Fallet Coop och arbetstiden: Las har förvandlats till ”en schweizerost”

Med Arbetsdomstolen argumentering för sitt domslut, att lagen skyddar anställningen även om arbetsgivaren ges rätt att reducera arbetstiden, kan i princip 39 av veckans 40 timmar dras bort och den kvarvarande timmen representerar anställningen, en absurd logik från klassdomstolens sida. På bilden Coop i Örebro.

Fallet Coop och arbetstiden: Las har förvandlats till ”en schweizerost”

Av Dick Emanuelsson

Domen i förra veckan i fallet med anställda på Coop i Örebro som över en natt hade fått sin heltidsanställning reducerat med ett stort antal timmar, utföll till arbetsgivarsidans fördel.

I februari 2015 tvingades majoriteten av de fast anställda på Coop Forum i Örebro ner i tid. 30 timmar i veckan blev den nya heltiden. Men många fick bara 25 timmar. Handels menade att vid arbetsbrist ska anställda i första hand sägas upp enligt lagen om anställningsskydd, las. Övriga ska få behålla sina timmar. Oavsett det anser Handels att neddragningen av timmar ska ses som en uppsägning och då ska uppsägningstid enligt las gälla.

Coop argumenterade att de behöver en mer flexibel arbetskraft för att nå lönsamhet. Därför gjordes en omorganisering och de anställda omplacerades till nya tjänster som var på färre timmar. Och då neddragningen är en omreglering av tjänst kan den göras direkt.

Las en schweizerost

Fackens kamp mot deltiderna har med andra ord fått en rejäl juridisk knäck och Handels avtalssekreterare Per Bradh menar att LO bör ta upp frågan om ”hyvlingen av arbetstiderna” i årets avtalsrörelse för det är en gemensam fråga för hela lönekollektivet.

– Las är i dag en schweizerost, med stora hål och lätt att hyvla. Vi måste täppa till hålen, säger Bardh.

Flamman ringde upp Malin Bergvall, ombudsman på Handels i Örebro och den som först drev fallet.

Malin Bergvall

– Det är en ganska uppgiven stämning. Jag vill att alla ska ta upp frågan om LAS för den gäller hela arbetsmarknaden.

AD argumenterar att lagen och domen skyddar anställningen men om man hårdrar det skulle 39 timmar kunna hyvlas bort men anställningen är ”skyddad”?

– Vi känner att domen skyddar anställningen men inte timmarna. Det finns alltså ”hål” (i LAS) som inte ger den anställde ett skydd. För den anställde behöver ett visst antal timmar och en lön att leva på.

Facket har ett stort ansvar att vända uppgivenheten.

– Ja, absolut! Vi har gjort allt vi kan och dragit det så långt det går. Men vi kan ju inte påverka lagstiftningen själva. Därför behöver vi hjälp av alla andra.

Nya politiska beslut i riksdagen?

– Ja, det är de som bestämmer lagstiftningen.

Riksdagsmajoritet mot arbetsrättskrav

Riksdagsmajoritet mot arbetsrättskrav

Av Dick Emanuelsson

Facken visar tummen ner medan arbetsgivarsidan applåderar borgaralliansen+sd. Denna riksdagsmajoritet röstade i förra veckan ned regeringens förslag om möjligheten att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar. Sverigedemokraterna bekände med andra ord politisk färg och placerade in sig hos högeralliansen.

Janne Rudén, Sekos ordförande säger till Sekotidningen att han har svårt att förstå Allianspartierna:

– Man har hängt upp sig på att förslaget innehöll att man kunde ställa krav på pensionsavsättningar och försäkringar för de anställda, Men då säger man ju att den som kommer hit och jobbar ska ha sämre villkor, säger Janne Rudén.

Anders Ferbe, IF Metallordförande menar att dagens regler är otidsenliga och att de underminerar den svenska modellen.

– Lönedumpning hör inte hemma i Sverige 2016, säger han. Tyvärr har de löntagarfientliga partierna i riksdagen röstat emot regeringen och låter det här fortsätta.

På arbetsgivarsidan är man däremot glada över att sd och Alliansen satte sig på tvären.

– Det är bra att riksdagen idag röstat ned de förslag som regeringen lagt fram och som går utöver vad EU-direktiven kräver, sa Almegas VD Anna-Karin Hatt.

Transport avtalar mot ”hyvlingen”

Handels förlorade i Arbetsdomstolen i fallet Coop (läs särskild artikel) förra veckan. Arbetsgivaren hade rätt att tvinga sina anställda att gå ner på deltid. Transports förbundsjurist Marcel Carlstedt är inte förvånad. Han berättar att Transport redan i förra avtalsrörelsen tog upp frågan för att förhindra hyvling av arbetstiderna, skriver Lena Blomquist, redaktionschef på Transportarbetaren.

– Vi hade framgång när det gäller vissa avtal, summerar han avtalsrörelsen 2016.

Han berättar att möjligheten att ta in sina anställda på mertid har begränsats i det stora transportavtalet. En gräns på 200 timmar per kalenderår infördes, vid ”särskilda skäl” kan ytterligare 150 timmar läggas ut på en anställd.

Kommunal varslar om strejk till Lucia

Kommunal varslar om strejk för tusen undersköterskor och nyanställningsblockad i privata vårdföretag. Totalt berörs 42.000 anställda inom privat äldreomsorg, omsorg, behandlingshem och vårdcentraler med mera. Konflikten träder i kraft den 13 december om ingen lösning nåtts innan dess. En medlare har tillsatts, uppger Kommunalarbetaren.

– Vårdföretagarna är inte beredda att förhandla om den undersköterskesatsning vi har krävt. Om de ska gå med på det vill de att vi ska gå med på försämringar i avtalen och det är vi inte beredda att göra, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund till förbundstidningen.

Kommunal har krävt 400 kronor utöver märket för undersköterskor. Vårdföretagarna vill att en sådan satsning ska rymmas inom de 2,2 procent som är löneökningarna på arbetsmarknaden 2016. Lyckas inte medlingen, bryter konflikten ut den 13 december vid lunchtid.

Få arbetslösa har fått sysselsättning

Regeringen har satsat fel i arbetsmarknadspolitiken. Det har lett till en högre långtidsarbetslöshet än vad som kunde varit fallet. Det hävdas i rapporten ”Med löfte om sysselsättning” som Tankesmedjan Tiden står bakom.

Endast en bråkdel av de arbetslösa som skulle fått sysselsättning har i verkligheten fått det. Regeringen har utlovat 20.000 extratjänster till år 2020. Hittills har det bara blivit 1479 stycken. I valrörelsen 2014 lovade Socialdemokraterna också 32.000 traineejobb de kommande åren. Redan året efter skrev de ner antalet till drygt 18.000 jobb och har därefter skrivits ner ännu mer. På ett år har endast 306 traineejobb kommit på plats.

Hamnarbetsgivarna i Göteborgs hamn provocerar Hamnarbetarförbundet till strejk

Hamnarbetsgivarna i Göteborgs hamn provocerar Hamnarbetarförbundet till strejk

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA-GÖTEBORG / Arbetsgivarsidan i Göteborgs hamn har provocerat och tvingat fram hamnkonflikten och punktstrejkerna som bröt ut i tisdags, vid denna pressläggning. Det menar Eskil Rönér, ordförande för Svenska Hamnarbetarförbundet när Flamman ringer upp honom.

Hamnarbetarförbundets avdelning 4 genomförde under hela förra veckan en blockad mot övertid, inhyrning och nyanställning på APM-terminalen. Ett strejkvarsel lades också vilket träder i kraft sju dagar senare, alltså som i tisdags. Under 28 timmar fördelade på tre dagar kommer hamnarna i Sverige att paralyseras.

Eskil Rönér, ordförande för
Svenska Hamnarbetarförbundet.

Det är terminalbolaget APMT som ägs av det transnationella mäktiga Maersk som sedan ett halvår har gått till en aggressiv offensiv mot Hamnarbetarförbundets Avd. 4 i Göteborgs hamn. Förevändningarna är flera och tar sig i uttryck att APMT har delegerat hamnjobb till andra yrkesgrupper, krävt att förhandlingar ska ske under fredsplikt eller vägrar att kalla ”4:an” till förhandlingar. Hamnarbetarna tror att målet är att krossa Hamnarbetarförbundet.

– Frågan är om de är så korkade att de tror kunna göra det, säger Eskil Runér. Men man vet aldrig.

– Som förbund sluter vi upp i en sympatiblockad mot omdirigerat gods. Den drar vi igång den 15 november (i tisdags) i alla hamnar där vi har medlemmar så som Helsingborg, Halmstad, Malmö, norrlandshamnarna, kort sagt nästan hela Sverige.

Blandade sig i medlemsomröstning

När Hamn4:an i demokratisk ordning genomförde en intern hemlig medlemsomröstning (till skillnad mot LO-förbunden) om att varsla eller inte för strejk, skrev APMT till alla medlemmar för att påverka omröstningen, en helt obegriplig åtgärd på arbetsmarknaden i Sverige. Men en förkrossande majoritet i Göteborgs hamn röstade för konflikten.

– Det unika är också att Transportarbetarförbundets ordförande Lars Lindgren och ITF stöder arbetsgivarsidan. Det är organisationsegoism på hög nivå, menar Runér.

Internationellt stöd

Hamnarbetarförbundet har dock en stor majoritet av världens hamnarbetarfackföreningar på sin sida som är medlemmar i samma international, IDC, International Dockers Council med cirka 90.000 medlemmar.

– De är bara hamnarbetare till skillnad mot ITF som har allt från bensinmackspersonal till lastbilschaufförer. IDC grundades inte som konkurrents till ITF utan uppstod efter katastrofen i Liverpool på 1990-talet. Då slängde Margret Thatcher ut alla hamnarbetare. ITF var då lite lamslaget och hamnarbetarna blev mer eller mindre bortglömda. Då bildades IDC där bland annat Svenska Hamnarbetarförbundet var drivande för att dra igång den här internationalen. Vi har ett otroligt internationellt stöd. Många står på tårna nu och är beredda att hoppa in.

AUDIO-Intervju med Eskil Runér:

https://app.box.com/s/mq3mdbm0zijthqoe1m96i28lbvy06enl

Bara en av tio stödjer vinstuttag inom vård och omsorg

Det kapitalistiska slutmålet.

Bara en av tio stödjer vinstuttag inom vård och omsorg

Av Dick Emanuelsson

Var fjärde svensk, eller 27 procent vill ha förbud mot vinster inom vård och omsorg medan bara en av tio stödjer vinstuttag i densamma, enligt en Sifoundersökning. I undersökningen framkommer det att en majoritet (53 procent) vill begränsa möjligheterna för privata företag att ta ut vinster från verksamhet inom skola, vård och omsorg. De resterande 10 procenten svarar att de är tveksamma eller inte vet. Det är alltså en bedövande majoritet som har en kritisk inställning till vinstuttaget.

– På olika sätt upplever fler människor att någon form av kontroll eller begränsning är rimlig. Och det verkar vara oavsett om du är höger eller vänster, säger TNS Sifos opinionschef Toivo Sjörén till SVT.

Det överraskande är att bland Alliansväljarna är det 62 procent som vill ha begränsningar och 9 procent vill ha förbud medan motsvarande siffror bland Socialdemokraternas väljare är 51 procent och 37 procent. Även bland borgerligheten betraktas vinstuttaget som omoraliskt.

Utredning nobbar fackets förslag

Men Välfärdsutredningen, som leds av socialdemokraten och förra kommunalrådet i Malmö, Ilmar Reepalu, kommer inte förbjuda vinstuttag inom vård och omsorg, däremot begränsa det till sju procent, enligt läckor till Ekot. I tisdags (efter denna pressläggning) presenterade regeringens utredare Reepalu förslaget på hur vinster i välfärden ska begränsas.

LO och Kommunal har också förespråkat att en ny form av SVB-bolag, som har särskild vinstbegränsning, ska vara huvudaktörer i välfärden tillsammans med non profit-aktörer. Men Välfärdsutredningen gör tummen ner. Däremot föreslås ett vinsttak på sju procent av investerat kapital plus statslåneräntan. Tillståndsplikt kommer införas för privata företag som vill driva vård, skola och omsorg, enligt läckor till Ekot. 

Tobias Baudin: ”Orimligt högt vinsttak”

Men Välfärdsutredningen föreslag på vinsttak på sju procent förkastas av Kommunals ordförande Tobias Baudin. Han menar att ett sådant tak är ”orimligt mycket”, skriver Kommunalarbetaren. Vägen till de stora vinster som bolagen kan göra i dag går enligt honom över sämre löner och anställningsvillkor.

– En rimlig nivå är statslåneräntan plus en procent. Vi vill bort från att det är vinsten som ska vara drivkraften i vården. Personalkostnaderna är de stora kostnaderna för verksamheten. Hög vinst skapas genom att de anställda får betala genom sämre löner och mer deltid, säger Tobias Baudin.

Svenskt Näringsliv: Inga ingrepp i den privata äganderätten

Svenskt Näringsliv och andra arbetsgivarorganisationer har gjort gemensam sak med allianspartierna och menar att inskränkningar i möjligheten att göra vinst är ett ingrepp i den privata äganderätten, sedan spelar det ingen roll inom vilken samhällssektor den private aktören opererar.

I våras avslöjades att Svenskt Näringsliv genom lobbyverksamhet lyckats få Sverigedemokraterna att svänga i frågan. Partiet kommer att rösta med allianspartierna och därmed fälla ett förslag om vinsttak, när det kommer till beslut i riksdagen, skriver Kommunalarbetarens reporter Simon Rothelius.

– Detta är ett orimligt och omotiverat ingrepp i den privata äganderätten. Det finns många problem inom välfärden, men att företag skulle vara för lönsamma är inte ett av dem, sade organisationens vd Carola Lemne tidigare i år när tanken på ett vinsttak fördes på tal.