Digitaliseringens konsekvenser på arbetsmiljön

Digitaliseringens konsekvenser på arbetsmiljön

Av Dick Emanuelsson

Det traditionella skyddsombudet står i dag i IT-epokens tidevarv inför enorma utmaningar. För digitaliseringens konsekvenser är mycket svåra att tackla för skyddsombuden, framgår av rapporten från Arbetsmiljöverket, Digital arbetsmiljö.

I dag arbetar 78 procent av alla yrkesverksamma i Sverige och använder persondator i sitt arbete. Räknar vi in alla former av datorer som mobiltelefoner, surfplattor och andra enheter hamnar vi på 98 procent. Och med gigantiska nätverk blir den traditionella arbetsplatsen allt mindre. Anställda tar med sig arbetet hem och arbetar mer och längre än tidigare. Men med detta stillasittande arbete har också både smärtor i nacke, armar och skuldror ökat samtidigt som utbrändheten och stressen ökar. Även diabetes ökar dramatiskt på grund av stillasittandet och stressen.

Avancerade arbetsmiljölagar

Enligt Jan Gulliksen, professor i maskin-dator-interaktion vid KTH, krävs både teknisk och beteendevetenskaplig kompetens. Trots de internationellt sett långtgående svenska arbetsmiljölagarna missar många arbetsplatser de verkliga utmaningarna, varnar en grupp forskare, bland dem Jan Gulliksen, för de arbetsmiljöproblem som digitaliseringen medför.

– Vi har i Sverige en ganska unik arbetsmiljölag och skyddsombud som bedömer arbetsmiljön. Men våra arbetsmiljöer blir alltmer digitala. Och att förlita sig på att dagens skyddsombud skulle kunna göra digitala skyddsronder är att begära för mycket, säger han i ett pressmeddelande.

Digitaliseringen skapar ofta en miljö som ställer höga krav, innebär låg kontroll och ger dåligt stöd. Det ger en växande arbetsmiljöproblematik och det saknas verktyg och kunskap för att handskas med dem.

Fackens avtalskrav överlämnade till motsidan

Fackens avtalskrav överlämnade till motsidan
Av Dick Emanuelsson

Några dagar innan jul överlämnades avtalskraven mellan industrins parter. Industrifacken kräver 2,8 procent medan  arbetsgivarna vill hålla tillbaka och erbjuder en (1) procent. Bägge parter talar sig varma för det så kallade industrimärket, uppger Ingenjören.

Det är Unionen, IF Metall och Sveriges ingenjörer som kräver vill ha minde än tre procent som de vill kombinera med ha en individgaranti på 450 kronor. Facken slår också ett slag för fortsatt utbyggnad av deltidspension/flexpension. Även en ny modell för systematiskt jämställdhetsarbete bör införas samt ett allmänt krav på åtgärder för en bättre arbetsmiljö.

Vid sidan av dessa löne- och allmänna krav har de tre förbunden har förbundsspecifika krav. Sveriges ingenjörer vill till exempel att man ska kunna vara tjänstledig i tolv månader i stället för dagens sex för innovationsarbete eller näringsverksamhet.

Men det är krav som Teknikföretagen förkastar. De vill ha små löneökningar, under 1 procent. Dessutom vill man inte ha några individgarantier och mer decentraliserad lönebildning. Ett annat krav är att den tillgängliga arbetstiden ska utökas till bland annat lördagar. Båda parterna är överens om korta avtal med argumentet att omvärlden är osäker.

Kommunal vill gå över Industrimärket

I mitten av december gick Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko ut med avtalskravet 3,2 procent och i förra veckan överlämnade Kommunal sina krav som också överskrider det tänkta märkets 2,8 procent. Förbundet kräver en övergripande höjning med 661 kronor per heltidsanställd, vilket enligt tidningen Kommunalarbetaren ungefär motsvarar märket. Men dessutom kräver man ytterligare 400 kronor till alla undersköterskor, vilket ger ett totalt löneutrymme på cirka 3,3 procent.

Livsmedelsarbetareförbundet, som också hör till facken inom industrin och har skrivit under industriavtalet, utbytte också avtalskrav med motparten Livsmedelsföretagen. Förutom facken inom industrins gemensamma krav påtalades vikten av långvariga arbetsscheman.

Hotell- och Restaurangbranschens avtal uppsagt

Nu har Hotell- och restaurangfacket sagt upp avtalen med arbetsgivarna. Därmed har avtalsrörelsen gått in i nästa fas, skriver Anna Hjorth på Hotellrevyns webbplats. Kollektivavtalet med branschens största arbetsgivarorganisation, Visita, går ut den sista april. Men två dagar innan julafton sades avtalet – det så kallade ”Gröna Riks” – upp av Hotell- och restaurangfackets avtalssekreterare Malin Ackholt.

– Jag lämnade över uppsägningen till Visitas förhandlingschef i dag. Genom att vi har sagt upp kollektivavtalet så har vi begärt förhandling om villkoren i det nya avtalet, säger hon.

HRF har sagt upp kollektivavtalen med de flesta arbetsgivarorganisationerna i branschen. Nästa steg är att förbundet arbetar fram vilka krav som ska ställas i förhandlingarna. Den 9 mars lämnar HRF:s förhandlare över kraven till Visita.

Digital databas för facklig forskning

Sveriges främste historiker och författare på temat Arbetarrörelsens Historia, Knut Bäckström.
Stormklockan (grundad 1908) var en tidning för oppositionen inom SSU och Sap fram tills att SSU uteslöts av partiledningen för sin antimilitaristiska ståndpunkt 1916. Tidningen övergick sedemera som organ för Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund (SKU) men lades ned någon gång under 1930-talet. En utbrytning från Vänsterns Ungdomsförbund, SKP:s ungdomsförbund hette i slutet av 1960-talet bildade MLK som i sin tur återupplivade Stormklockan. Men MLK som var en maoistisk strömning i början av 1970-talet, med bland annat Gudrun Schyman som ledande medlem, blev kortvarig. När Vpk:s ungdomsförbund Kommunistisk Ungdom (KU) startade sin Stormklocka 1971 tog MLK juridisk strid och vann rättsprocessen. KU antog då namnet "Kommunistisk Ungdom-Stormklockan".

Digital databas för facklig forskning

Digitaliseringen av gigantiska mängder av dokumentation når nu också de svenska fackens arkiv och nätverk. Det som publiceras på fackförbundens hemsidor och flöden i sociala medier ska laddas ned i en databas för långsiktig arkivering. Databasen ska placeras på Arbetarrörelsens Arkiv.

Det uppger Jenny Jansson, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, som arbetar med forskningsprojektet ”Fackföreningsrörelsens digitala omvandling”, till Flamman.

”Makthavarna skriver historien”, påstås det. Kan databasen åtminstone minska denna politiska snedvridning?

Jenny Jansson.

– Ja. . . vi som skriver historia om facket kommer att forska om facket oavsett om organisationerna har lämnat ifrån sig material eller inte. Därför är det så viktigt att man bevarar det material som organisationerna faktiskt producerar. Annars är det risk att vi tvingas använda andra källor för att forska om facket, till exempel dagspressen. Då får man en annan historiebeskrivning.

Jansson säger att varken förbunden, LO, TCO eller Saco arkiverar sina dokument digitalt. Papper kan bevaras i cirka 200 år utan att det tar skada.

Tomt efter 1995

– Det stora problemet är dokumenten som ligger i fackens datorer och som inte samlas in digitalt. Vi skulle skriva om protester på 1990-talet och gick till Folkrörelsearkiven för att få ut material. Men det visade sig att från 1995 och framåt finns det nästan inget material bevarat. Det sammanfaller med att allt blev digitalt.

Jansson och hennes kollegor arbetar nu fram till 2018. Då överlämnar de projektetet och den tekniska software som ska göra att det blir både enklare att arkivera som att leta efter källor för kommande forskning. Förhoppningen är att vi ska få många Knut Bäckström i framtiden, historikern och kommunisten som skrev de bästa böckerna om ”Arbetarrörelsen historia”.

Dick Emanuelsson