Byggstrejken bromsar berg- och dalbanan

Skandinaviens längsta berg- och dalbana ska det bli. Men det är osäkert om
den planerade starten i mitten av juni kan bli verklighet på grund av byggstrejken.

Byggstrejken bromsar berg- och dalbanan

Av Dick Emanuelsson

Kolmårdens planerade start för det som ska bli Skandinaviens längsta berg- och dalbana kan komma att skjutas upp om byggarbetsgivarna inte faller till föga inför Byggnadsarbetareförbundets avtalskrav. De handlar om ”ordning och reda på arbetsplatserna, mer kvinnor, lärlingar och rättigheter för nyanlända.

Tidningen Byggnadsarbetaren har gjort en genomgång av avtalsläget efter den första veckan med konflikt. Och noterar att kranföraren Sören Östergren är en av de som just nu befinner sig i strejk i Kolmården, en nyckelposition för ett så spektakulärt bygge som en berg- och dalbana.

”Bra stämning”

Arbetarbladet i Gävle intervjuade under tisdagen strejkvakter som lagt ner byggnadsarbeten på en fabrik.

– Stämningen bland killarna är riktigt bra. Jag tycker det är bra att vi strejkar. Vi måste göra vår röst hörd, sa snickaren Markus Nikanorsson till tidningen.

I Västerås strejkar arbetare på ett hotell och på ett lägenhetsbygge. Tidningen VLT pratade med anläggaren och strejkvakten Anders Cajander vid bostadsbygget.

– Det här påverkar invändigt. Det kan inte gipsas färdigt, det kan inte göras kök och så vidare. Det i sig drar med sig folk. Elektriker och rörmokare kan snart heller inte fortsätta, sa han.

Motsidan lockoutar

Motsidan (BI) tar nu till lockoutvapnet och målet är utan tvekan att konflikten ska kosta Byggnads stora ekonomiska resurser. Lockouten inleds den 22 april och omfattar samtliga medlemmar i Byggnads som är anställda på företag som är medlemmar i BI och placerade på arbetsplatser som berörs av Byggnads strejkvarsel. De måste också jobba på byggavtalet. Byggnads tre varsel omfattar totalt 2 600 byggnadsarbetare på 60 arbetsplatser.

– Totalt omfattas mellan 9 700 och 12 000, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på BI.

Byggnads ordförande Johan Lindholm är inte överraskad över att arbetsgivarna nu varslar.

– Jag kan konstatera att det var arbetsgivarna som pratade om storstrejk och nu får de den storstrejk de vill ha.

Byggstrejk i april?

I fredags förra veckan fattade Byggnads avtalsråd beslut om att byggavtalet ska sägas upp. Bakgrunden är att Byggnads krav på ett huvudentreprenörsansvar inte har gått igenom.

Förbundet hoppas att uppsägningen av byggavtalet ska sätta press på arbetsgivarna så att man når en förhandlingslösning, skriver Byggnadsarbetaren.

Det gällande avtalet upphör den 31 mars. Från 1 april blir det därmed möjligt för parterna att ta till stridsåtgärder, så som strejkvarsel. Men Byggnads ordförande Johan Lindholm säger till sin förbundstidning att han inte vill prata om risken för strejk i dagsläget.

Men vad handlar egentligen “huvudentreprenörsansvaret” om? På den nu allt mera “flexibla arbetsmarknaden”, som tidigare SAF, nu Svenskt Näringsliv, stred om sedan mitten av 1970-talet, är det allt mer av den så kallade kärnverksamheten som “knoppas” ifrån och som övertas av mindre företag. Många kommer från utlandet och har ofta egna anställda under ibland klandervärda förhållanden.

Valet av underentreprenörer

Byggnads menar att huvudentreprenörsansvaret skulle ha en förebyggande effekt genom att främja större noggrannhet i valet av underentreprenörer. I dag kan en entreprenör tjäna på att anlita en billig men oseriös underentreprenör utan att ta något ekonomiskt ansvar för arbetarnas situation. Genom ett huvudentreprenörsansvar skulle dessa oseriösa företag, enligt Byggnads avtalsråd, saneras bort. Det skulle gynna seriösa arbetsgivare samt minska risken att arbetare inte får ersättning för sitt jobb.

Men motparten inom BI, Byggindustrin, hävdar att mindre och nystartade, särskilt utländska, företag riskerar att slås ut av Byggnads modell. Uppdragsgivarna skulle inte våga att välja dem då man inte kan vara helt säker på deras betalningsförmåga.

Dick Emanuelsson