Riksdagsmajoritet mot arbetsrättskrav

Riksdagsmajoritet mot arbetsrättskrav

Av Dick Emanuelsson

Facken visar tummen ner medan arbetsgivarsidan applåderar borgaralliansen+sd. Denna riksdagsmajoritet röstade i förra veckan ned regeringens förslag om möjligheten att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar. Sverigedemokraterna bekände med andra ord politisk färg och placerade in sig hos högeralliansen.

Janne Rudén, Sekos ordförande säger till Sekotidningen att han har svårt att förstå Allianspartierna:

– Man har hängt upp sig på att förslaget innehöll att man kunde ställa krav på pensionsavsättningar och försäkringar för de anställda, Men då säger man ju att den som kommer hit och jobbar ska ha sämre villkor, säger Janne Rudén.

Anders Ferbe, IF Metallordförande menar att dagens regler är otidsenliga och att de underminerar den svenska modellen.

– Lönedumpning hör inte hemma i Sverige 2016, säger han. Tyvärr har de löntagarfientliga partierna i riksdagen röstat emot regeringen och låter det här fortsätta.

På arbetsgivarsidan är man däremot glada över att sd och Alliansen satte sig på tvären.

– Det är bra att riksdagen idag röstat ned de förslag som regeringen lagt fram och som går utöver vad EU-direktiven kräver, sa Almegas VD Anna-Karin Hatt.

Transport avtalar mot ”hyvlingen”

Handels förlorade i Arbetsdomstolen i fallet Coop (läs särskild artikel) förra veckan. Arbetsgivaren hade rätt att tvinga sina anställda att gå ner på deltid. Transports förbundsjurist Marcel Carlstedt är inte förvånad. Han berättar att Transport redan i förra avtalsrörelsen tog upp frågan för att förhindra hyvling av arbetstiderna, skriver Lena Blomquist, redaktionschef på Transportarbetaren.

– Vi hade framgång när det gäller vissa avtal, summerar han avtalsrörelsen 2016.

Han berättar att möjligheten att ta in sina anställda på mertid har begränsats i det stora transportavtalet. En gräns på 200 timmar per kalenderår infördes, vid ”särskilda skäl” kan ytterligare 150 timmar läggas ut på en anställd.

Kommunal varslar om strejk till Lucia

Kommunal varslar om strejk för tusen undersköterskor och nyanställningsblockad i privata vårdföretag. Totalt berörs 42.000 anställda inom privat äldreomsorg, omsorg, behandlingshem och vårdcentraler med mera. Konflikten träder i kraft den 13 december om ingen lösning nåtts innan dess. En medlare har tillsatts, uppger Kommunalarbetaren.

– Vårdföretagarna är inte beredda att förhandla om den undersköterskesatsning vi har krävt. Om de ska gå med på det vill de att vi ska gå med på försämringar i avtalen och det är vi inte beredda att göra, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund till förbundstidningen.

Kommunal har krävt 400 kronor utöver märket för undersköterskor. Vårdföretagarna vill att en sådan satsning ska rymmas inom de 2,2 procent som är löneökningarna på arbetsmarknaden 2016. Lyckas inte medlingen, bryter konflikten ut den 13 december vid lunchtid.

Få arbetslösa har fått sysselsättning

Regeringen har satsat fel i arbetsmarknadspolitiken. Det har lett till en högre långtidsarbetslöshet än vad som kunde varit fallet. Det hävdas i rapporten ”Med löfte om sysselsättning” som Tankesmedjan Tiden står bakom.

Endast en bråkdel av de arbetslösa som skulle fått sysselsättning har i verkligheten fått det. Regeringen har utlovat 20.000 extratjänster till år 2020. Hittills har det bara blivit 1479 stycken. I valrörelsen 2014 lovade Socialdemokraterna också 32.000 traineejobb de kommande åren. Redan året efter skrev de ner antalet till drygt 18.000 jobb och har därefter skrivits ner ännu mer. På ett år har endast 306 traineejobb kommit på plats.