Hur drabbas kroppen och livet av visstiden?

Diego Emanuelsson Ramos har varit lyckligt lottad med jobb, till skillnad mot många andra. Han har sluppit "solschemat" som innebär att regniga dagar stannar kocken hemma utan lön.

Hur drabbas kroppen och livet av visstiden?

AV DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2016-08-24 / Nu ska forskare på Karolinska institutet göra en stor studie om osäkra anställningar och hälsa. Projektledaren är Theo Bodin som själv har en bakgrund i Hotell- och restaurangbranschen.

Han ska under flera år följa 500 personer med osäker anställning för att ta reda på hur deras hälsa påverkas. Forskargruppen ska undersöka risken för depression, ångest, sömnstörningar, kroppsliga besvär och sjukskrivningar på grund av arbetsskador.

– Restaurangbranschen är nästan värst när det gäller konstiga anställningsformer, säger Theo Bodin till reportern Ann Patmalnieks på Hotellrevyn. Även han har fått höra att ”i dag regnar det, så du kan stanna hemma”.

Timanställda på ”Solschema”

Diego Emanuelsson Ramos, 32, och kock sedan 13 år har samma erfarenhet:

– ”Solschema” kallar vi det. När man skriver på anställningskontraktet är det underförstått att om det är dåligt väder håller vi stängt. De flesta är ju också timanställda i restaurangbranschen.

Det gick nästan tio år innan han själv fick fast månadslön.

– Men jag har varit lyckligt lottad med jobb, till skillnad mot många andra.

Han nämner ett jobb han hade som kock för den ökände restaurangägaren Melker Andersson:

– Utanför restaurangen på Kungsholmen hade de ´Pontonen´, en liten restaurang som bara var öppen med bra väder. När det var dåligt väder uteblev lönen för kockarna den dagen eller så ryckte de in på den ordinarie restaurangen.

Diego är också en väldigt uppskattad och rutinerad reggaesångare och har skrivit och sjunger ”7 dagar i veckan”. Den handlar bland annat om en tidigare boliviansk arbetskamrat som diskar och är uthyrd från ett bemanningsföretag. Men han har bara fyra timmars arbetsdag.

– Jag tycker därför det är jättebra att man gör en forskning på hur de osäkra anställningarna slår.

https://youtu.be/7RlboWttyKY

Digitaliseringens konsekvenser på arbetsmiljön

Digitaliseringens konsekvenser på arbetsmiljön

Av Dick Emanuelsson

Det traditionella skyddsombudet står i dag i IT-epokens tidevarv inför enorma utmaningar. För digitaliseringens konsekvenser är mycket svåra att tackla för skyddsombuden, framgår av rapporten från Arbetsmiljöverket, Digital arbetsmiljö.

I dag arbetar 78 procent av alla yrkesverksamma i Sverige och använder persondator i sitt arbete. Räknar vi in alla former av datorer som mobiltelefoner, surfplattor och andra enheter hamnar vi på 98 procent. Och med gigantiska nätverk blir den traditionella arbetsplatsen allt mindre. Anställda tar med sig arbetet hem och arbetar mer och längre än tidigare. Men med detta stillasittande arbete har också både smärtor i nacke, armar och skuldror ökat samtidigt som utbrändheten och stressen ökar. Även diabetes ökar dramatiskt på grund av stillasittandet och stressen.

Avancerade arbetsmiljölagar

Enligt Jan Gulliksen, professor i maskin-dator-interaktion vid KTH, krävs både teknisk och beteendevetenskaplig kompetens. Trots de internationellt sett långtgående svenska arbetsmiljölagarna missar många arbetsplatser de verkliga utmaningarna, varnar en grupp forskare, bland dem Jan Gulliksen, för de arbetsmiljöproblem som digitaliseringen medför.

– Vi har i Sverige en ganska unik arbetsmiljölag och skyddsombud som bedömer arbetsmiljön. Men våra arbetsmiljöer blir alltmer digitala. Och att förlita sig på att dagens skyddsombud skulle kunna göra digitala skyddsronder är att begära för mycket, säger han i ett pressmeddelande.

Digitaliseringen skapar ofta en miljö som ställer höga krav, innebär låg kontroll och ger dåligt stöd. Det ger en växande arbetsmiljöproblematik och det saknas verktyg och kunskap för att handskas med dem.