Vems ansvar för döden på byggarbetsplatserna?

Sveriges största och farligaste (?) byggarbetsplats, Södra Cell i Värö.

Vems ansvar för döden på byggarbetsplatserna?

Av Dick Emanuelsson

En rad olyckor med dödlig utgång har inträffat det senaste året på byggarbetsplatser i Sverige. Oron och irritationen är stor bland arbetarna över att arbetsförhållandena har blivit farligare och de kräver förbättringar.

Det senaste dödsfallet inträffade på pappersmassefabriken Södra Cell i Värö där som mest över tre tusen arbetare deltar i utbyggnaden av den gigantiska anläggningen. En rörmontör avled efter att kättingblocket som höll en talja gick sönder. Den ena ändan av röret rasade nedåt medan den andra ändan av det stora röret drog med arbetaren som fick bröstkorgen bokstavligen krossad av en konsol i konstruktionen.

Litauisk och finsk underentreprenör

Håkan Asterhall

Flamman har talat med Håkan Asterhall som jobbar i akutgruppen på Arbetsmiljöverket i Göteborg. Han håller i den senaste olycksutredningen på Södra Cell.

– Som mest var det 3400 anställda entreprenörer och underentreprenörer och underentreprenörers underentreprenörer i sjätte ledet. Fruktansvärt mycket folk och olika språk. Det är en väldigt komplicerad arbetsplats. Det är inte så att Södra Cell inte gör något, det är på hugget, men det räcker inte riktigt till. . . det är ett stort jobb för dem, säger Asterhall när han försöker göra en sammanfattning och vision av arbetsplatsen.

Den förolyckade var anställd i en litauisk firma, fortsätter Asterhall.

– Den var i sin tur underentreprenör till en annan litauisk firma som i sin tur var underentreprenör till finska Valmet.

Kättingblocket har nu beslagtagits av polisen som ska utreda om blocket var manipulerat eller av någon annan orsak gick sönder.

Bara under året fem första månader har 22 arbetare dött på svenska arbetsplatser, det är hälften av vad som registrerades under de tolv månaderna 2015.

Vi mår allt mer ”pyton” på grund av jobbet

Den vanligaste orsaken till kvinnors anmälan av arbetssjukdomar är en psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen, enligt Arbetsmiljöverkets årsrapport för 2014.

Vi mår allt mer ”pyton” på grund av jobbet

Av Dick Emanuelsson

Allt fler mår psykiskt dåligt på grund av jobbet, skriver Arbetsmiljöverkets i sin statistikrapport över anmälda arbetsskador under 2014. Den visar på en fortsatt uppgång för arbetssjukdomar, främst orsakat av psykosociala problem.

Rapporten omfattar anmälda arbetsskador, olyckor och sjukdomar som inträffat år 2014 och täcker hela arbetsmarknaden. Statistiken bygger på totalt 115.600 anmälningar om arbetsskador som gjordes till Försäkringskassan. Bland dem 31.000 arbetsolyckor med sjukfrånvaro, 61.300 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro, 12.000 arbetssjukdomar, 10.000 olyckor på väg till eller från arbetet samt 53 arbetsolyckor med dödlig utgång, som ökade en aning under 2014.

– För första gången är sociala och organisatoriska faktorer den vanligaste orsaken till kvinnors arbetssjukdomar. Det behöver arbetsgivarna ta på största allvar, sa Ann Ponton Klevestedt, chef vid enheten för statistik och analys när hon presenterade rapporten i förra månaden.

Allt fler kvinnor

Bland kvinnor ligger dessa faktorer bakom drygt 40 procent av anmälningarna som ökat med drygt 70 procent sedan 2010. Faktorerna är de vanligaste orsakerna till anmälan om arbetssjukdom.

Bakgrunden är en ny slimmad arbetsprocess och en psykosocial arbetsmiljö som facket menar är omänsklig. Den gör att ”Sverige toppar stressligan i Europa”, som Dagens Arbete skrev förra veckan. En ny EU-rapport visar att tidspressen i arbetet, det vill säga stressen, upplevs som värst i Sverige. Trots att företag i Sverige har en handlingsplan för att förebygga arbetsrelaterad stress, är resultatet i praktiken det motsatta. Tidspressen är högst i Sverige och i Finland i hela EU-området, enligt 74 procent av de tillfrågade.

Stress i arbetslivet ska utredas

Över 5 000 gruvarbetare gick i december 1969 ut i en två månader lång strejk i protest mot
ett omänskligt lönesystem som byggde på arbetsmoment som hade beräknats i tiondels sekunder.
Gruvarbetarnas kamp och seger blev ett exempel för andra arbetargrupper och en våg av strejker
bröt ut under hela 1970-talet. Viktiga arbetarsmarknadslagar som MBL och dnara reformer
genomfördes samtidigt som maktfrågorna, arbetsplatserna som klasskampens centrum, ställdes
i förgrunden.

Stress i arbetslivet ska utredas

Samtidigt som fackföreningarna utdelar en stenhård kritik mot regeringen för att denna skär ned antalet arbetsmiljöinspektörer, går Arbetsmiljöverket ut i en EU-styrd kampanj för att undersöka hur stressen slår i arbetslivet.

– Arbetsmiljöverket i Sverige tar kampanjen med temat ”Friska arbetsplatser förebygger stress” ett steg längre genom att inspektera och ställa krav ute på arbetsplatserna, säger Britt-Marie Henriksson, projektledare på verket till Flamman.

Sammanlagt deltar 30 medlemsländer i EU i kampanjen. Henriksson nämner att verket har skickat ut 26.000 brev till landets arbetsplatser som tar upp arbetsrelaterad stress. Fyra av tio anställda menar att arbetsgivarna inte vet hur de ska förebygga stress.

– Det är viktigt att komma ihåg att arbetsrelaterad stress handlar om brister i organisationen, inte om fel hos den enskilda personen.

Strejk mot omänskligt lönesystem

Gruvstrejken 1969-70 riktade sin udd mot ett omänskligt arbetsvärderings- och lönesystem där tidsstudiemän studerade tiondels sektunder i varje arbetsmoment hos gruvarbetarna. Nu har före detta SAF:s ”flexibla arbetsmarknad” slagit igenom där de fast anställda stressas av att bli ”outsorcade”. Och enligt en nyligen publicerad EU-rapport är de svenska anställda de mest stressade inom EU, vilket Flamman uppmärksammade nyligen.

– Jag tror att det finns både och. Det är viktigt att man balanserar frågorna som, till exempel; har jag belastningsrelaterade besvär eller skadar jag mig på arbetet och vad beror det på? Finns det inte hjälpmedel eller skyddsutrustning? menar Henriksson som säger att 2.000 arbetsplatser kommer att besökas under kampanjen.

Dick Emanuelsson

Tio av tjugofyra städerskor tar värktabletter

Arbetsmiljöverket kommer inte att ingripa för att förbättra arbetsmiljön på hotellkedjan Scandic Europa i Göteborg.

För en vecka sedan avslog Arbetsmiljöverket för andra gången skyddsombudet Juan Torres´ begäran om åtgärder för att förbättra städpersonalens arbetsmiljö.

– Jag är besviken. Jag vet inte riktigt hur jag ska gå vidare nu. Men kampen fortsätter, säger Torres till sin facktidning Hotellrevyn.

Redan i oktober förra året anmälde han sin arbetsgivare till Arbetsmiljöverket. Han krävde åtgärder av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för hotellets städare. Scandickedjan, som via riskkapitalbolaget EQT domineras av Wallenberg (via Investor), menade att det bara behövdes några minuter för varje rum, att det inte finns något samband mellan städtakt och sjukskrivningar. Själv ska Torres städa 32 rum.

Till Flamman säger det regionala huvudskyddsombudet och HRF-ombudsmannen i Göteborg, Mats Kjellberg, att “det här är en tickande bomb”.

Utlandsfödda kvinnor

– I våra utredningar framgår det att tio av tjugofyra städerskor går på receptbelagda värktabletter varje dag för att kunna sköta sitt arbete. När jag började 1999 var det 16-17 rum som skulle städas. Sedan ökade antalet rum till 24 rum. En del kan i dag få 40 rum på Scandic. De som i dag går på värktabletter kommer att paja en dag och då är det långtidssjukskrivningar som gäller.

Kjellberg säger att på nyare hotell kan städarna städa 5-6  fler rum än på gamla hotell eftersom allt i dag i praktiken är fäst på väggen. Men Scandics hotell ser likadana ut som för 20 år sedan.

– Så klart dominerar utlandsfödda kvinnor som egentligen bara gör sitt jobb, tiger och lider. Därför har vårt förbund dragit i gång en kampanj för att se om vi via avtalsvägen kan komma till rätta med problemet, tillägger Kjellberg.

Dick Emanuelsson

– Arbetsmarknadsministern är en katastrof

Arbetsmiljöverket drar ned och inför nya arbetsformer. Det upprör hela fackföreningsrörelsen som anser att arbetsolyckorna kommer att öka.

Facket befarar att förvandlingen och reduceringen av arbetsmiljöinspektörer kommer att försämra säkerheten på våra arbetsplatser. Arbetsmiljöverkets omorganisering innebär bland annat att man kommer att gå från en branschvis indelning till en indelning utifrån sakområden. Det, i sin tur, leder till att inspektörerna i större utsträckning blir generalister i stället för specialister, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

– Med beslutet förstör man arbetsmiljön. Inom byggbranschen har de stora företagen som NCC eller Skanska bra skyddsorganisationer inom företagen. Men den förkrossande majoriteten av byggföretagen har ju ingen skyddsorganisation alls. Det är dessa företag som har behov av ett verk som fungerar, säger Lars Lundberg, ombudsman i Byggnads Gävle&Dala-avdelning till Flamman.

Katastrofal minister

Han är oerhört kritisk till den moderata arbetsmarknadsministerns riktlinjer för Arbetsmiljöverket. Hälften av verkets distrikt ska läggas ner. År 2006 fanns 389 arbetsmiljöinspektörer i landet. I dag är det 251 och blir allt färre och det på en arbetsmarknad där utländsk arbetskraft lejs in av i många fall suspekta företag. För dessa kommer arbetsmiljön till korta.

– Arbetsmiljöverket hade ett kontor i Gävle. De gjorde stickprov på arbetsplatserna. Vi har många gånger inte ens vetat om existensen av dessa företag. Verket har varit till stor hjälp för facket. Men nu läggs kontoret ned i Gävle. Arbetsolyckorna kommer att öka. Arbetsmarknadsministern är en katastrof! sammanfattar Lundberg.

Dick Emanuelsson