Gruvarbetarna stöder hamnarbetarnas kamp i Göteborg

Trots att hela det politiska och ekonomiska etablissemanget, inklusive LO-byråkratin bekämpar hamnarbetarnas rätt att utse skyddsombud, förhandla för sina medlemmar i Containerhamnen i Göteborg, som till 85 procent är anslutna till Svenska Hamnarbetarförbundet, har solidariteten bland metallarbetare, pappersarbetare och nu också gruvarbetarna i norr vaknat.

Gruvarbetarna stöder hamnarbetarnas kamp i Göteborg

Av Dick Emanuelsson

Klassolidariteten med Göteborgs hamnarbetare växer. Tidigare har arbetare bland Byggnads, Metall, SKF och andra arbetsplatser i landet gjort insamlingar. Och nu kommer Kirunas gruvarbetare med 5000 kronor som samlats in av gruvarbetaren Jari Söyrinki.

– Nästa gång kan det vara vi som behöver hjälp, säger han när Flamman ringer upp honom.

Jari Söyrinki. FOTO: ARBETET

Även om Söyrinki inte ens var född när 5000 gruvarbetare gick ut i den Stora Gruvstrejken i Kiruna, Luleå, Malmberget och Svappavaara som inleddes den 9 december 1969 och pågick till den 4 februari 1970, så sitter klasskänslan djupt, säger han. Dokumentären ”Kamrater, motståndaren är välorganiserad”, av Lars Westman och Lena Ewert beskrev orsaken till varför 5000 arbetare spontant satte sig. Men även hur de vägrade låta sig manipuleras av både regeringens som LO:s intriger eller LKAB:s dolda och öppna hot. Solidariteten med gruvarbetarna på Sveriges alla arbetsplatser var enorm och miljoner kronor samlades in till de kämpande gruvarbetarna.

– Det vore bra om solidariteten arbetare emellan runt om i landet kunde väckas på nytt, menar Jari.

5 000  kronor till Hamnarbetarförbundets kamp

Han säger att han reagerade över hur Hamnarbetarförbundets avdelning 4 i Göteborg, som organiserar 85 procent av hamnens folk i Containerhamnen allt mer attackeras av både arbetsgivaren, det transnationella Maerskontrollerade APM, som av liberala politiker som Jan Björklund.

– Det handlar om rätten att få organisera sig fritt och själv välja sina representanter. Vi hjälper dem för en annan gång kan det vara vi som behöver hjälp. Solidariteten är det enda vi har, säger Jari Söyrinki

Han inte bara tyckte utan tog även initiativet till en penninginsamling:

– På kort tid har jag fått in nära 5000 kronor av ett 30-tal gruvarbetare. Folk har från Gällivare och Svappavaara har ringt och frågat om de också får vara med. Jag utmanar stålarbetarna i Luleå att bräcka vår insamling, säger han.

Klassolidariteten med Göteborgs hamnarbetare växer

På sin höga arbetsplats; Linus Lungberg och Ulf Nilsson, plåtslagare på Er-Jill Byggplåt i Göteborg med insamlingslistorna till stöd för Hamnarbetarförbundets avdelning 4 i Göteborgs hamn som gav 2000 kronor. Klassolidariteten växer. FOTO: PROLETÄREN.

Klassolidariteten med Göteborgs hamnarbetare växer

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA-GÖTEBORG / 2017-02-18 Solidariteten med Hamnarbetarförbundets avdelning 4 i Göteborgs Containerhamn växer. På flera arbetsplatser runt om i landet samlas det nu in pengar till stöd för hamnarbetarnas rätt att existera som facklig organisation. Samtidigt har 4:an utlyst två endagsstrejker denna vecka.

Hamn-4:an organiserar 85 procent av de anställda i Containerhamnen. Nu tyder allt på att arbetsgivarsidan, det Maerskägda AMP har som mål att knäcka förbundet på samma sätt de gjorde i Liverpools hamn, befarar hamnfacket. Det har fått sin motreaktion på flera arbetsplatser i Sverige.

– På vårt årliga personalmöte, med chefen närvarande, tog jag upp frågan och sa att det handlade om grundläggande fackliga rättigheter som hamnarbetarnas slåss för. Jag fick ihop 2000 kronor, till och med chefen bidrog.

Det säger en småskrattande Ulf Nilsson, plåtslagare på Er-Jill Byggplåt i Göteborg och medlem i Byggnads Kretsorganisation, till Flamman. Han är en av de som har reagerat på APM:s diktat mot hamnarbetarna.

Den 21 och 23 februari gick hamnarbetarna i Göteborgs hamn organiserade i Avdelning 4 i Svenska Hamnarbetarförbundet ut i två endagsstrejker. Bakgrunden är AMP:s försök att genomföra en lösning likt den i Liverpools hamn för att krossa hamnarbetarfacket.

Fyrtio tusen kronor

Det var veckotidningen Proletären som tog initiativ till insamlingen för några veckor sedan och i rapporteringen över resultatet har närmare 40 000 kronor samlats in från hela landet.

Är det samma klassolidaritet, som på 1970-1980-talet?

– Ja, det tycker jag. I veckan överlämnade SKF-arbetare nästan 7 000 kronor till Hamn-4:an.

Men även inom ett LO-fack som Byggnads är det gehör.

– Jag tog upp det på mötet för Byggnads Västra Region, som representerar 8 000 byggnadsarbetare. En liknande fråga för 10-11 år sedan hade varit omöjlig. Men jag fick ordet och insamlingen som sedan följde gav 1400 kronor, vilket visar att det finns bredd. Klassolidariteten lever, det gäller bara att ta upp och väcka frågan.