Digitaliseringens konsekvenser på arbetsmiljön

Digitaliseringens konsekvenser på arbetsmiljön

Av Dick Emanuelsson

Det traditionella skyddsombudet står i dag i IT-epokens tidevarv inför enorma utmaningar. För digitaliseringens konsekvenser är mycket svåra att tackla för skyddsombuden, framgår av rapporten från Arbetsmiljöverket, Digital arbetsmiljö.

I dag arbetar 78 procent av alla yrkesverksamma i Sverige och använder persondator i sitt arbete. Räknar vi in alla former av datorer som mobiltelefoner, surfplattor och andra enheter hamnar vi på 98 procent. Och med gigantiska nätverk blir den traditionella arbetsplatsen allt mindre. Anställda tar med sig arbetet hem och arbetar mer och längre än tidigare. Men med detta stillasittande arbete har också både smärtor i nacke, armar och skuldror ökat samtidigt som utbrändheten och stressen ökar. Även diabetes ökar dramatiskt på grund av stillasittandet och stressen.

Avancerade arbetsmiljölagar

Enligt Jan Gulliksen, professor i maskin-dator-interaktion vid KTH, krävs både teknisk och beteendevetenskaplig kompetens. Trots de internationellt sett långtgående svenska arbetsmiljölagarna missar många arbetsplatser de verkliga utmaningarna, varnar en grupp forskare, bland dem Jan Gulliksen, för de arbetsmiljöproblem som digitaliseringen medför.

– Vi har i Sverige en ganska unik arbetsmiljölag och skyddsombud som bedömer arbetsmiljön. Men våra arbetsmiljöer blir alltmer digitala. Och att förlita sig på att dagens skyddsombud skulle kunna göra digitala skyddsronder är att begära för mycket, säger han i ett pressmeddelande.

Digitaliseringen skapar ofta en miljö som ställer höga krav, innebär låg kontroll och ger dåligt stöd. Det ger en växande arbetsmiljöproblematik och det saknas verktyg och kunskap för att handskas med dem.