Gruvarbetarna stöder hamnarbetarnas kamp i Göteborg

Trots att hela det politiska och ekonomiska etablissemanget, inklusive LO-byråkratin bekämpar hamnarbetarnas rätt att utse skyddsombud, förhandla för sina medlemmar i Containerhamnen i Göteborg, som till 85 procent är anslutna till Svenska Hamnarbetarförbundet, har solidariteten bland metallarbetare, pappersarbetare och nu också gruvarbetarna i norr vaknat.

Gruvarbetarna stöder hamnarbetarnas kamp i Göteborg

Av Dick Emanuelsson

Klassolidariteten med Göteborgs hamnarbetare växer. Tidigare har arbetare bland Byggnads, Metall, SKF och andra arbetsplatser i landet gjort insamlingar. Och nu kommer Kirunas gruvarbetare med 5000 kronor som samlats in av gruvarbetaren Jari Söyrinki.

– Nästa gång kan det vara vi som behöver hjälp, säger han när Flamman ringer upp honom.

Jari Söyrinki. FOTO: ARBETET

Även om Söyrinki inte ens var född när 5000 gruvarbetare gick ut i den Stora Gruvstrejken i Kiruna, Luleå, Malmberget och Svappavaara som inleddes den 9 december 1969 och pågick till den 4 februari 1970, så sitter klasskänslan djupt, säger han. Dokumentären ”Kamrater, motståndaren är välorganiserad”, av Lars Westman och Lena Ewert beskrev orsaken till varför 5000 arbetare spontant satte sig. Men även hur de vägrade låta sig manipuleras av både regeringens som LO:s intriger eller LKAB:s dolda och öppna hot. Solidariteten med gruvarbetarna på Sveriges alla arbetsplatser var enorm och miljoner kronor samlades in till de kämpande gruvarbetarna.

– Det vore bra om solidariteten arbetare emellan runt om i landet kunde väckas på nytt, menar Jari.

5 000  kronor till Hamnarbetarförbundets kamp

Han säger att han reagerade över hur Hamnarbetarförbundets avdelning 4 i Göteborg, som organiserar 85 procent av hamnens folk i Containerhamnen allt mer attackeras av både arbetsgivaren, det transnationella Maerskontrollerade APM, som av liberala politiker som Jan Björklund.

– Det handlar om rätten att få organisera sig fritt och själv välja sina representanter. Vi hjälper dem för en annan gång kan det vara vi som behöver hjälp. Solidariteten är det enda vi har, säger Jari Söyrinki

Han inte bara tyckte utan tog även initiativet till en penninginsamling:

– På kort tid har jag fått in nära 5000 kronor av ett 30-tal gruvarbetare. Folk har från Gällivare och Svappavaara har ringt och frågat om de också får vara med. Jag utmanar stålarbetarna i Luleå att bräcka vår insamling, säger han.

Vems ansvar för döden på byggarbetsplatserna?

Sveriges största och farligaste (?) byggarbetsplats, Södra Cell i Värö.

Vems ansvar för döden på byggarbetsplatserna?

Av Dick Emanuelsson

En rad olyckor med dödlig utgång har inträffat det senaste året på byggarbetsplatser i Sverige. Oron och irritationen är stor bland arbetarna över att arbetsförhållandena har blivit farligare och de kräver förbättringar.

Det senaste dödsfallet inträffade på pappersmassefabriken Södra Cell i Värö där som mest över tre tusen arbetare deltar i utbyggnaden av den gigantiska anläggningen. En rörmontör avled efter att kättingblocket som höll en talja gick sönder. Den ena ändan av röret rasade nedåt medan den andra ändan av det stora röret drog med arbetaren som fick bröstkorgen bokstavligen krossad av en konsol i konstruktionen.

Litauisk och finsk underentreprenör

Håkan Asterhall

Flamman har talat med Håkan Asterhall som jobbar i akutgruppen på Arbetsmiljöverket i Göteborg. Han håller i den senaste olycksutredningen på Södra Cell.

– Som mest var det 3400 anställda entreprenörer och underentreprenörer och underentreprenörers underentreprenörer i sjätte ledet. Fruktansvärt mycket folk och olika språk. Det är en väldigt komplicerad arbetsplats. Det är inte så att Södra Cell inte gör något, det är på hugget, men det räcker inte riktigt till. . . det är ett stort jobb för dem, säger Asterhall när han försöker göra en sammanfattning och vision av arbetsplatsen.

Den förolyckade var anställd i en litauisk firma, fortsätter Asterhall.

– Den var i sin tur underentreprenör till en annan litauisk firma som i sin tur var underentreprenör till finska Valmet.

Kättingblocket har nu beslagtagits av polisen som ska utreda om blocket var manipulerat eller av någon annan orsak gick sönder.

Bara under året fem första månader har 22 arbetare dött på svenska arbetsplatser, det är hälften av vad som registrerades under de tolv månaderna 2015.

Polska byggarbetare i strejk i Göteborg

Ett tiotal polska byggnadsarbetare gick förra veckan ut i strejk. Motivet var ett brev från kronofogden med krav på att de skulle betala in obetald skatt. Men det var deras arbetsgivare, det polska byggföretaget Pilgrim som än en gång bröt mot svenska lagar.

– Jo, det är bara polska byggnadsarbetare som arbetar på Pilgrim, säger ombudsmannen Mikolaj Kosieradzki till Flamman. 

Han säger att de polska arbetarna har haft stora problem för att få ut sina pengar och andra villkor på Pilgrim, både på denna och andra entreprenader. Skatten är bara en del i detta, uppger Kosieradzki.

– Vi har dessutom träffat på killar som inte fått avtalsenliga löner, säger han.
Han vill dock inte säga mer utan hänvisar till ordföranden för Byggnads Västavdelning Tomas Emanuelsson som efter flera påringningar var omöjlig att nå för en kommentar, liksom företaget Pilgrim.

Strejken pågick i två dagar och Emanuelsson sa i ett pressmeddelande att ”tyvärr är situationen på Pilgrim i Johanneberg bara toppen på ett isberg. Byggnads Västs granskning av oseriösa underentreprenörer visar att fusket är mycket utbrett och att utländska byggarbetare luras på miljonbelopp”.

100 000 kronor i skattekrav

Vissa av arbetarna kan riskera skattekrav på närmare 100 000 kronor. De riskerar också att tvingas betala in skatt i efterhand i Polen. 

Facktidningen Byggnadsarbetaren skrev när Löfvén presenterade sin regering att “Svenska löner och villkor ska gälla alla som jobbar i Sverige. Det är beskedet från den nya regeringen. Exakt vad det kommer att innebära för förändringar är ännu inte klart”.

Strejken i Göteborg, som dessutom genomfördes av utländska arbetare, illustrerar behovet av att både lagar och regler vad gäller utländska företag måste bli helt klara för att vara omöjliga att kringgå.

Den 22 oktober ska förhandlingar mellan Byggnads och Pilgrim genomföras. Den 27:e, samma månad träffar Byggnads uppdragsgivaren, Serneke Betongentreprenad.

Dick Emanuelsson