Så ökade lönerna inom industrin 2014

”Vinsterna tar hissen medan lönerna tar trappan”, lyder det gamla ordspråket som är mer aktuellt än någonsin.

Så ökade lönerna inom industrin 2014

Enligt rapporten ”Löner inom industrin 2014” från samarbetsorganet Facken inom industrin, blev förra årets reallöneökning för tjänstemän inom industrin 2,7 procent. För arbetare inom industrin blev reallöneökningen 3,0 procent.

Att gruppen arbetare fick en något högre reallöneökning än tjänstemännen beror i huvudsak på att en stor grupp tjänstemän med högre löner drar upp medellönen för tjänstemän inom industrin. Att tjänstemän inom industrin har en betydligt större lönespridning än arbetare syns i skillnaden mellan tjänstemännens medel- och medianlön. Den genomsnittliga industrianställda tjänstemannen hade en lön på 40 000 kronor i månaden, vilket var 14 000 kronor mer än lönen för den genomsnittliga arbetaren inom industrin.

Enligt samma rapport har kvinnornas löner närmat sig männens löner. Den genomsnittliga industrianställda kvinnan hade åren 2000–2014 en högre löneökning procentuellt sett per år än den genomsnittliga industrianställda mannen, men tjänade mindre räknat i kronor. Den genomsnittliga kvinnliga tjänstemannen inom industrin som är 44,6 år gammal hade förra året en lön på 35.900 kronor i månaden. Den genomsnittliga manliga tjänstemannen inom industrin förra året var 45,7 år gammal och tjänade 41.800 kronor i månaden.

Tvåsiffriga bolagsvinster

Rapporten talar bara om skillnaderna mellan lönearbetarna utan att ta in de vinster som dessa skapar. SEB-banken konstaterade för 2014 att:

”När det gäller den svenska börsens aggregerade bolagsvinster så steg de med runt 10 procent under 2014. Våra prognoser på vinsttillväxt för 2015 och 2016 på 17 respektive 12 procent är glädjande”, skriver SEB-banken [1].

Dick Emanuelsson

[1]https://www.nordnet.se/mux/web/marknaden/kurslista/sparprodinfo.html?produktid=3691

Vi mår allt mer ”pyton” på grund av jobbet

Den vanligaste orsaken till kvinnors anmälan av arbetssjukdomar är en psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen, enligt Arbetsmiljöverkets årsrapport för 2014.

Vi mår allt mer ”pyton” på grund av jobbet

Av Dick Emanuelsson

Allt fler mår psykiskt dåligt på grund av jobbet, skriver Arbetsmiljöverkets i sin statistikrapport över anmälda arbetsskador under 2014. Den visar på en fortsatt uppgång för arbetssjukdomar, främst orsakat av psykosociala problem.

Rapporten omfattar anmälda arbetsskador, olyckor och sjukdomar som inträffat år 2014 och täcker hela arbetsmarknaden. Statistiken bygger på totalt 115.600 anmälningar om arbetsskador som gjordes till Försäkringskassan. Bland dem 31.000 arbetsolyckor med sjukfrånvaro, 61.300 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro, 12.000 arbetssjukdomar, 10.000 olyckor på väg till eller från arbetet samt 53 arbetsolyckor med dödlig utgång, som ökade en aning under 2014.

– För första gången är sociala och organisatoriska faktorer den vanligaste orsaken till kvinnors arbetssjukdomar. Det behöver arbetsgivarna ta på största allvar, sa Ann Ponton Klevestedt, chef vid enheten för statistik och analys när hon presenterade rapporten i förra månaden.

Allt fler kvinnor

Bland kvinnor ligger dessa faktorer bakom drygt 40 procent av anmälningarna som ökat med drygt 70 procent sedan 2010. Faktorerna är de vanligaste orsakerna till anmälan om arbetssjukdom.

Bakgrunden är en ny slimmad arbetsprocess och en psykosocial arbetsmiljö som facket menar är omänsklig. Den gör att ”Sverige toppar stressligan i Europa”, som Dagens Arbete skrev förra veckan. En ny EU-rapport visar att tidspressen i arbetet, det vill säga stressen, upplevs som värst i Sverige. Trots att företag i Sverige har en handlingsplan för att förebygga arbetsrelaterad stress, är resultatet i praktiken det motsatta. Tidspressen är högst i Sverige och i Finland i hela EU-området, enligt 74 procent av de tillfrågade.

Första kvinnan någonsin i Elektrikernas ledning

Elin Gustafsson Fagerlind är den unga elektrikern som gör historia. Hon är den första kvinnan någonsin som tagit plats i förbundsstyrelsen för anrika Svenska Elektrikerförbundet som bildades samma år som Flamman, 1906.

Den 25-åriga kvinnliga elektrikern är aktiv i El-ettan. Under året har Arbetet upprättat en lista över 100 fackliga kvinnor på väg uppåt och framåt. Elin var nummer åtta på den listan. Men det är ingen ordinarie plats eller ens första suppleant som Elin intog på Elektrikernas förbundsmöte utan posten som andre suppleant i förbundsstyrelsen.

– Det är jättespännande. Även om jag inte kommer att gå så mycket på möten i början som andre suppleant får jag alla handlingar och hänger med, säger hon till Arbetet i en kommentar till valet.

En procent kvinnor

Bara en procent av Elektrikernas medlemmar är kvinnor, ungefär 270 stycken. Att få in fler kvinnor i yrket är en av de frågor Elin vill jobba med.

– Många kvinnor tänker på elektriker som ett mansyrke, att det är tungt. Men det finns hjälpmedel. Och det är väldigt mycket bättre betalt än många typiska kvinnoyrken, säger hon och berättar att hon själv bestämde sig för att bli ”lysmask” när hon gick i 7:an.

När hon inte är ute och informerar i någon av de 30 stockholmsskolorna som har El-programmet på schemat, arbetar hon som installationselektriker vid nybyggen av lägenheter. På hennes arbetsplats har hon tre kvinnliga arbetskamrater.

Hon ser också skolinformationen som en grundläggande uppgift för att få in tjejerna i branschen. Elektrikerförbundets möte fattade därför beslutet att utse en centralt ansvarig för ungdomsfrågor. Han eller hon ska stötta arbetet ute i förbundets olika avdelningar.

Dick Emanuelsson