Bostadspolitiken slår hårt mot Kvinnojourerna

Varje dag tvingas fem misshandlade kvinnor vända i dörren hos Kvinnojourerna. De har inte vakanta platser. Orsaken är att många av kvinnorna som redan på institutionerna inte får någon bostad av kommunen.

Det konstaterar Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, i en riksomfattande utredning de gjort. Över 1900 kvinnor och nästan tusen barn år 2012 fick negativa besked om skydd.

Det är en bostadspolitik som under de senaste decennierna, i synnerhet i storstäderna, har minskat utbudet av hyresrätter på bekostnad av bostadsrätter eller privata bestånd.

Enligt Socialtjänstlagen ska kommunerna erbjuda våldsutsatta personer långsiktigt stöd i form av till exempel hjälp att hitta en bostad. Men tjänstemännen på kommunala bostadsförmedlingar och allmännyttan står handfallna.

Det finns ett minimalt utbud av billiga hyresrätter. 81 % av kommunerna (enligt SKR:s kommunundersökning 2013) anser att dessa och andra faktorer är ett problem när det kommer till bostad till kvinnor som tvingats fly sitt hem p.g.a. våld.

– Vi upplever att det blir allt svårare för våldsutsatta kvinnor att få förtur, när de ansöker om det, uppger Alla Kvinnors Hus i Stockholm i SKR:s pressmeddelande.

Flamman talade med Barbro Wiklund på Kvinnojouren Liljan i Tierp-Älvkarlebys kommun som trots allt inte upplever dramatiken som i andra kommuner.

– Det är bara en kvinna och ett barn i tvingats säga nej till. Tidigare under våren var det också ett fall. Men vi ringer runt och försöker hitta platser. Men det är svårt.

Konsekvenserna av att bli avvisad av kvinnojouren är ofta att kvinnan inte vågar lämna en misshandlande partner på grund av oron att bli utan bostad eller att tvingas flytta tillbaka till sin våldsamma partner/ex-partner.

Dick Emanuelsson