har skrivit för tidningen i 25 år. Flamman hälsar kollegan och önskar honom en givande tid som pensionär. Forsman säger dock att han först ska delta i en utredning om organisationens medier för att därefter ägna sig åt deckarläsning och barnbarn.