Fallet Julian Assange i ett djupare perspektiv
TEGUCIGALPA
/ 2021-01-20 / Två kvinnor, en ”påträffad kondom i soporna utan den minsta sekretion,
varken från vagina eller Assanges penis”. Sex år senare och en kvinnlig åklagare
med lång erfarenhet som tog sin uppgift på allvar utan at påverkas från ”order
från högre ort” och hävde anhållandet och konstaterade att ingen våldtäkt eller
sexuellt ofredande ägt rum av Assange mot de två kvinnorna.
Men ovanför de två kvinnliga åklagarna
en Riksåklagare i tät kontakt och förbindelse med justitiedepartement och en
regering i en allt intimare förbindelse med USA. Är det där vi ska finna de
verkliga POLITISKA aktörerna som ytterst underordnade sig Pentagons målsättning
om at få Assange utlämnad och för alltid markera inför världens journalister
vad som händer om du går över den tröskel som USA-regeringen sätter?
Ovan en är en grov och enkel
sammanfattning vad den erfarne juristreportern Dick Sundevall skrev 2017.
Sundevall är inte vem som helst. Han har under 40 år har bevakat och skrivit om
rätts- och kriminalfrågor.
År 2017 skrev han nedanstående resumé
av fallet Julian Assange och de anklagelser som de två kvinnorna riktade mot
den man som togs emot av en hel presskår som en hjälte för det ”Fria Ordet” men
som under åren förvandlades till en paria, framför allt av ”extremfeminismen”,
som Sundevall anser i mycket bestämde tågordningen och mediedrevet mot den man
som under tio års tid har levt totalt isolerat.
”Och med
deras snäva synsätt, där frågor som grova krigsförbrytelser och fria medier
tycks vara små skitfrågor i förhållande till om ett samlag eller två har gått
till så som det enligt deras reglemente ska gå till – tog de över fallet i
medierna. Assange förvandlades därmed snabbt från hyllad hjälte till simpel
våldtäktsman”, sammanfattar Sundevall.
Texten nedan publicerar vi med
anledning av att de två kvinnorna framträdde i TV4:s ”Kalla fakta” och att en
bok på temat publiceras i dagarna av en av kvinnorna.
D.E.
………………
Expressen:
Assange-kvinnorna träder fram efter tio år
https://www.expressen.se/nyheter/assange-kvinnorna-trader-fram-efter-tio-ar/
Dick
Sundevall om sexbrotts-anklagelserna mot Assange. Av Knut Lindelöf
https://www.lindelof.nu/dick-sundevall-om-sexbrotts-anklagelserna-mot-assange/
Vad
vi vet om Assange-cirkusen
Av Dick Sundevall
2017-05-20
Så la då till slut åklagarna ner
utredningen mot Julian Assange. Det var inte en dag för tidigt. Men det var med
kniven mot strupen som man kände sig tvingade, för annars hade tingsrätten
eller tids nog hovrätten hävt häktningen av honom. Att det var en tidsfråga
innan så skulle ske har såväl Svea hovrätt som Högsta domstolen klargjort. All
dokumentation som läckt ut i Assangeutredningen biläggs artikeln.
Samtidigt som rättsskandalen i
fallet Kevin går mot sitt slut, går nu även den internationella rättsskandalen
med hur Julian Assange behandlats mot sitt slut.
Det är naivt att tro att en
överåklagare på eget bevåg ska ha fått köra den här historien efter eget huvud.
Naturligtvis har det varit täta kontakter med Riksåklagaren som i sin tur haft
kontakter med Justitiedepartementet. Och att svenska regeringar, oavsett
partifärg, har informella kontakter med ”vänligt sinnade nationer” som USA, är
varken ovanligt eller speciellt konstigt.
Det handlar om internationell
storpolitik och sånt hanteras inte av en åklagare i Göteborg. Överåklagare
Marianne Ny har bara varit ett lydigt redskap i den här cirkusen. Och därmed
fått ta skit för den orimligt utdragna processen.
Låt oss gå tillbaka och se vad
som egentligen utspelat sig under de här dryga sex åren. Låt oss titta närmare
på vad vi verkligen vet och likaså på det här fallets alla märkliga
”tillfälligheter”. Vi tar det från början.
En hjältes ankomst
Julian Assange kom till Sverige den
11 augusti 2010. Han har då blivit en världskändis och sågs av miljoner
människor runt om i världen som en hjälte, genom sitt arbete med att avslöja
USA:s krigsförbrytelser. Av bara farten hade hans och WikiLeaks arbete också
resulterat i att USA:s föraktfulla syn på andra länders statsöverhuvuden och
ministrar exponerats.
Assange får en internationell
rockstjärnas mottagande. Han tas emot med stora famnen på de stora
nyhetsredaktionerna och är med i tv mer eller mindre varje dag. Han hyllar den
svenska offentlighetsprincipen och pratar om att etablera sig och WikiLeaks i
Sverige.
Tveklöst måste det här ha oroat en
del krafter, för att uttrycka det milt. Han är i det här läget något av USA:s
fiende nummer ett. Det han har gjort, som i Sverige skulle vara ett stort
journalistiskt avslöjande, ses i USA som spionage och förräderi och kan leda
till dödsstraff eller i varje fall ett mycket långt fängelsestraff.
I Sverige finns många vänner och
försvarare av allt vad USA tar sig för. En del av dem motsvarar närmaste de
gamla svenska sovjetkommunisterna som en gång i tiden försvarade allt
Sovjetunionen gjorde. Dessa USA-vänner finns ofta på olika höga nivåer inom det
svenska etablissemanget. Rimligen ser de Assanges planer på att etablera sig i
Sverige som ett problem. De kan dock, i det här läget, inte göra något åt det.
Våldtäkt och sexuellt ofredande
En dryg vecka efter Assange
ankomst till Sverige ska han komma att bli anmäld för våldtäkt och sexuellt
ofredande mot två kvinnor. För att förstå de olika turerna i vad som då
utspelar sig bör man ha klart för sig att det inte handlar om två kvinnor som
är socialt och samhälleligt jämställda. Jag kommer här att benämna dem A och S.
A är 30 år och väletablerad.
Hon forskar och arbetar som press- och politisk sekreterare åt
Socialdemokratiska broderskapsrörelsen. Och är bland annat engagerad i en kubansk
feministisk gruppering. Hon är en central person inför anordnandet av
seminariet med Julian Assange den 14 augusti 2010 i Sverige. Och det är
inplanerat att Assange ska bo i hennes lägenhet dagarna före seminariet, när
hon ska vara bortrest.
S är betydligt yngre. Hon arbetar med
enklare jobb som timanställd på Naturhistoriska museet. Och som det ska visa
sig, är hon lite av en intelligensgroupie. I varje fall vad gäller Julian
Assange. Jag använder inte begreppet intelligensgroupie för att nedvärdera henne.
Alla har vi varit unga och haft idoler. Och utifrån det agerat mer eller mindre
omoget. S är i det hänseendet inte unik eller speciellt klandervärd.
Tillfällighet ett
A kommer hem till sin lägenhet
där Assange bor den 13 augusti, vilket är ett dygn tidigare än vad hon sagt.
Hon går ut och äter med Assange och på kvällen har de sex i hennes lägenhet.
Vilket de återigen har morgonen därpå. Och, vilket framgår av polisförhören,
till och från de närmaste sex dagarna. Det här har bekräftats av A i polisförhören.
Senare ska A komma att påstå att
Assange natten mellan den 13 och 14 augusti ska ha begått ett sexuellt
övergrepp mot henne, genom att avsiktligt ha haft sönder en kondom och sedan
fått utlösning i henne. Men hon framför inte detta till någon den dagen eller
de närmast kommande dagarna. Tvärtom säger hon några dagar senare, enligt ett
vittne som hörts av polisen:
”Jag var ju skitstolt, att
få världens häftigaste man i säng och som bor i min lägenhet”.
En vecka senare, den 21
augusti, framför hon något helt annat i ett polisförhör. Det återges så här:
”A uppger att hon mått
mycket dåligt efter detta tillfälle (samlaget den 13 augusti) då hon och
Assange hade sex. Främst på grund av oro för att ha blivit smittad av HIV eller
någon annan könssjukdom”.
Den 14 augusti äger seminariet
framgångsrikt rum och A ordnar med olika presskontakter för Assange. Vad A då
inte vet är att Assange då kommer i kontakt med S, vilket med tiden ska leda
till att även de ligger med varandra.
Efter seminariet anordnar A en
kräftskiva för Assange, hemma hos sig. Av polisens förhör framgår att de flesta
på denna fest är aktiva feminister. Nu är feminister ett väldigt brett begrepp
och jag vill inte generalisera, så låt oss försöka definiera var de här
feministerna hör hemma: Enligt personer som närvarat på festen är det flera av
dessa feminister, tillika vänner till A, som ifrågasätter att det
överhuvudtaget är män närvarande på festen.
Tillfällighet två
Vänner till A framför på festen
att de nu kan ta över login för Assange, så som det var planerat från början,
eftersom A bara erbjudit sig att han skulle få bo i hennes lägenhet då hon var
bortrest. Men A klargör att Assange ska fortsätta att bo hos henne. Flera som
senare ska komma att förhöras av polisen, får uppfattningen att A och Assange
nu är något av ett par, även om han flörtar med en del andra kvinnor under
kvällen och natten.
Det har nu gått ett dygn efter
det påstådda sexuella övergreppet och klockan två på natten twittrar A förtjust
följande:
”Sitta ute kl 2 och knappt
frysa med världens coolaste smartaste folk, det är ju amazing!”
Tillfällighet tre
Dagen därpå, söndagen den 15
augusti, medverkar A i sin självpåtagna roll som pressekreterare åt Assange i
ett möte mellan Piratpartiet och WikiLeaks. Varför skulle hon ha den formella
rollen? Rimligen för att hon räknade med att Assange, som var här för att söka
arbets- och uppehållstillstånd, skulle befinna sig i Sverige en längre tid.
Tillfällighet fyra
Måndag 16
augusti träffar Assange den yngre kvinnan S, som han hånglat med den
14:e utan A:s vetskap. Det leder till sex mellan S och Assange hemma hos S.
Först torsdagen den 19:e får A reda
på att även S är Assanges älskarinna, genom att S ringer henne och berättar vad
hon varit med om. Då har Assange bott hos A i sex dygn, men i och med det här
samtalet är Assange inte längre välkommen hos A, så han tar sina pinaler och
flyttar morgonen därpå.
Fredagen den 20:e börjar A
prata med vänner om att Assange ska ha våldtagit S. Dock har aldrig S påstått
något i den vägen.
Tillfällighet fem
S är orolig för att hon kan ha
blivit smittad av HIV när hon har haft sex med Assange, och frågar A hur hon
ska göra. A menar att de via polisen ska försöka få Assange att testa sig. Det
här är underligt, och samtidigt kanske talande för hela historien.
Om de skulle ha fått Assange att
testa sig och det hade visat sig att han var HIV-positiv, så kvarstår ju
fortfarande frågan om S har blivit smittad eller inte. Det självklara i en
sådan här situation skulle istället ha varit att A förklarade för S var hon
kunde gå och låta testa sig, utan att ta omvägen via att Assange ska testa sig.
Och A vet rimligen att det finns flera ställen i Stockholm där man kan få en
sådan test utförd.
Tillfällighet sex
A ska senare i polisförhör komma
att påstå att hon uppfattade det som att Assange rev sönder en kondom under ett
av deras samlag. Men i samtalet med S om att gå till polisen för att få Assange
att testa sig, framför hon ingen oro för sin egen del.
Tillfällighet sju
När A tar med sig S för att gå
till polisen, blir det av en tillfällighet till en polisstation i Stockholm där
en kvinnlig vän till A just då arbetar. Och som också tar emot deras anmälan.
Det hela slutar med att man kommer fram till att Assange ska anmälas för
våldtäkt och sexuellt ofredande.
Tillfällighet åtta
Under de följande dagarna då
A insett att Assange har en annan älskarinna parallellt med henne, raderar A
tre egna inlägg på Twitter som är kopplade till Assange och kräftskivan. Hon
ber också Piratpartiet att i efterhand radera hennes namn på pressreleasen från
den 17 augusti, där hon uppges vara Julian Assanges pressekreterare. Och den 21
augusti, tio dagar efter Assanges ankomst till Sverige, stänger A ner sina
bloggar.
Tillfällighet nio
A berättar i polisförhören att
hon uppfattat det som om Assange efter att de haft samlag en stund, dragit sig
ur och rivit sönder kondomen, för att sedan fortsätta samlaget och få utlösning
i henne. Hon tillfrågas av polisen om hon har kvar den kondomen hemma. Hon
svarar att hon inte vet men ska kolla det. A återkommer sedan och säger att hon
hittat kondomen och överlämnar den till polisen. Den är trasig och det ser ut
som om toppen på den har rivits av.
Det har nu gått en tid och
rimligen har A städat ordentligt efter kräftfesten. Alla som har haft middagar
med kräftor eller andra skaldjur vet att man måste städa grundligt för att få
bort den starka lukt som blir resultatet om något blir kvar från skaldjuren.
Men tydligen har då inte denna kondom blivit undanstädad.
Statens
kriminaltekniska laboratorium undersöker kondomen, och kommer fram till att skadan mycket
riktigt kan ha uppkommit av att den har rivits sönder. Men – de hittar inga som
helst sekret från A eller Assange på den. Inget från hans sperma och inga
sekret i övrigt överhuvudtaget.
Rimligen torde det här vara en av de få kondomer, sannolikt den enda någonsin,
som har använts för att genomföra ett vaginalt samlag med – utan att det
efterlämnats minsta lilla sekret från någon av parterna.
Det här är vad poliser och jurister
benämner ett tekniskt bevis. Alltså något som väger väldigt tungt i en domstol.
Men hur kan det vara det, kanske någon frågar sig, när det inte fanns några
spår av A eller Assange på kondomen? Det är likafullt ett tekniskt bevis,
eftersom A påstår att det genomförts ett vaginalt samlag med just den kondomen.
Ett ”bevis” som en advokat på goda grunder skulle använda för att ifrågasätta
vad A framfört i förhören.
Tillfällighet tio
Av en tillfällighet får
sedan A och S Claes Borgström som målsägarbiträde. Borgström är som före detta
Jämo känd för sitt feministiska engagemang. Det har till och från tagit sig i
det närmaste extremistiska uttryck, som när han ville stoppa svenskt deltagande
i fotbolls-VM i Tyskland på grund av den tyska statens inställning till
prostitution. Det är i det sammanhanget värt att notera att han inte
protesterat mot att stora idrottsevenemang som olympiader har hållits i
diktaturer av olika slag.
Dock skulle A 2013 komma att
sparka sitt målsägarbiträde Claes Borgström. Varför har inte framgått. Kanske
för att han gjort så många mediala utspel i den här frågan, eller för att hon
anser att Borgström blivit för nedskitad genom sitt agerande i fallet med
Quick/Bergwall?
Sexbrott eller inte?
Personligen
anser jag
att sexbrott av olika slag är vidriga brott. Men jag har arbetat med
rättsfrågor i närmare 40 år och erfarenheten är glasklar, alla anmälda sexbrott
är inte sexbrott. Det är naturligtvis inte så att det springer omkring en massa
kvinnor och falskt anmäler män för sexbrott på landets polisstationer – men det
händer. Varje år döms därmed några kvinnor för dessa falska anmälningar när det
går att till exempel påvisa att mannen ifråga inte kunnat befinna sig på den
platsen vid det tillfället. I en del fall har dessa kvinnor i efterhand erkänt,
i andra inte.
Svenska och internationella
undersökningar om hur stor del av anmälningarna som är falska varierar från
några få procent ända upp till 75 procent (på vissa amerikanska universitet),
men inga undersökningar har kommit fram till att det inte skulle existera några
falska anmälningar om sexbrott.
Inte sällan visar det sig att
dessa falska anmälningar handlar om att en kvinna känt sig kränkt av mannens
agerande, utan att han därmed gjort sig skyldig till något olagligt. Han har på
ett eller annat sätt gett intryck av att hon inte är kvinnan i hans liv –
vilket hon hade fått uppfattningen att hon var.
Åklagarkarusellen
Under åren
som jag arbetat med rättsfrågor har jag mött åklagare, advokater,
domare och andra inom rättskedjan som jag fått ett stort förtroende för. Dessa
utgör ingen majoritet i sina respektive yrkeskårer men de finns där. Det är
personer med stark integritet och ett personligt rättspatos. Personer som står
upp för sina rättviseideal och för rättssäkerheten, oavsett vad som för
tillfället gäller och oavsett eventuella påtryckningar från olika håll.
En av dessa är chefsåklagare Eva
Finné. Har sett och hört henne i olika sammanhang genom åren och mitt
förtroende för henne har fördjupats. Hon är allmänt respekterad och ansedd. Mer
än en advokat har yttrat något i stil med:
– Henne ska man inte ha
emot sig. Då måste man vara ordentligt påläst, för hon är skarp.
Eva Finné brukar följaktligen
få ta över komplicerade känsliga utredningar från andra åklagare. Vilket var
precis vad som hände i fallet med sexbrottsanklagelserna mot Assange. Det
resulterade i att Eva Finné, efter att ha granskat fallet, hävde
anhållningsbeslutet avseende Assange och skriftligt meddelade att:
”Jag anser inte att det
finns anledning att misstänka att han har begått våldtäkt.”
Några dagar senare går hon ut
med nästa skriftliga meddelande, där hon även avskriver anklagelserna om
sexuellt ofredande. Hon klargör i meddelandet från åklagarmyndigheten att:
”Innehållet i förhöret ger
inte stöd för att något brott begåtts.”
För
var och
en som läser polisutredningen som biläggs nedan, framstår hennes slutsatser som
högst rimliga – för att inte säga självklara. Kvar
fanns sedan bara en anmälan om ofredande, vilket inte var ett sexuellt
ofredande. Det är därmed ett bötesbrott i nivå med fortkörning.
Tillfälligheter i massor
Då överklagar Claes Borgström
nedläggningen och ärendet hamnar hos överåklagare Marianne Ny. Och hon
återupptar förundersökningen.
Finns det någon som tror att de
olika åklagarturerna är rena tillfälligheter? Någon som tror att det inte
pågått ett spel bakom kulisserna? Någon som tror att det är en ren
tillfällighet att Assange inte förhördes ett antal gånger när han var kvar i
Sverige i hela fem veckor efter att han blivit polisanmäld? Någon som tror att
Marianne Ny kan agera som hon gör utan att ha stöd uppifrån i åklagarhierarkin?
Någon som tror att åklageriets agerande inte är förankrat i
justitiedepartementet, i ett internationellt storpolitiskt fall som det här?
Ingen åtgärd
Låt oss jämföra det här fallet med
ett annat fall som hamnade hos överåklagare Marianne Nys enhet. Det är
naturligtvis inte exakt lika men har många likheter. Den stora skillnaden är
att här har faktiskt en kvinna smittats med HIV. I fallet med Assange har
varken A eller S smittats med någon som helst könssjukdom.
En kvinna har haft ett förhållande
med en man som vi kan benämna N. Hon har tidigare testat sig för HIV i
september 2007 och i maj 2009. Dessa tester har varit negativa, de har alltså
visat att hon inte är HIV-smittad.
Det sexuella förhållandet med N
pågår från maj till september 2009. Hon hävdar att hon under den tiden inte
haft några sexuella förhållanden med andra personer. N vill inte använda kondom
så de har oskyddade samlag. I september det året testas hon positivt för HIV,
vilket resulterar i att hon anmäler N för grov misshandel (spridande av
smitta).
Hon hävdar vidare att hon kan
styrka sitt förhållande med N genom att hon under den aktuella tiden bodde på
Hotell Jouren i Skärholmen, där det finns övervakningskameror. N måste
legitimera sig varje gång han besökte henne där, och hans legitimation
kopierades då varje gång. Hon kan därtill uppvisa msn-diskussioner efter deras
förhållande, där N talar om deras tidigare relation. Tidigt i utredningen pekar
hon ut N med namn, födelseland, svenskt personnummer och bostadsadress.
Det finns därtill en person
som är beredd att vittna om att när N skulle testas för HIV, så bytte den här
personen identitet med honom och gjorde denna HIV-test – som var negativ. N kan
enligt utredningen idag antas befinna sig utomlands.
Det här fallet avskrivs av polisen
på Södertörn i Stockholm. Det överklagas till den åklagarenhet där Marianne Ny
är chef. Den 1 februari 2011 meddelar den enheten att man inte gör någon
ändring av det tidigare beslutet. Alltså – ingen internationell efterlysning
går ut och inga vidare åtgärder vidtas.
Beslutet är undertecknat av chefsåklagare
Magnus Bolin och hans chef, överåklagare Marianne Ny.
Kunde inte förutse
När man tränger ner i
anklagelserna mot Julian Assange, så blir i varje fall jag övertygad om att det
handlar om två kvinnor som känt sig kränkta av Assange – och vill ge igen. Men
kanske i första hand bara förnedra Julian Assange, genom att via polisen
påtvinga honom ett HIV-test. Ett test, som om det kom ut, skulle få omfattande
medieuppmärksamhet.
Men A, och än mindre S,
kunde rimligen inte i det läget förutse vilket resultat det skulle bli av deras
polisanmälan. Att det skulle resultera i en omfattande underlig åklagarcirkus,
stor internationell medieuppmärksamhet, och till slut landa i internationell
storpolitik.
Extremfeminister tog över
Olika
grupperingar av extrema feminister som uppenbarligen anser sig ha
vetorätt på hur sexuella relationer ska se ut och hur samlag ska få genomföras,
tog fallet Assange till sig. Och med deras snäva synsätt, där frågor som grova
krigsförbrytelser och fria medier tycks vara små skitfrågor i förhållande till
om ett samlag eller två har gått till så som det enligt deras reglemente ska gå
till – tog de över fallet i medierna. Assange förvandlades därmed snabbt från
hyllad hjälte till simpel våldtäktsman.
De flesta i de här grupperna av
extremfeminister har troligen inga varmare känslor för USA och än mindre för
CIA. Tvärtom är det nog många av dem, kanske de flesta, som anser sig stå
politiskt till vänster.
Men likafullt spelade de USA och
CIA:s trogna svenska vänner i händerna. För nu fick dessa vänner något att ta
på. Något att bekämpa Assanges planer med. Något som kunde hindra honom och
WikiLeaks från att etablera Sverige som en bas för sin verksamhet. Vilket vi
idag vet att man lyckades med.
Exakt vad som har hänt bakom
kulisserna lär tids nog komma fram men idag kan vi bara göra rimliga
antaganden:
Rimligen har frågan ventilerats i
de högre juridiska sfärerna, där man känner ”lojalitet med staten”. Såväl
Riksåklagaren som justitiedepartementet lär sannolikt ha varit inblandade.
Naturligtvis inte i formell mening. Inte i form av formella möten. Och än
mindre där det förts några protokoll. Det går inte till så när frågorna är
ytterst känsliga.
Personer
bokar istället in luncher med varandra och ventilerar frågan. Eller tar
det över en fika. Där framförs försiktigt, ofta indirekt, önskemål från
respektive personers chefer:
– Det skulle naturligtvis
vara bra om… Du ska veta att han noga följer det uppkomna läget… Du vet säkert
bäst hur det här kan hanteras…
Amerikanska kontakter
Finns det någon som tror att det
inte har funnits informella kontakter mellan folk från USA:s ambassad och
lämpligt valda svenskar i en sådan här storpolitisk internationell fråga?
Det har tidigare avslöjats
att Carl Bildt som utrikesminister en gång i tiden rapporterade löpande om de
interna regeringsöverläggningarna till sina amerikanska ”vänner”. Därmed visste
de vad det sannolikt skulle komma för beslut, innan partiernas medlemmar och
svenska folket hade en aning om det.
Och låt oss inte glömma att vi
lever i ett land där amerikanska CIA-agenter har tillåtits hämta personer på
Bromma flygplats. Droga dem, sätta på dem vuxenblöjor, och flyga iväg dem till
Egypten där de sedan har torteras.
Sitter där han sitter
År efter år har Assange suttit
inlåst på en ambassad för en stat, Ecuador, som står för all den inskränkning i
yttrandefriheten som han och WikiLeaks motarbetar. Misstänkt för sexbrott i
Sverige. Isolerad medan WikiLeaks bryts ner och tynar bort. CIA och USA kunde inte
önska sig en bättre utveckling av den här historien. Och detsamma gäller för
USA:s trogna svenska vänner.
Skulle han bli utlämnad till USA,
skulle man där ha fått stora problem med opinionen såväl på hemmaplan som
internationellt, om han blev dömd till ett långt fängelsestraff i likhet med de
35 års fängelse som Chelsea (tidigare Bradley) Manning dömdes till.
Men Julian
Assange har bara suttit fast där på Ecuadors ambassad i London så
länge överåklagare Marianne Ny och de som styr henne, vill ha det så. Om
åklagare och polis gjorde vad vi i Sverige ofta gör i sådana här lägen, åkt dit
och förhört honom, eller förhörde honom via videolänk, så skulle hela den här
historien snabbt vara utredd och avklarad. Assange har hela tiden klargjort att
han står till förfogande för sådana förhör. Det var det sista han sa när han
förhördes av svensk polis.
Under flera år angav man som skäl
för att inte åka över och förhöra honom, att man sedan inte kunde veta om man
skulle kunna få honom att komma till en svensk domstol, om det blev aktuellt
med en rättegång. Men – så genomförs aldrig förundersökningar.
Polis och
åklagare driver en förundersökning så långt det är möjligt. Man
stannar inte upp för att man inte vet vad som kan hända i nästa steg, eller
nästa. Utan man kör självklart på så långt det går. Och att åka utomlands för
att genomföra olika förhör är inget ovanligt. Det var ju inte parkeringsböter
eller fortkörning som det här handlade om, utan ett grovt brott i form av en
tänkbar våldtäkt och ytterligare sexbrott.
Att man till slut, efter flera
år, gjorde det berodde alltså på att såväl Svea hovrätt som Högsta domstolen
klargjort att nu måste det hända något, annars skulle man häva häktningen av
Julian Assange.
Ett halvår senare, har man så från
åklagarsidan fått ihop en översättning av förhöret i London och Assange
advokater har återigen gjort en framställan om att häktningen av Assange ska
hävas.
Igår, den 18 maj 2017,
drygt sex år efter att Assange blev anmäld för olika sexbrott var det så åter dags
för åklagarna att yttra sig om hur de såg på fortsatt häktning. Och just igår
var det sista dagen de kunde motsätta sig det.
Då gav de till slut upp
efter att ha dragit ut på den här cirkusen så långt det gick. Och meddelade
bland annat att förhöret som hållits i London inte skulle bli offentligt…
Vi får se hur det blir med det
framöver. Personligen tror jag att det är en tidsfråga innan det läcker ut.
Smutskastningen av Assange
Under senare år har många debattörer
och journalister ifrågasatt Julian Assange personligen. Allt ifrån hur han vårdar
sitt hår, till vad han och WikiLeaks koncentrerar sitt arbete på. Man har
framställt honom personligen som en suspekt egotrippad figur och till och med
ifrågasatt att han inte stått upp för Chelsea Manning, bilden till höger. Inte
tagit Manning i försvar. Men Manning har ju varit hans källa. En källa som han
och WikiLeaks har skyddat – som de ska skydda. Därmed har Assange aldrig ens
nämnt hennes namn innan Manning dömdes i USA.
Om Julian
Assange är en trevlig kille eller inte är för mig totalt ointressant.
Vad han gör med sitt hår likaså. Att han tydligen i första hand som vuxen karl
tar råd från sin mamma, framstår för mig som omoget men det är också hans
ensak. Inget av det här gör honom till en brottsling – än mindre våldtäktsman.
Det finns en tendens i såväl
svenska som internationella medier att beklaga sig över att de som en gång
framställts som hjältar inte visar sig vara några gudar i förmänskligad form.
Naturligtvis är de inte det. De är människor med sina personliga fel och brister
som oss andra.
Julian Assange var en datanörd som
snabbt fick stor internationell uppmärksamhet och då inte minst från kvinnor
som flockades runt honom. Vilket vi kunde se på snart sagt alla bilder av honom
medan han var i frihet. Och av vad som framkommit var han allt annat än en
gentleman och än mindre någon ömsint älskare.
Hans attityd tycks ha varit, ska
vi hoppa i säng eller hur f-n ska du ha det? Och bevisligen höll han igång
flera kvinnor under samma tidsperiod, vilket framgår med all tydlighet av polisutredningen.
Det kan vi tycka vad vi vill om – men det är inte brottsligt.
Tids nog lär det komma fram
vad som utspelat sig bakom kulisserna i fallet Assange. Tids nog lär någon som
vet vilja berätta det. Det brukar ske när personer står inför pensionen och
karriären är över, eller efter att de har pensionerats. Men tills dess får vi
hålla tillgodo med det sekretessbelagda material som läckt ut från åklagarnas
och polisen utredning. Det biläggs i sin helhet nedan.
Slutligen, låt mig klargöra att
jag stödjer alla jämställdhetssträvanden. Jag anser att det självklart ska vara
lika lön för lika arbete. Och i min yrkesutövning torde jag vara den journalist
som fört fram mest omfattande kritik mot polisens låga prioritering av
relationsrelaterat våld. Min kritiska granskning ovan av vissa
extremfeministiska yttringar, ska alltså inte ses som ett accepterande av någon
som helst form av kvinnoförtryck. Med detta klargörande hoppas jag slippa en
onödig sidodiskussion.
Tillägg 21 maj 17.20;
Apropå amerikansk
påverkan: I ekots lördagsintervju den 29 april i år berättade Fredrik Wersäll,
som idag är president i Svea hovrätt och som tidigare var rättschef på
Justitiedepartementet:
– Jag minns ett möte
på justitie där det kom en amerikansk delegation och höll något som nästan får
sägas vara ett husförhör med oss där vi skulle redovisa vad vi hade gjort
lagstiftningsmässigt, vilken beredskap vi hade, vilka aktioner vi hade tänkt
göra för att se till att vi ringade in misstänkta terrorister och såg att de
inte kunde utföra nya dåd. Det var tyckte jag en delvis skrämmande
upplevelse och framför allt omtumlande. Jag hade inte föreställt mig att något
sådant skulle kunna inträffa.
Nedan biläggs polisens utredning av
Assange. Den är på svenska. Därmed kan var och en granska de iakttagelser
och slutsatser jag dragit i min text ovan:
https://www.magasinetparagraf.se/wp-content/uploads/2017/05/AssangeSexAllegations.pdf
Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men
hans krönikor och debattartiklar är inga ledare, utan högst privata tankar och
funderingar.
I närmare 40 år har han arbetat med
rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och
dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga
Sverige, och många tusen artiklar genom åren.
Dick är mångfalt prisbelönt som
journalist och författare med utmärkelsen Guldspaden och annat. Mest stolt är
han över Ordfronts Demokratipris, ”för då väljs man ut bland hela befolkningen”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.