Föd inte för tätt eller för sent för det ger lägre lön

Kvinnor som får det första barnet senare i arbetslivet, jämfört med tidigare, har ett tätare tidsintervall till nästa barn. Det leder i sin tur till att mammornas förvärvsinkomst och löneutveckling minskar på lång sikt.

Det visar en ny rapport från IFAU, Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering, av Arizo Karimi. I hennes rapport studeras kvinnor som var minst 21 år gamla vid första barnet samt fått sitt första barn mellan 1985 och 2006. Gruppen följs till 2007.

– Kvinnor som fick det första barnet fördröjt hade längre sammanhängande ledighet och kortare tid på arbetet mellan barnen. Det leder i sin tur till en sämre anknytning till arbetsmarknaden och lägre inkomst även på sikt, säger Arizo Karimi, i ett pressmeddelande. Att ha längre tid mellan barnen ökar istället sannolikheten för mammor att arbeta mellan de första två barnens födelse och ger bättre inkomster och löneutveckling över hela arbetslivet.

15 procent lägre inkomster

Kvinnors förvärvsinkomst och löneutveckling påverkas av om och när de väljer att skaffa barn. Rapportförfattaren är intresserad av vad som händer med inkomsten när kvinnor som arbetar får det första barnet vid en senare tidpunkt i karriären jämfört med en tidigare. Hon finner att ett års fördröjning av det första barnet i genomsnitt leder till 15 procent lägre förvärvsinkomster sett över hela arbetslivet. Även den genomsnittliga månadslönen över arbetslivet minskar. Detta tycks bero på att kvinnor vars första barn fördröjts ett år får barn nummer två tätare, medan antalet barn inte tycks påverkas av att familjebildningen senarelagts. Det kortare mellanrummet mellan de två första barnen minskar i sin tur inkomster och löner på lång sikt.  

I Karimis utredning konstaterar hon att antalet barn inte påverkas av att familjebildningen senarelagts.

Dick Emanuelsson