Sussanne backade inte för Ur&Penn och vann kampen för sitt ob-tillägg

Den anrika affärskedjan tvingades backa och betala sina butikschefer en anständig kompensation för ob-tiden.

Sussanne backade inte för Ur&Penn och vann kampen för sitt ob-tillägg

Av Dick Emanuelsson

När Sussanne Fogelberg tvingades jobba gratis på kollektivavtalad övertid tog hon strid mot Ur&Penn. Hon gick till sitt förbund, Handelsanställda som stämde företaget. Men innan målet kom upp i Arbetsdomstolen gick Ur&Penn med på en förlikning och Sussanne får kompensation för de arbetande dagarna. De oklara avtalsreglerna skärptes.

Flamman har flera gånger kontaktat ombudsmannen Jannika Fahlander, som har hållit i fallet Sussanne Fogelberg men förgäves. Men i senaste numret av Handelsnytt beskriver reportern Lisa Berthelson händelseutvecklingen i ett alltför vanligt fall där arbetsgivare pressar sina anställda att arbeta gratis utan övertidstillägg.

Bröt överenskommelsen

I fallet Ur&Penn kan butikschefer komma överens om att ob-tid kompenseras med fem extra semesterdagar i stället för kollektivavtalets vanliga ob-ersättning. Sussanne Fogelberg hade gjort en sådan överenskommelse. Men när Ur&Penn ville att hon skulle jobba fler ob-timmar vägrade de göra en ny överenskommelse om kompensation för de timmarna. Ur&Penn menade att det redan fanns en överenskommelse och att den bara kunde sägas upp vid den årliga lönerevisionen.

– Det känns verkligen jättebra, säger Sussanne Fogelberg som är butikschef på Ur&Penn i Helsingborg.

– Vi glada över att ärendet fick ett avslut med nöjda parter och att detta bidrog till ett förtydligande av formuleringen och tolkningen av kollektivavtalet, säger Abed Al Saffar som är vd på Ur&Penn till Handelsnytt.

För exakt ett år sedan tvingades en annan butikschef att jobba mer ob-timmar utan ersättning. På det förlorade hon över 20.000 kronor. Kvinnan hade arbetat i 30 år i det anrika Ur&Penn, som startades 1943 av Erling Persson och kom senare att fungera som ett dotterbolag till Hennes & Mauritz. Syrienfödde Abed Al Saffar tog över det förlustdrabbade företaget 2002 och fick det på fötter igen. Idag drivs 92 butiker i Sverige varav 85 är helägda och sex drivs på franchisebasis.

Sextrakasserande kaféägare får betala 50 000 kronor i AD-böter

Sextrakasserande kaféägare får betala 50 000 i AD-böter

Handelsanställdas förbund accepterar inga sexuella trakasserier vilket har registrerats i förbundets agerande och anmälningar till Arbetsdomstolen sedan ett år tillbaka. Det senaste fallet handlar om chefen som tvingade det nyanställda kafébiträdet att sitta i hans knä. Sedan tafsade han på henne och lovade löneförhöjning. Nu dömer Arbetsdomstolen kaféet att betala 50 000 kronor till kvinnan för sexuella trakasserier, skriver Lisa Castilla, på Hotellrevyn.

Den knappt 20-åriga kvinnan hade bara arbetat på Stockholmskaféet ett par veckor när hon blev inkallad på chefens kontor. Där blev hon tillsagd att sätta sig i hans knä och ge honom en puss. När hon vägrade pussa honom började chefen i stället ta på henne, samtidigt som han ställde frågor om hennes privatliv och sade att hon skulle kunna få en löneförhöjning.

Men det kostade kaféägaren 50.000 kronor i böter som AD utdömde för sexuella trakasserier. Arbetsgivaren ska även betala DO:s rättegångskostnader på drygt 30 000 kronor.

Stuveriavtalet klart – strejkvarsel dras tillbaka

Både Transport och Sveriges Hamnar sa ja till medlarnas bud. Landets 3 000 hamnarbetare får nu ett 13 månader långt avtal och 641 kronor mer i månaden, skriver kollegan Jan Lindkvist på Transportarbetaren.

Stuveriförhandlingarna blev tuffare än väntat, uppger stuveriombudsmannen Peter Winsten. Transport klev in med samma huvudkrav som man haft på alla andra avtalsområden: tryggare anställningar. När förhandlingarna körde fast valde Transport till slut att varsla om blockad, och senare punktstrejker i sex hamnar.

– Vi vill satsa på de extraanställda. De har bara haft rätt till tre timmars jobb när de blivit inringda. Vi ville höja garantitiden. Arbetsgivarna sa envist nej, men efter vårt varsel och medlarnas intåg gav Sveriges Hamnar med sig. Nu har alla rätt till minst fyra timmars jobb, säger Winsten.

Klart med avtal på jordbruksföretagen

Även de anställda på jordbruksföretag har undertecknat ett nytt kollektivavtal och får löneökningar med 513 kronor i genomsnitt, enligt Kommunal. SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och Kommunal har gjort upp om ett ettårigt avtal som gäller från och med den 1 juli, rapporterar Mats Gustafsson Hedenström på Kommunalarbetaren.

Avtalet följer som i stort sett nästan alla avtal det så kallade märket (löneökningarna som parterna i industrin förhandlade fram) på 2,2 procent. Avtalet bygger på tarifflöner, som alltså räknas upp med 2,2 procent, och en stor förändring är att antalet tariffer har minskat kraftigt, från 16 stycken till 8. Avtalet berör omkring 6 600 anställda på jordbruksföretag och gäller till och med den 30 juni nästa år.

Företagshälsovården behöver specialistläkare

Företagshälsovården behöver specialistläkare

Av Dick Emanuelsson

Företagshälsovården är central för de anställda. Men antalet läkare med den extra specialistutbildningen är en bokstavlig ”bristvara”. Därför satsar nu regeringen tio miljoner kronor per år för att stödja företagshälsovårdens utbildning inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin.

– De företag som bäst utnyttjar företagshälsovården förstår att varje enskild medarbetare är viktig. Om den anställde mår bra för att arbetsmiljön är bra begriper arbetsgivaren att han också kan tjäna pengar, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd på Sveriges Företagshälsor, helt frankt till Flamman.

Bred läkarkunskap

Alla som har stått på en arbetsplats vet hur viktig företagshälsovården kan vara. Läkaren har vanligtvis en mycket bred kunskap och kan oftast kurera den sjuke vid besöket på kliniken.

– Men i dag är problemet att genomsnittsåldern på läkarna ligger på 63 år. Regeringen satsar tio miljoner på de extra 2,5 åren på nya läkare som behöver specialistutbildning inom arbetsmedicin, fortsätter Munck.

Alla arbetsmiljörapporter konstaterar att de klassiska fysiska skadorna inom den tunga industrin har sjunkit de senaste decenniet. Samtidigt har de stressrelaterade sjukdomarna ökat dramatiskt. Arbetsmarknaden har förändrats och med den sjukfrånvarobilden. Enligt Försäkringskassan ökar sjukskrivningarna kraftigt.

Enligt Munck finns det en miljon anställda med så kallade nollavtal. Det innebär att arbetsgivaren beställer tjänster av den helt avreglerade företagshälsovården, men bara när ett problem uppstått.

– Vi behöver läkare som inte bara kurerar utan som har kunskap om gaser, om hur arbetsplatserna är organiserade, säger Munck.