Så ökade lönerna inom industrin 2014

”Vinsterna tar hissen medan lönerna tar trappan”, lyder det gamla ordspråket som är mer aktuellt än någonsin.

Så ökade lönerna inom industrin 2014

Enligt rapporten ”Löner inom industrin 2014” från samarbetsorganet Facken inom industrin, blev förra årets reallöneökning för tjänstemän inom industrin 2,7 procent. För arbetare inom industrin blev reallöneökningen 3,0 procent.

Att gruppen arbetare fick en något högre reallöneökning än tjänstemännen beror i huvudsak på att en stor grupp tjänstemän med högre löner drar upp medellönen för tjänstemän inom industrin. Att tjänstemän inom industrin har en betydligt större lönespridning än arbetare syns i skillnaden mellan tjänstemännens medel- och medianlön. Den genomsnittliga industrianställda tjänstemannen hade en lön på 40 000 kronor i månaden, vilket var 14 000 kronor mer än lönen för den genomsnittliga arbetaren inom industrin.

Enligt samma rapport har kvinnornas löner närmat sig männens löner. Den genomsnittliga industrianställda kvinnan hade åren 2000–2014 en högre löneökning procentuellt sett per år än den genomsnittliga industrianställda mannen, men tjänade mindre räknat i kronor. Den genomsnittliga kvinnliga tjänstemannen inom industrin som är 44,6 år gammal hade förra året en lön på 35.900 kronor i månaden. Den genomsnittliga manliga tjänstemannen inom industrin förra året var 45,7 år gammal och tjänade 41.800 kronor i månaden.

Tvåsiffriga bolagsvinster

Rapporten talar bara om skillnaderna mellan lönearbetarna utan att ta in de vinster som dessa skapar. SEB-banken konstaterade för 2014 att:

”När det gäller den svenska börsens aggregerade bolagsvinster så steg de med runt 10 procent under 2014. Våra prognoser på vinsttillväxt för 2015 och 2016 på 17 respektive 12 procent är glädjande”, skriver SEB-banken [1].

Dick Emanuelsson

[1]https://www.nordnet.se/mux/web/marknaden/kurslista/sparprodinfo.html?produktid=3691

Sexism och diskriminering av tjejer under restaurangpraktiken

Av Dick Emanuelsson

Sexism och diskriminering av tjejer under restaurangpraktiken

Kvinnliga kockelever som älskar laga mat diskrimineras under praktiken och utsätts många gånger för grova sexskämt. Den bilden ger flera av de drabbade eller vittnesmål från branschen. I senaste numret av Hotellrevyn har tidningens Kerstin Gustavsson Figueroa besökt Internationella Kockskolan i Stockholm. Köksläraren Kristina Holmsen berättar om hur många av de unga kvinnorna i årskurs 2 i restaurang-­ och livsmedelsprogrammet har kommit tillbaka oerhört bedrövade från en praktik i restaurangvärlden.

– En av tjejerna var helt nedbruten. Jag kände att vi måste göra något. Det handlar om framtiden för mina elever, säger Kristina Holmsen. Hon är förfärad över uppgiften i en uppsats från Karlstads universitet där 90 procent av de tillfrågade kökslärarna svarade att det var »okej att skämta grovt om sex«.

Det handlar ofta om sexistiska kommentarer, en grov rå jargong som inte är acceptabel. Men även om hur dessa inför det kommande kockyrket entusiastiska kvinnor förpassas till grönsaks eller kallskänksuppgifter i stället för spisen som är reserverad för unga män.

Höjd a-kassa för 680 000 personer

Drygt 300.000 individer får en förändrad inkomst nu när a-kassan höjs. Räknas hela familjer in kommer 680.000 personer i Sverige att få höjd ekonomisk standard den 7 september. Det visar en simulering som SCB har gjort och som citeras av Arbetsvärlden.

Den 7 september höjs den högsta a-kasseersättningen från 680 kronor om dagen till 910 kronor de första 100 dagarna, därefter till 760 kronor om dagen. Dessutom höjs den lägsta ersättningen något, liksom den högsta dagpenningen för sjukskrivna arbetslösa med a-kassa.

SSAB-chefen delgiven misstanke för dödsolycka

Arbetsmiljöåklagare Christer Forsman lägger ansvaret på SSAB i Luleå för dödsolyckan 2013 då två arbetare dränktes i stenkolstjära. Företaget är delgivet talan om företagsbot och en chef misstänks för arbetsmiljöbrott och vållande till annans död, uppger Dagens Arbete på sin webbplats.

Olyckan inträffade inne på SSAB:s område vid lunchtid den 17 oktober. Då gick larmet om att två underhållsarbetare saknades. De var erfarna arbetare, 60 och 64 år gamla, och anställda av ett entreprenadföretag. De arbetade med rengöring av en cistern som innehöll stenkolstjära. Vid arbetet töms cisternen. Av hittills okänd anledning blev flödet större än väntat vid slutet av tappningen, och de två underhållsarbetarna dränktes i cirka 300 kubikmeter 40-gradig tjära. De hittade döda några timmar efter larmet.

”Det ligger skrot överallt i hamnen”

Skrot är numera den största handelsvaran i Falkenbergs hamn. Men hur påverkas miljön när bilvrak, metaller och berg av aska lagras på kajer och grusplaner? Det frågar sig Lars Kårdal, en före detta hamnarbetare i senaste Transportarbetaren. Han har tagit mängder av bilder på metallskrot som ligger på olika kajer och upplagsplatser och som ”läcker” olika farliga vätskor. För det har han gjort skrivelser till kommunen och ritningar över hamnen.

– Det ligger skrot överallt i hamnen! Och ett enormt berg av brännskrot. Det kommer från avfallseldning i Malmö. Skrotet innehåller tungmetaller. Vart tar de vägen? Varför skeppas inte avfallet ut i Malmö hamn i stället? undrar han.

– Jag kan inte vara tyst längre, säger han. Hamnen ligger ju mitt i Falkenberg, precis där Ätran rinner ut! Ån har en unik laxstam och hamnen ligger inom ett område som är klassat som Natura 2000.

Utmattning godkänd som arbetsskada

En sak är dyrbara reklamkampanjer från statliga organ, en annan är när de anställda tar dem på orden.

Utmattning godkänd som arbetsskada

Av Dick Emanuelsson

LO-TCO Rättsskydd har nått en viktig seger i kammarrätten, som medgett att det utmattningssyndrom som drabbat en offentliganställd utgör en arbetsskada, skriver Publikt på sin webbplats. LO-TCO Rättsskydd företrädde en medlem i Akademikerförbundet SSR. Efter en prövning i Kammarrätten i Göteborg har hon fått sitt utmattningssyndrom godkänt som arbetsskada. Kvinnan hade haft ett psykiskt påfrestande arbete som kurator på sjukhus, med hög arbetsbelastning och framförallt psykiskt krävande arbetsuppgifter. En dag sade kroppen ifrån och hon sjukskrevs till följd av utmattning. Hon har sedan dess inte kunnat återgå i arbete.

Försäkringskassan godkände inte besvären som arbetsskada. Myndigheten ansåg att hennes arbetsuppgifter var normala för yrket och att det istället var en depression med okänd orsak som orsakat den nedsatta arbetsförmågan.

I förvaltningsdomstolen avslogs överklagandet av Försäkringskassans beslut, men med rättsskyddets stöd beslutade kvinnan att överklaga också till kammarrätten. Kammarrätten konstaterade att kuratorn med hög grad av sannolikhet varit utsatt för sådana faktorer, som kan orsaka psykiska besvär som utmattning. Det individuella sambandet överlät domstolen till Försäkringskassan att avgöra. Efter återförvisningen har myndigheten godkänt besvären som arbetsskada och beviljat full livränta (arbetsskadeersättning).

Nästan varannan kvinnlig städare jobbar deltid

Att leva i ett ensamhushåll på en deltidslön är en konst. Enligt siffror från SCB jobbar nästan varannan kvinnlig städare deltid, uppger Fastighetsfolket i sitt senaste nummer. Statistiska centralbyrån har, på uppdrag av Fastighetsfolket, tagit fram siffror som visar att 46 procent av de kvinnliga städarna i Sverige jobbar mindre än 35 timmar i veckan. Nästan en tredjedel av kvinnorna jobbar 20–34 timmar i veckan medan ungefär 14 procent jobbar mindre än så.

Vid sidan av att det är nästan omöjligt att kunna överleva på en deltidslön, innebär det också en lägre pension, som Flamman uppgav i senaste numret.

Färre tidsbegränsade anställningar och fler fasta jobb

Nu minskar visstidsanställningarna på arbetsmarknaden samtidigt som antalet fasta anställningar ökar. Det är första månaden på ett års sikt som de minskar enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar, skriver Arbetsvärlden.

I juli månad sjönk antalet visstidsanställningar för första gången på länge. Antalet tidsbegränsat anställda minskade med 62.000 på ett år, och i juli var totalt 890.000 personer tillfälligt anställda. De fasta anställningar har samtidigt ökat med 77.000 på ett år, till drygt 3,6 miljoner. Ökningen har varit störst bland kvinnor: 48.000 fler var fast anställda i juli 2015 jämfört med juli 2014.

Fick sparken när hon gick till facket

Fick sparken när hon gick till facket

Av Dick Emanuelsson

En kvinnligt anställd på en av Stockholms många klädbutiker fick sparken när hon sa att hon skulle gå till facket. Bakgrunden är att en låda med kläder hade försvunnit och ägaren krävde att de tre anställda skulle arbeta gratis för att kompensera förlusterna.

– Den här personen hade arbetat många år i butiken utan några som helst problem. Hon var mycket omhuldad som en bra försäljare. Men när kvinnan inte gick med på att arbeta gratis och sa att hon skulle gå till facket, fick hon sparken. Stölden, som inte gick att styrka på något sätt, kom i bakgrunden.

Det säger Bo Villner, jurist på LO-TCO Rättsskydd till Flamman.

Kvinnan fick bära hundhuvudet för förlusten av klädlådan?

– Så kan man säga, ja.

En kollektiv bestraffning?

– Det blev aldrig någon kollektiv bestraffning. Lådan låg så att både kunder och anställda skulle kunna ta med sig den. Det är förmodligen en kund som har snott lådan. Men den kvinnligt anställde ansågs som särskild ”förrädisk” för att hon kontaktade facket. Det är därför Handels nu anmäler butiken för föreningsrättskränkning och brott mot Lagen om anställningsskydd, Las, det är det allvarligaste i det här fallet.

Var kvinnan den enda fackligt organiserade av de tre?

–        Ja.

–         

Skadestånd

Handels har stämt arbetsgivaren i Arbetsdomstolen, AD där Villner är ombud för kvinnan och representerar Handels.

Hur mycket kräver ni i skadestånd?

– Vid godtyckligt avsked bruka vi kräva 150.000 kronor. Men föreningskränkning är allvarligare och det handlar om flera hundra tusen kronor, plus löneförluster. Det blir mycket pengar vi yrkar på.

Villner beräknar att målet kommer upp i slutet av september eller oktober månad.