De ler respektive gapskrattar åt bluffen om den ”gemensamma lönekakan”. Eller att ”vi sitter alla i samma båt”. Det är en avgrundskillnad mellan den välbärgade borgarklassen, och det svenska proletariatet. Enorma vinster till stor- och finanskapitalet, och smulor åt arbetarklassen.

Vinstmaskinerna som inte har ett ”budgettak” [2-3]

AV DICK EMANUELSSON

STOCKHOLM / 2026-10-19 / Saab-Gruppen är Wallenbergsfärens guldägg i det militärindustriella komplexet. Dess börsvärde har ökat kraftigt sedan kriget i Ukraina inleddes 2022. Från att ha legat runt 30 miljarder SEK före 2022 har bolagets marknadsvärde under 2026 stabiliserats på över 350 miljarder SEK. Det innebär att Wallenbergs orealiserade aktievinster uppgår till tiotals miljarder kronor.

Det är en sammanfattning av hur det svenska monopolkapitalets omhuldade familj, som är verksamma på absolut alla samhällslivets områden också är den verkliga politiska maktsfären i Sverige. Ett imperium som inledde sin bana med att supa bönder i Västernorrland fulla för att därefter lägga upp ett papper där bonden sålde sin mark för en spottstyver. Det påstår i alla fall elaka tungor. Men familjen inledde på allvar sin bana 1856 då Stockholms Enskilda Bank startade verksamheten.

Vilket ”budgettak”?

I varje avtalsrörelse dyker det upp som en ”Gubben i lådan”, talet om ”vi måste ta budgettaket i beaktande, det får inte överträdas”. Men . . .  det gäller varken för militären, Zelinski och än mindre för Wallenberg & Co. För stor- och finanskapitalet tjänar, mitt i den påstådda krisen hundratals miljarder kronor medan de kroniskt sjuka fattigpensionärerna för en kamp på liv och död när receptet har chockhöjts på apoteket.

Socialdemokraterna avvisar ”miljardärsskatten” från (v) och (mp). Men de åtta partierna har i riksdagen enhälligt röstat för 130 miljarder till Zelinski, och därmed smörjer de direkt Wallenbergimperiet.

Samma omhuldande ekonomiska kärleksförhållande råder med knektarna på Lidingövägen 21, som fått tredubblade försvarsanslag sedan 2022. För 2026 uppgår försvarsdepartementet budget till 175 miljarder kronor. År 2022 var det 66 miljarder [1].

500 miljarder i vinst på fyra år!

Enorma pengar för vanligt arbetande folk, men egentligen småpotatis för Sveriges mest lönsamma ”vinstmaskiner”, som är koncentrerade till tre huvudkategorier: banksektorn (särskilt de fyra storbankerna och nischbanker), statligt ägda energibolag samt ledande industriföretag. Bland dessa är banksektorns lönsamhet anmärkningsvärd och ligger långt över europeiska och USA-konkurrenter, hävdar faktiskt näringslivets egna medier.

Banksektorn: Den mest lönsamma ”vinstmaskinen”

Den svenska banksektorns lönsamhet är exceptionellt hög, där de fyra storbankerna (Swedbank, Handelsbanken, Nordea, SEB) står för merparten av sektorns vinster.

· Vinstnivå: De fyra storbankerna hade en sammanlagd vinst på cirka 114 miljarder kronor 2025. Bara under det första kvartalet 2025 uppgick vinsten till cirka 46 miljarder kronor.

· Lönsamhet i världsklass: De svenska storbankernas nettomarginal är i genomsnitt cirka 42,7%, vilket är betydligt högre än genomsnittet för Europas tio största banker (cirka 27,7%) och USA:s sex största banker (cirka 25,6%). Swedbank toppar med 47,7%, högre än Goldman Sachs (29,5%).

· Nischbanker med ännu högre avkastning: Om man ser till avkastning på eget kapital (ROE) utmärker sig nischbankerna Nordnet (36,96%) och Avanza (36,93%) som ligger i topp, följda av DNB Carnegie (30,67%).

De svenska bankerna är i en klass för sig när det kommer till att generera stabila miljardvinster. Trots ändrade ränteklimat redovisar de fyra storbankerna vinster på över 130 miljarder kronor om året. Den traditionella drivkraften har varit räntenettot, men på senare tid har även sparande och kapitalförvaltning klivit fram som starka vinstmotorer.

• Nordea: Den enskilt största vinstmaskinen i den nordiska banksektorn, som regelbundet rapporterar kvartalsvinster på runt 15 miljarder kronor.

Tillsammans med Nordea har de tre helsvenska storbankerna SEB, Swedbank och Handelsbanken genererat ett historiskt rörelseresultat på långt över 500 miljarder kronor sett över en femårsperiod. Men när man ringer Nordea är det ett outsourcat Callcenter i Estland som svarar, där lönerna naturligtvis är lägre än i Sverige.

 

Industri- och verkstadsjättarna

Sveriges exporttunga verkstadsindustri har förvandlats till högavkastande vinstmaskiner. Genom att ställa om från att bara sälja fysiska produkter till att sälja långsiktiga serviceavtal, reservdelar och digital övervakning har de säkrat en enorm prissättningsmakt och mycket stabila vinstmarginaler.

• AB Volvo: En av landets absolut största vinstmaskiner. Med en årsomsättning på över 500 miljarder kronor genererar koncernen ett rent årsresultat på närmare 67 miljarder kronor.

• Atlas Copco: Känd på aktiemarknaden som en av de bäst presterande industrikoncernerna. Deras fokus på nischad kompressor- och vakuumteknik ger exceptionellt höga marginaler.

• Sandvik, SKF och Alfa Laval: Marknadsledare inom sina respektive segment (som hårdmetall, kullager och värmeväxlare) som drar in miljarder varje kvartal tack vare en hög andel eftermarknadsförsäljning.

Statligt ägda och industrijättar: Traditionella vinstgeneratorer

Staten är en betydande ägare, och de statliga bolagens sammanlagda vinst efter skatt 2025 uppgick till 53,3 miljarder kronor, där energibolag och gruvbolag är kärnan. Men samma stat höjer Högkostnadsskyddet för de fattigaste och de kroniskt sjuka med 32 procent för att ”spara” 450 miljoner kronor om året, enligt beslutet som trädde i kraft 1 juli 2025.

· Vattenfall: Statens största ”vinstmaskin” med en vinst efter skatt på 19,7 miljarder kronor 2025.

· Sveaskog: Överraskande nog på andra plats med en vinst på 11,2 miljarder kronor.

· LKAB: Gruvjätten är också en av de främsta vinstkällorna.

SAMMANFATTNING: De svenska företagens verkliga ”vinstmaskiner” är inte tillverkning eller detaljhandel, utan den högmarginalbanksektor som kontrollerar kapitalflöden samt statligt ägda naturresurs- och energibolag.

Webb: https://dickema.com/vinstmaskinerna-som-inte-har-ett-budgettak-2-3/