Inför den Internationella kvinnodagen
lanserar LO en Jämställdhetsbarometer. Den ska presentera hur fördelningen ser
ut på betalt och obetalt arbete mellan både kvinnor och kvinnor men också män
och män inom olika branscher.
Det
säger till Flamman Joa Bergold, utredare på LO som tillsammans med Ulrika Vedin
ansvarar för den årligen återkommande Barometern. Hon kritiserar åren av
den borgerliga regeringens jämställdhetsarbete som koncentreras på den enskilde
individens egna möjligheter att informera sig fram till ett bra jobb och
lönevillkor. Kollektivet är en sekundär fråga och även statens ansvar.
–
Arbetarkvinnors villkor är så osynliggjorda. Barometern ska bli en
analysrapport som tittar på villkoren för kvinnor och män i arbetare- och
tjänstemannayrken och så gör vi jämförelser inom olika områden.
Mer “Flickor på Marabou”
– Men
det behövs en politik som inte bara fungerar för medelklasskvinnor i
tjänstemannayrken. Vi behöver uppmärksamma den brist på makt som finns hos
kvinnor och män inom arbetaryrken. Vi ser ett stort behov av att spela in
klassfrågan i jämställdhetsdebatten. Den har saknats.
Kan man säga att man i dagens debatt mindre
ser vi “Flickor på
Marabou”* än på 70-talet?
–
Jag har inte sett “Flickor på Marabou”. Men SVT hade en dokumentär som handlade
om kvinnor som arbetade i ett tvätteri. Och en DN-skribent på kulturen skrev
att “det här arbetet finns fortfarande”! Vi tror att vi lever i en värld av
tjänstemän och konsulter men det här väldigt konkreta, nära och hårda arbetet
existerar.
Dick Emanuelsson
* Dokumentärfilm av Maj Wechselmann från
1971 om unga arbetarkvinnors liv och arbetsförhållanden på Marabou.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.