Inrikes Veck 36

Kommunal valmobiliserar

Kommunal ger sig in i valrörelsen och säger sig vilja mobilisera en miljon väljare för ett regeringsbyte i valet den 14 september. Nu startar man en ny webbsida, www.valjvalfarden.se, lanserar en reklamfilm och satsar på sociala medier, uppger Kommunalarbetaren.

– Vi vill få svenska folket att välja välfärden. Då måste vi byta regering och det tänker vi tala om för minst en miljon väljare, säger Cecilia Eklund, tillförordnad kommunikationschef på Kommunal, i ett uttalande. Vem eller vilket parti Kommunals medlemmar ska välja förtäljer inte KA.

Rederiet Strömma pressar anställda i valet

Medan facken uppmanar sina medlemmar att med röstsedeln störta den borgerliga högeralliansen, uppmanar också arbetsgivarsidan till det motsatta via indirekta hot om att annars förlora arbetet. Rederiet Strömma uppmanar sina anställda att inte rösta på något parti som vill höja restaurangmomsen och ta bort den lägre arbetsgivaravgiften för unga, skriver Arbetet. Och om de förändringarna sker kommer Strömma att bli tvunget att säga upp folk.

– Det är konstigt att läsa om en arbetsgivare som pekar med hela handen. Det ser ut som ett desperat försök att vända opinionen inför valet, säger Jonas Forslind, ombudsman hos Seko Sjöfolk.

Det gäller ett internt nyhetsbrev till de anställda på Strömma. Det är skrivet på engelska (Sic!) och tackar för bra arbete under sommaren. Brevet är undertecknat av vd Jan Larsén, som beskriver de två skatteförslagen som orosmoln efter en bra sommar. Metoden påminner om hur företag i tredje världen hotar sina anställda för att en regering som stöder arbetsgivarsidan sitter kvar.

Sekomedlemmar vill ha höjd skatt och mer välfärd

Och i dessa valtider genomförs alla slags opinionsunderökningar. I en, som LO låtit göra, framgår att nio av tio medlemmar i Seko vill att mer resurser ska satsas på vård, skola och omsorg även om det innebär skattehöjningar, skriver Sekotidningen.

När LO:s medlemmar får ranka vilka frågor som är viktigast i valet kommer jobben på första plats. Den näst viktigaste frågan är socialförsäkringarna, som a-kassan och sjukförsäkringen. På delad tredje plats rankas frågan om sjukvård och om invandring och integration.  Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av LO.

I undersökningen finns också ett antal frågor redovisade på förbundsnivå och där utmärker sig Sekos medlemmar på ett par punkter. Bland annat är det fler som säger att de kommer rösta i valet än snittet. 94 procent av Sekos medlemmar säger att de absolut kommer rösta, mot 84 procent för alla förbund.

Ny frist för Nevs´ 500 anställda

Underlaget som var helt ”odokumenterat i torsdags förra veckan blev dagen efter acceptabelt för Trollhättans tingsrätt. Den gav det svensk-kinesiska bilföretaget Nevs en ny frist till den 8 oktober.

– Planen igår som fick avslag kompletterades och den godkändes av tingsrätten i dag. Våra löner från augusti kommer kring den 8 september säger Stefan Larsson, ordförande i verkstadsklubben till Flamman.

Han har arbetat på Saab sedan 1987 och har under åren sett hur företaget har åkt en ekonomisk berg-och-dalbana med olika ägare och spekulanter från olika delar av världen.

Produktionsstopp

Men det var först innan semestern som han blev fackligt aktiv när arbetarna på Nevs` (National Electric Vehicle Sweden AB) bildade en lokal fackklubb och utsåg Larsson till ordförande. Först då, efter att produktionen avstannat i maj månad, insåg majoriteten att de behövde en försvarsorganisation. Löner och andra villkor hade fram till den månaden styrts helt individuellt mellan parterna, en drömsits för arbetsköparsidan.

När lönerna inte kom den 25 augusti togs kontakter med Metalls avdelning 29 i Trollhättan som kontaktade förbundets jurist, uppger Larsson.

– Vad rör förhandlingarna och vilka intressenter som är indragna i en rekonstruktion så har jag inga svar på det.

Fanns namnuppgifterna med i företagets handlingar till tingsrätten?

– Nej, de fanns inte med.

I medierna spekuleras att en kinesisk och en indisk företagsgrupp ska pumpa in cirka två miljarder kronor för att Nevs på allvar ska kunna inleda produktionen av sin elbil. Under tiden väntar de 500 anställda på sina löner.

– Informationen vi har fått från företaget i dag säger att den statliga lönegarantin ska gå in och betala lönerna. Garantin gäller i tre månader.

Dick Emanuelsson

Föd inte för tätt eller för sent för det ger lägre lön

Kvinnor som får det första barnet senare i arbetslivet, jämfört med tidigare, har ett tätare tidsintervall till nästa barn. Det leder i sin tur till att mammornas förvärvsinkomst och löneutveckling minskar på lång sikt.

Det visar en ny rapport från IFAU, Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering, av Arizo Karimi. I hennes rapport studeras kvinnor som var minst 21 år gamla vid första barnet samt fått sitt första barn mellan 1985 och 2006. Gruppen följs till 2007.

– Kvinnor som fick det första barnet fördröjt hade längre sammanhängande ledighet och kortare tid på arbetet mellan barnen. Det leder i sin tur till en sämre anknytning till arbetsmarknaden och lägre inkomst även på sikt, säger Arizo Karimi, i ett pressmeddelande. Att ha längre tid mellan barnen ökar istället sannolikheten för mammor att arbeta mellan de första två barnens födelse och ger bättre inkomster och löneutveckling över hela arbetslivet.

15 procent lägre inkomster

Kvinnors förvärvsinkomst och löneutveckling påverkas av om och när de väljer att skaffa barn. Rapportförfattaren är intresserad av vad som händer med inkomsten när kvinnor som arbetar får det första barnet vid en senare tidpunkt i karriären jämfört med en tidigare. Hon finner att ett års fördröjning av det första barnet i genomsnitt leder till 15 procent lägre förvärvsinkomster sett över hela arbetslivet. Även den genomsnittliga månadslönen över arbetslivet minskar. Detta tycks bero på att kvinnor vars första barn fördröjts ett år får barn nummer två tätare, medan antalet barn inte tycks påverkas av att familjebildningen senarelagts. Det kortare mellanrummet mellan de två första barnen minskar i sin tur inkomster och löner på lång sikt.  

I Karimis utredning konstaterar hon att antalet barn inte påverkas av att familjebildningen senarelagts.

Dick Emanuelsson

Krisen gav högavlönade jobb men också massarbetslöshet

Lågbetalda poliser gynnas i nytt avtal

I fredags slöts ett nytt avtal mellan Polisförbundet och Rikspolisstyrelsen med fokus på de lägst betalda poliserna, skriver Polistidningen. Det är framför allt de medlemmar som tjänar mindre än 24 100 kronor som tjänar på avtalet. Poliser med ingångslönen 21 300 kronor innebär överenskommelsen en 15-procentig höjning och de får nu 24 500 kronor. Poliser som tjänar mer än 24 100 kronor får ett lönepåslag på 400 kronor.

Krisen gav högavlönade jobb men också massarbetslöshet

Den ekonomiska krisen har främjat tillväxten av kvalificerade jobb med hög lön. Det har varit särskilt bra för kvinnor visar en studie från Europeiska socialfonden, som citeras av Ingenjören. Men de så kallade medelinkomstjobben, det vill säga jobben i tillverkningsindustrin och i byggsektorn, har försvunnit i massor. I European Jobs Monitor 2014 konstateras att den manliga arbetskraften i Europa förlorade 1,4 miljoner arbetstillfällen medan kvinnorna ökade på med futtiga 60 000 nya arbeten 2011-2013. I undersökningen visas också att de sektorer som har haft bäst tillväxt under krisåren är de kvinnodominerade hälsa och utbildning där timlönen i genomsnitt är högre än i tillverkning och bygg. De tjänster som har haft allra bäst utveckling återfinns bland högavlönade jobb inom vården och  tjänster som kräver hög kompetens inom programmering och IT relaterade konsulttjänster.

Stämmer för brott mot föreningsrätten

Efter ett år och med arbetstillstånd från Migrationsverket fick den indiske kocken permanent uppehållstillstånd. Då upptäckte han att lönen han hade haft under året låg 3500 kronor under lönesumman i de papper som hade lämnats till Migrationsverket. Han krävde lönehöjning hos arbetsgivaren som svarade med uppsägning och senare avsked. Kocken gick till facket HRF som tog strid, berättar Hotellrevyn i sitt senaste nummer.

– Vi ogiltigförklarade uppsägningen och kallade arbetsgivaren till förhandling. Men innan den förhandlingen blev av, så avskedades han för att han hade gått till facket, säger Mikael Berge, ombudsman på HRF i Göteborg.

Arbetsgivaren gick med på att kocken skulle få jobbet tillbaka, rätt lön och retroaktiv lön. Men bara några dagar senare började varningarna komma och han varslades återigen med avsked med olika förevändningar om misskött arbete. Han skulle ha underkokat riset, skalat lök för långsamt eller skurit kycklingbitar i olika storlekar. Hotell- och restaurangfacket stämmer nu arbetsgivaren i Göteborgs tingsrätt för föreningsrättskränkning.

Pappers starkast i LO

98 procent av arbetarna i pappersindustrin var med i facket förra året – upp från 97,6 procent 2012.

– Vi har inte tappat i organisationsgrad, inte ens när a-kassan chockhöjdes. Då förlorade vår a-kassa medlemmar, men inte förbundet. Om du börjar på bruket går du med i Pappers. Det är inget snack. Och blir du förbannad går du till fackexpeditionen och klagar, säger Mikael Sterbäck ombudsman på Pappers, till Arbetet.

 

Påpekande om Röda Kapellet

Röda Kapellets blåsorkester i Lund, fyller 40

TEGUCIGALPA / 2014-08-17 / Den 3 juli skrev Jesper Weithz i Flamman att blåsorkestern Röda Kapellet fyllt 40 år. Stort grattis till dessa verkliga entusiaster.

Jag vet inte om man kan kalla den för föregångaren men det fanns redan 1971 en Röda Kapellet som året senare blev två av samma grupp; en akustisk och en elektrisk.

Den senare gruppen blev stora och Tommy Rander, dåtidens mest kände musikrecensent av framför allt progressiv musik och redaktör till magasinet Musikens Makt, menade att Röda Kapellet var det vassaste “partibandet” på den tiden. Rander var före detta sångare i The Shakers och som tonåring såg jag Göteborgsgruppen när de turnerade på Göteborgs ungdomsgårdar för att göra rätt för epitetet “Sverige Rolling Stones”: Rander var så klart “Sveriges Mick Jagger” och truten hade ungefär samma bredd som Jaggers.

Bohusläns kommunister döper

Men Röda Kapellet fick sitt namn på en årskonferens 1971 i Bohusläns partidistrikt för vpk. Gruppen uppträdde under en paus i förhandlingarna på partiets gård i Mölndal, ett stort hus som hade byggts upp och finansierats av partidistriktets medlemmar. Tomas Elvén, som spelade gitarr och sjöng presenterade gruppens medlemmar och uppgav att den fortfarande inte hade något namn. Naturligtvis fanns det någon bland ombuden som ville döpa gruppen och då blev det “Röda Kappellet”.

Bakgrunden är att just då gick det en TV-serie om den tyska antifascistiska underjordiska gruppen från det tyska kommunistpartiet med detta namn. Och årskonferensen beslutade, utan att rådgöra med Elvén och Co, att döpa gruppen till Röda Kapellet. Och på den vägen blev det.

Senare delades gruppen som bekant i två och det var det politiska rockbandet som överlevde och som var stora i Göteborg. Gruppen spelade på flera riksträffar för VPK och spelade in flera LP-vinylskivor som är politiskt gångbara i dag kanske mer än någonsin. Ta bara “Låt oss tala Kapitalistiska”, med Yvonne Malmros starka fantastiska röst som i sarkastiska termer klär av mediernas och politikernas manipulerande av politiken bakom ord.

Bildmontaget är gjort med maskinverkstaden på Eriksbergs varv i Göteborg i bakgrunden.

Leninistiska partiteorin

Kapellets ”Lärling” på drygt 15 minuter var en formidabel sammanfattning av kommunistiska ungdomsförbundets kanske mest framgångsrika politiska aktion sedan 30-talet, kampen för ”Lika lön för lika arbete”. Tusentals ungkommunister knackade dörr från Norrbotten till Skåne och samlade in namn för kravet. Kampanjen var en utomordentlig skola för KU-medlemmarna. Jag minns att Järfälla, den KU-klubb jag tillhörde och Sundsvall tävlade om att vinna den ”socialistiska tävlan” mellan ungdomsförbundets klubbar. Sundsvall var några steg eller namn före oss i Järfälla där vi samlade in 5.500 namn i en kommun med drygt 50.000 invånare.

Röda Kapellet gjorde ännu ett inlägg i den politiska kampen när gruppen producerade ”Rädda Varven”, som stod inför nedläggning.

Det var denna kombination mellan ungdomsförbundets kulturarbetare och en nationell kampanj som fick till följd att KU under dessa år hade en stark tillväxt, inte bara i antal medlemmar utan också i politisk medvetenhet. Debatterna var dagliga och konkreta.

"Balladen om Olsson", går inte

för hackor.

Denna ”organisationskultur” stod naturligtvis inte i motsättning till den bredare ”Folkets Kultur”. Tvärtom, på sätt och vis betingade de varandra. Vissa teatergrupper som Nationalteatern, Fria Proteatern eller Narrengruppen samlade enorma massor av publik. Dess kulturella budskap hycklade inte men stod i en nära relation till vad som hände i arbetarförorten, på Volvo eller på de italienska risfälten.

Men Röda Kapellets sånger var delar av den leninistiska partiteorin om den kollektiva propagandistiska och agitatoriska men också organisatoriska uppgiften inom organisationen. De inympade klasskänsla som få andra grupper lyckades med. R:arnas Knutna Nävar var också framgångsrika.
Men de efterföljande årens politiska utveckling blev kanske inte vad varken Röda Kapellet i Göteborg eller undertecknad hade tänkt. Men det är en annan historia.

Kulturens digitala nollor och ettor

1970-talet var ett fantastiskt decennium med segrar för befrielserörelserna i Indokina och Afrika, med en intensifierad politisk konfrontation i Latinamerika och Europa och där vänstern gick framåt, också i Sverige. Och jag vill påstå att det var grupper som Röda Kapellet, både i Göteborg som i Lund, Malmö och Stockholm som bidrog till att lyfta den politiska kampen. De utgjorde en enorm bred flora av kulturarbetare som gjorde att 70-talet utmärkte sig på samma sätt som kommunisternas breda kulturarbete på 1930-talet med både musik- och teatergrupper.

I dag saknar jag den tiden. Moderna mobiler med diverse “appar” verkar ha tagit över. Folk pratar inte längre med varandra utan sluter sig in i en fiktiv värld när de sjunker ned på sätet på pendeltåget eller bussen hem. Den sociala, kulturella och fysiska kontakten har ersatts av digitala nollor och ettor via Facebook eller Twitter.

Eller som en kulturarbetare sa till mig här i Honduras med 70 procents fattigdom: “En fattig honduran utan en mobiltelefon är en olycklig fan”!

Så långt har det gått i fördummandet av människan, såväl här som där.

Och under tiden blir de digitala vålnaderna ”lätta byten för den härskande klassen”, som vi sa på 1970-talet.

Dick Emanuelsson

http://youtu.be/AMBeSbKk_18

Lärlingslåt

Ja, sista skolåret va' slut, 9 t p var den linje man gick.
20 timmars verkstadsarbete va'en del av den utbildning man fick.


Ja, sen var det så dags för yrkesskolan,
en utbildning anpassad helt till fabrikernas behov.
Där formas man vidare, härdas, kantigheter slipas bort.
Och föll man in i mönstret fick man flitpengar
ur yrkesskolans pott.


Ja, även om de ändrar beteckningarna kan dom
aldrig få bort skolans klasskaraktär.
9 y, 9 tp, dom må kalla det vad dom vill.
Det är ändå arbetarbarnen som aldrig kan sitta still.


Min farsa han klaga' alltid på den lön han fick.
Han sa, det räcker knappt till hyra mat och dryck.
När jag bodde hemma blev jag utled på hans prat.
Men nu förstår jag bättre — det var inte något tjat.


Det vet jag nu efter en månad som lärling.
Det hänger på lönen som jag knappast har sett.
Det hänger på hyran som dom höjer i ett.
Det hänger på facket som sitter och tiger.


Skall man finna sig i situationen,
efter sex veckor på skolan kommer man ut i produktionen.
Dom kallar det alltjämt för utbildning,
men i kuvertet syns fortfarande ingenting.


Ja, vi utnyttjas som billig arbetskraft,
en av dom billigaste kapitalet nånsin haft.
Ja, vi utnyttjas som billig arbetskraft,
en av dom billigaste kapitalet nånsin haft.


Jag är 17 år och står och fräser kuggar
detsamma gör min polare här intill.
Men när han fyllde 18 bast
fick han 4 spänn mer än mig i hast.


Han är bara 17 år och livet leker
tja la la la tja la la la


Man går omkring och blir en smula förbannad,
inte på polarn - han sliter mer än väl för sina slantar
När man har lust - Ja vi har lust
När man har lust - Ja vi har lust
och sparka dirren och facket i baken så dom kantrar.


Vad är det för avtal dom tecknat åt mig.
Skall jag ha mindre betalt än dig.
Lika lite som ålder och kön
kan skonummer ligga till grund för olika lön.


Man går omkring..


Vad är det för mening med att gå såhär,
tankarna kommer och dom går.
Vad är det för mening med att man går här ensam och svär?
Det känns som om man ingenting förstår.


Vart leder mig mina tankar nånstans?
Vart leder mig mina tankar nånstans?


Med den lilla erfarenhet jag har skaffat mig,
söker jag förstå vart vägarna bär för mig.
Den verklighet dom beskriver har jag inte mycke utav,
och beskrivningarna av livet på fabrikerna som dom
lurade i oss i skolan.


Jag frågar er, lärare:
-Var finns den paradisfabriken?
Och om den finns kan ni väl visa mig var,
och er verklighetssyn stämmer inte längre med min egen,
och era borgerliga lögner duger inte längre som svar.


Vart leder mig mina tankar nånstans?
Vart leder mig mina tankar nånstans?


Men nu får det fan i mig va' stopp.
Facket sitter i flaskan som en propp.
Ordentligt betalt för det jobb vi gör -
när ni förhandlar ställer ni oss utanför.

Reaktionära lärlingsavtal - Vem tjänar på det?
Jo, dom som bestämmer vår utbildning, det kan vi nog se.
Fem spänn i timmer fås av staten i subvention
troligtvis föreslagen av en sossepatron.

Dom kallar det för utbildning och utbildas det gör man,
men för att få bra betyg ska man va' förnöjsam.
Lärlingsavtalet är jävligt effektivt,
men med lön och utbildning är det mesta bara skit.
Våra avtal bestäms av nämnd och kommitté
men där finns inga lärlingar med.

Reaktionära lärlingsavtal...

Man står tillsammans i fabriken och gör samma jobb.
Arbetet man utför det är lika lätt vid varje maskin.
Ja fast vi gör samma
Ja fast vi gör samma
Ja fast vi gör samma pryl
är lönen ej lika
är lönen ej lika - Vem tjänar på det?
Vem tjänar på det?


Stora löneskillnader gynnar bara arbetsköparen.
Stora löneskillnader gynnar bara arbetsköparen.
Stora löneskillnader gynnar bara arbetsköparen.


Lika lön för lika arbete är dom unga arbetarnas krav.
Lika lön för lika arbete är dom unga arbetarnas krav.


Vad är det för avtal dom tecknat åt mej.
Skall jag ha mindre betalt för jag är tjej.
Lika lite som ålder och kön
kan skonummer ligga till grund för olika lön.


Lika lön för lika arbete är dom unga arbetarnas krav.
Lika lön för lika arbete är dom unga arbetarnas krav.
Lika lön för lika arbete är dom unga arbetarnas krav.


Vi lärlingar och ungdom av idag
får lägre lön för jobb av samma slag.
Vår enda möjlighet är att kämpa för vår rätt
mot arbetsköpare och det finns bara ett sätt.


Det hänger på vår solidaritet.
Det hänger på oss och vår aktivitet.
Det hänger på att ta kamp i vårt fack.
Det hänger på handling och inte på snack.


Samarbete, kommittéer, samarbete, kommittéer
Snack, snack, snack, snack.
Lösningar i samförstånd, lösningar i samförstånd.
Löften, löften, löften, löften, snack, snack, snack snack


Det hänger på vår solidaritet.
Det hänger på oss och vår aktivitet.
Det hänger på att ta kamp i vårt fack.
Det hänger på handling och inte på SNACK.

Fackavgiften ska betalas av medlemmen

Möjligheten för Transport medlemmar att betala sin fackavgift till Transport genom löneavdrag är snart ett minne blott, skriver Transportarbetaren. Från den 1 september måste alla medlemmar betala sin avgift genom autogiro, e-faktura eller plusgiro-avi. Enligt Transports förbundssekreterare Markus Pettersson handlar det till exempel om den personliga integriteten. 

– Vi har sett exempel på arbetsgivare som missbrukar informationen om vem som är med i facket för att kartlägga sin personal, säger han.

Kommuntjänsteman dömd till fängelse

Fyra personer dömdes i fredags till fängelsestraff för att ha lurat Stockholms stad på 27,4 miljoner kronor. En av de dömda var anställd på stadens trafikkontor, uppger facktidningen Vision, organ för landets kommunaltjänstemän.

Under 2011-2012 genomförde Stockholms stad en renovering av Söderledstunneln. Sammanlagt fakturerade entreprenören 288,6 miljoner kronor för jobbet vilket enligt åklagaren var 27,4 miljoner för mycket. Enligt åtalet hade de fyra tillsammans genom falska fakturor i flera led lurat kommunen på pengarna. Förutom projektledaren på trafikkontoret var det tre personer på privata byggbolag, en byggledaren och två som representerade underentreprenörer som var inblandade.

Alla fyra döms för grovt bokföringsbrott. De tre anställda på byggbolagen döms även för skattebrott och två av den dessutom för bokföringsbrott. Byggledaren fick hårdast straff, fem års fängelse. Han var enligt åklagaren mest aktiv och det var också på hans konto 19,8 av de 27,4 miljoner kronorna sattes in. De två männen som representerade underleverantörerna dömdes till tre år och sex månader respektive fyra års fängelse. Tjänstemannen på trafikkontoret fick det kortaste straffet, två år och sex månader. I hans fall tog tingsrätten hänsyn till att han även blev avskedad från jobbet.

Fem minuter för bättre arbetsmiljö

Det ska inte behöva ta mer än fem minuter för en chef att sätta sig in i vad som är viktigast att ta tag i för en bättre arbetsmiljö. Det menar Leviprisnominerade Karin Villaume, som har varit med och arbetat fram en särskild metod för detta.

Stora arbetsmiljökartläggningar kan innefatta en mängd information och grafer som behöver läsas igenom, förstås och tolkas. Kartläggningarna ska resultera i handlingsplaner, återkopplas till medarbetarna och sedan resultera i åtgärder, om allt går som det ska göra.

– Många tycker att det är svårt och då riskerar kartläggningen och åtgärderna att hamna i skrivbordslådan i stället, säger Karin Villaume, folkhälsovetare, beteendevetare och doktorand vid Karolinska institutet, säger Karin Villaume till Ingenjören.

Privata Care Together begärs i konkurs

VD:n och ägaren Berit Sjöberg Foto: SVT

Etthundrafemtio anställda på hemtjänstföretaget Care Together befinner sig i ett ingenmansland efter att deras fackförbund Kommunal har begärt företaget i konkurs.

– Vi har under en längre tid uppmärksammat en rad problem som våra medlemmar har påtalat. Medlemmar har inte fått ut lön i juni och ännu fler i juli. Då såg vi ingen annan utväg än att begära företaget i konkurs.

Det säger Johan Ingelstam, enhetschef för arbetsrätt och kollektivavtal på Kommunal, till Flamman. Han lämnade personligen in den formella begäran om att försätta hemtjänstföretaget Care Together i konkurs. Målet är att inga av de 150 medlemmarna som är anställda på Care Together ska stå utan löner, antingen via konkursboet eller den statliga lönegarantin.

Flamman ringer upp Care Togethers verksamhetschef Andreas Birgersson som berättar att han anställdes i februari med uppgiften att räta upp företagets ekonomi och verksamhet. Men även han är luttrad och nästan resignerad.

– Inte heller jag har fått någon lön.

Flamman pratar med informationschefen på ökommunen Tjörn, som var den sista av fem kommuner som sade upp sitt kontrakt med Care Together. Nu går verksamheten tillbaka till kommunens egen hemtjänst.

Nyliberalt politiskt nederlag

Lagen om Valfrihetssystem, LOV, är direkt förödande för kommunerna, menar Ingelstam. Antalet oseriösa företag och direkta kriminella element hos dessa ökar starkt.

– Våra medlemmar får betala priset av att politikerna inte vill ta ansvaret för sitt arbete.

Och vi frågar Johan Ingelstam om inte fallet Care Together är ett politiskt nederlag för den nyliberala modellen där målet är att privatisera den gemensamma sektorn?

– Ja, framför allt när man inför ”Loven”, och särskilt i verksamheter som hemtjänst där det finns kriminella element som med en väldigt låg kapitalinsats drar igång företag.

Dick Emanuelsson

Så knäcktes de thailändska bärplockarna

Det blir ingen lön för thailändarna som plockade bär i Västerbotten förra året och som under tre veckor tog strid och kamperade framför Kommunals kontor i Umeå. Det står klart efter att de sista plockarna skrivit under vad medierna kallar för förlikning. I klartext handlade det om en underskrift under galgen.

Den 2 oktober förra året åkte de sista plockarna hem. Trots att plockarna hade opinionen på sin sida i Sverige och skattemyndigheterna gjorde sitt för att de svenska aktörerna skulle ta sitt sociala ansvar, var plockarna anställda av M Phoenix Enterprise, den thailändska bemanningsfirman. Ägarinnan är en thailändska med stort ekonomiskt och därmed politiskt inflytande i hemlandet. I oktober 2013 talade medierna om att de ansvariga riskerade böter eller fängelsestraff. Men om det blev det inget. Förlikningen handlade rätt och slätt om att arbetarna inte bara blev utan lön utan på ett hår slapp betala biljetten Thailand-Sverige. Företaget hade svarat med att stämma plockarna på skulder för flygbiljetter med mera.

Korsvist outsourcat ägande

Bakgrunden till nederlaget för arbetarsidan är ett korsvist outsorcat ägande bland både thailändska och de svenska aktörerna. Bemanningsbolagets representant i Sverige är Wilaiporn Malithong. Hon driver hotell i Thailand och ett sjukhus i Indien. Men det var inte är hon utan hennes son Thanakorn, som skrev under anställningsavtalet med plockarna. Han befinner sig dock inte i Thailand utan i Nottingham, England, där han studerar.

De två svenska företag som kontrollerar hela kedjan av plockning, uthyrning av bostäder och bilar är Ståls plantering och röjning AB och Parken i Vindeln AB. Den gemensamma vd:n i bägge företagen är 24-åriga Rebecca Stål, som äger det förstnämnda företaget. I styrelsen i detta sitter även Karl Andersson, 22, son till Karl Andersson som av Skatteverket dömdes för skattebrott 2001 och belades med ett femårigt näringsförbud. Han är anställd i Vindeln och utpekas som den verklige spindeln i företagskonstruktionen.

Att de thailändska plockarna individuellt och utan en facklig organisation, än mindre en international i ryggen, skulle ha en chans att inför en thailändsk domstol övertyga denna om att motparten hade spelat falskt, är att utså illusioner, menar kännare. I tredje världen är det pengarna som avgör när och om du får rätt. Korruptionen i rättsväsendet är bedövande.

Dick Emanuelsson

Inrikes vecka 33

Sjuksköterska köpte klimatanläggning för egna pengar

Flamman berättade i förra veckan om hur sommaren har skapat arbetsmiljöproblem på landets arbetsplatser. I Vårdfokus läser vi om ännu ett fall hur arbetsgivaren inte gjorde någonting för att åtgärda outhärdlig hetta och dålig ventilation. Sjuksköterskan Ilpo Krans föreslog redan i fjol arbetsgivaren att köpa in en klimatanläggning. Men det blev blankt nej.

 – Till slut köpte jag en egen klimatanläggning till jobbet för 2 000 kronor på Blocket, och betalade ur egen ficka, säger Ilpo Krans, sjuksköterska vid psykiatrin på Östersunds sjukhus.

Han startade en facebook-gruppeen “JLL-inte en till het sommar inomhus!” som fick 249 medlemmar på två veckor.

– Det är alldeles för ansträngande att jobba i den här värmen och knappt hinna ta rast och få i sig vätska. Dessutom är det riskabelt, patienterna kan drabbas av misstag för att personalen är utmattad, säger Kristine Isaksson, vice avdelningsordförande för Vårdförbundet i Jämtland som lovar åtgärder från fackets sida.

Allt färre arbetssjukdomar prövas rättsligt

De mest utsatta för arbetssjukdomar återfinns bland medlemmarna Kommunal, Handels, Byggnads och IF Metall. Dessa förbund registrerar de flesta nyanmälda ärenden. Från TCO-förbunden kommer ungefär en fjärdedel så många nya ärenden som från LO-förbunden. Bland tjänstemannaförbunden är det Polisförbundet och Unionen som står för de flesta nya ärendena, uppger Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd till Arbetet. Han säger att de nyanmälda ärendena hos LO-TCO Rättsskydd minskade förra året.

Men betyder det att arbetsmiljön har förbättrats radikalt på Sveriges arbetsplatser, är den logiska frågan man ställer sig. Bakgrunden ska i stället ses, säger Holke, i att reglerna har ändrats och att det nu är mer krångligt att rättsligt pröva en arbetssjukdom. Minskningen av prövade arbetssjukdomar har pågått sedan 2005. Och för LO-TCO Rättsskydd minskade de nya ärendena från 1241 till 1045 mellan 2012 och 2013, enligt LO–TCO Rättsskydds årsredovisning.

Pappa- eller mammaledighet, eller vadå?

En av tre tror att mamman har rätt till längre föräldraledighet än pappan. Det visar en Sifoundersökning som fackförbundet Jusek beställt. Män och kvinnor har samma rätt till föräldraledighet. Men användandet av uttrycket “pappamånader” kan lura folk att tro att män endast har rätt till dessa två månader, resonerar Juseks vd Magnus Hedberg i ett pressmeddelande.

Kvinnor tar ut 75 procent av föräldrapenningsdagarna. Undersökningen visar också att sex av tio tycker att det är viktigt att uttaget blir mera jämställt. Särskilt bland unga kvinnor är åsikten vanlig.

Värmeböljan blottar klassamhället

Mardrömmen för en svensk industriarbetare är att det regnar de fem veckorna på semestern. Men i år har det snarare varit tvärtom. Och värmeböljan har fortsatt in i augusti. Men då är det många som tycks ha fått för mycket av det goda:

“Året är 2014, Sverige. Klasskillnaderna är enorma och väldigt påtagliga. Man har gjort det yttersta de senaste åren för att trycka ner den anställde i skorna. Man har skurit ner på våra raster, förlängt våra arbetstider och tagit bort all yttre stimuli i form av foton, bilder, tavlor och radioapparater. Allt för att skapa den zombieliknande arbetaren. Det är 35 grader inne i fabriken. Luften står helt still och det är fuktigt så att man nästan drunknar. I detta tvingas vi bära långbyxor och tröja varma nog för eskimåer”.

Så uttryckte sig en anställd på Stora Ensos fabrik i Jönköping med anledning av den senaste tidens värmebölja, en kommentar som publicerades på Dagens Arbetes nätedition:

Flamman ringde upp företagets produktionschef och den facklige representanten för en kommentar till de anmärkningsvärda uppgifterna, men utan framgång. Fackklubbens ordförande  Mikael Norén säger dock till Dagens Arbete att han själv är en av många som plågas av värmen på jobbet. 

– Det är olidligt. Mellan 30 och 40 grader varje dag.

Året runt

Enligt Arbetsmiljöverket finns det heller inga direkta temperaturer när skyddsombudet kan säga ”stopp och belägg”. För det finns ingen övre gräns för hur varmt det får vara på en arbetsplats, även om det i föreskrifterna från verket talas om ett lämpligt klimat för de arbetsuppgifter som ska utföras där en temperatur som varaktigt avviker från 20-26 grader måste undersökas närmare.

Jag kan bara trösta de som lider med att jag sitter i en temperatur som pendlar mellan 25-35 grader. Året runt.

Dick Emanuelsson, Tegucigalpa

Källa Dagens Arbete

Inrikesnyheter vecka 32

Skatteverket: polska chaufförer är anställda

Transportarbetaren konstaterar i senaste numret att de 190 polska chaufförerna på Andreassons åkeri i Veddige i Varbergs kommun ska betraktas som anställda, inte egenföretagare. Det slog Förvaltningsrätten i Göteborg fast i en dom förra veckan och går därmed på Skatteverkets linje. Åkeriet krävs nu på cirka nio miljoner kronor i arbetsgivaravgifter. Andreassons har överklagat domen.

Andreassons åkeri i Veddige har satt i system att bemanna sina dragbilar med lågbetalda chaufförer från Polen. De 190 chaufförerna har inte varit formellt anställda, utan uppmanats att starta egen firma i hemlandet, trots att inte en enda av polackerna har ett eget fordon och än mindre kör i Polen. Åkeriets ”polska konstruktion” har gjort att svenska staten gått miste om miljontals kronor i skatt och avgifter. Men det har också inneburit att Andreassons åkeri också lagt skamligt låga anbud som därmed förvridit den fria marknadens så kallade konkurrenskraft.

17 000 färre arbetslösa än i fjol

I slutet av förra veckan var 202 683 personer inskrivna som öppet arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, uppger TT. Det är 448 fler än veckan före men 17 584 färre än samma vecka i fjol. Samtidigt deltog 161 108 personer i program med aktivitetsstöd, 145 färre än veckan före och 12 569 färre än i fjol. Under veckan anmäldes 7 349 nya platser till landets arbetsförmedlingar. Det är 1 028 färre jämfört med veckan före men 1 151 fler än i fjol.

Diakoner: Socialtjänsten sviker de utsatta

Socialbidraget räcker inte och socialsekreterarna har för tung arbetsbörda för att klara sitt uppdrag. Det skriver ett fyrtiotal diakoner i en debattartikel i Göteborgsposten. De upplever att allt fler utsatta tvingas vända sig till kyrkan för hjälp, enligt facktidningen Vision som citerat diakonerna.

De möter dagligen hemlösa, arbetslösa, psykiskt sjuka och andra som av olika anledningar behöver hjälp av samhället. När de inte får den hjälp de enligt diakonerna har laglig rätt till av  socialtjänsten tvingas de istället vända sig till kyrkan eller andra hjälporganisationer för saker som mat, kläder, tandvård, glasögon och annat.

Konkurrens på olika villkor

Städföretag som konkurrerar med lägre lönekostnader med hjälp av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen har i en anbudsprocess nyligen fått klartecken av beställaren, en förvaltning i Stockholms stad. Upprörande, anser Gesa Markusson, Fastighets ombudsman i region Ost, till sin facktidning Fastighetsfolket.

– Jag reagerar starkt emot att städföretag kan få konkurrera med hjälp av statliga bidrag. Lönekostnaderna blir på det sättet lägre än för de företag som inte kan erbjuda arbetslösa jobb och därmed inte kan få statligt stöd. Att Stockholms stad accepterar det kan jag inte förstå, säger en indignerad Gesa Markusson.