Inrikes Vecka 12: Strejk i stället för affischer?

Strejk i stället för affischer?

De 253 uppsagda Sekoanställda på Öresundståg anser inte att affischer från Seko kan få det franska multinationella Veolia att dra tillbaka sitt varsel. För det behövs grövre artilleri. Därför planerar de vad arbetsgivarna kallar för ”vild” strejk. Planeringen har börjat på station för station via en anonym blogg som börjar få konturer och med det också hoten från Veolia. Kraven från de anställda är att ingen skall sägas upp eller tvingas ner i tjänst.

– Om vi spekulerar och säger att det blir en vild strejk så kommer vi se mycket allvarligt på en sådan. I så fall finns det arbetsrättsliga regler att ta till, hotar Mikael Danielsson, områdeschef på Veolia transport till Skånska Dagbladet.

– Det finns inte en chans att vi är övertaliga med 252 personer. De vill sänka vår anställningsgrad och återanställa på allt från 50 till 90 procent, säger en Veoliaanställd som vill vara anonym, till tidningen.

Höga bankvinster och usel arbetsmiljö

De bankanställda som möter kunder har en mycket pressad arbetsmiljö, visar Finansförbundets årliga arbetsmiljöenkät. Nu kräver förbundet en dämpning av de uppskruvade lönsamhetskraven för att få en bättre bemanning i kunddiskarna och telefonbankerna, skriver TCO-Tidningen.

På bankkontoren konfronteras de anställda med både aggressiva kunder som en arbetsorganisation som anklagas för att vara alldeles för hårt slimmad med skyhöga lönsamhetskrav från ägarnas sida. De fyra storbankernas vinster var förra året 90 miljarder kronor varav 45 miljarder delades ut till aktieägarna.

– Vi måste få en diskussion om de höga avkastningskraven med olika intressenter. Det krävs någon form av brett samtal där även politiker kan delta, säger Jimmy Johnsson, förste vice ordförande i Finansförbundet.

Sjukas och arbetslösas ersättningar halkar efter

Ersättningarna inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen har inte hängt med i löneutvecklingen de senaste 20 åren, säger en ny rapport som Unionens medlemstidning Kollega citerar. Grunden är att ersättningarna ska stå i proportion till din tidigare inkomst.

– Det är framför allt sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som inte har följt inkomstutvecklingen. I arbetslöshetsförsäkringen är taket numera lägre än den lägsta tiondelens heltidslön, medan den för 20 år sedan var högre än medianlönen, säger Iida Häkkinen Skans, som är författare till rapporten från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Utvecklingen de senaste 20 åren visar att det svenska socialförsäkringssystemet glider från en inkomstbortfallsförsäkring mot ett grundtrygghetssystem. I arbetslöshetsförsäkringen, där ersättningarna inte höjts på tio år, har ett sådant system redan etablerats, menar Iida Häkkinen Skans.