Skillnad på friskvård arbetare och tjänsteman

Skillnad på friskvård arbetare och tjänsteman

Av Dick Emanuelsson

Allt fler har rätt till friskvårdsbidrag, visar Arbetets Sifo-mätning. Men glappet mellan arbetare och tjänstemän är fortfarande märkbart. Regeringen vill öka jämlikheten i systemet, uppger Lena Hennel på Arbetet.

– Man kan se det som ett uttryck för arbetsgivarens vilja att faktiskt satsa på sin personal, säger Stig Vinberg, verksam vid avdelningen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet, till Arbetet.

I en Sifomätning som Arbetet lät göra 2010 svarade 67 procent av alla som tillfrågades att de får friskvårdsbidrag från sina arbetsgivare. Drygt fem år senare har den siffran stigit till 79 procent. Möjligheten att få ett ekonomiskt bidrag från sitt företag för att motionera på fritiden har ökat både bland arbetare och tjänstemän. Men fortfarande är det vanligare att tjänstemän får del av stödet.

– Det är inte rimligt att man glömmer arbetarkollektivet som ofta jobbar i yrken som är utsatta för påfrestningar i arbetsmiljön med exempelvis tunga lyft. Man borde satsa på att jämna ut skillnaderna, menar Stig Vinberg som tycker att det är dags att agera.

Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) påpekar att han tänker göra just det.

– Det finns en inbyggd ojämlikhet, något som vi känner igen från samhället i stort. Vi har visserligen en hälsotrend där vissa grupper motionerar mer, men sedan har vi andra grupper som rör på sig mindre än vad man kanske någonsin har gjort tidigare. Det här är ofta klassbundet, förklarar han.

Nytt tidningsavtal klart

Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud. GS fick igenom höjda minimilöner med upp till 2.000 kronor samt rätt till nedsatt arbetstid efter 60 år, skriver Marie Edholm på Dagens Arbete.

Avtalet slutar på 2,2 procent, precis som industrinormen i årets avtalsrörelse. Lönerna höjs med i genomsnitt 584 kr i månaden, varav hälften utgörs av en individgaranti. Det innebär att alla är garanterade att få minst 292 kronor per månad.

Löneökningarna på tidningsavtalet blir dock 1,9 procent, eftersom 0,3 procent används till att göra om systemet för minimilöner. Förändringen innebär att nyanställda som har arbetslivserfarenhet eller relevant utbildning inte går in på avtalets allra lägsta lön.

GS fick också igenom sitt andra krav som de gick i strejk för; rätten att gå ner i arbetstid efter 60 års ålder. Ordet deltidspension skrivs dock inte in i avtalet, utan det kallas varaktig nedsättning av arbetstiden.