”Sekos konflikt är vår konflikt”

Flera fackförbund varslade i förra veckan om sympatistrejker med fackförbundet Seko. Förbundet har tvingats ut i en strejk till försvar för hundratals medlemmar och anställda på Öresundståg. Veolia vann upphandlingen, avskedade de anställda för att därefter återanställa en stor del av dem som deltidsanställda.

METALL varslar om total strejk den 26 juni på Strömma kanals reparationsvarv i Stockholm. Ett varsel som innebär att sex IF Metallare tas ut i strejk. Det låter som en begränsad åtgärd, konstaterar den egna medlemstidningen.

– Det här var det närmaste vi kunde komma. Konflikten gäller en principfråga, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe till Dagens Arbete.

ELEKTRIKERNA lägger samtidigt ett sympativarsel om strejk från den 23 juni. Stridsåtgärden omfattar total nedläggelse av arbete som utförs av anställda inom Installationsavtalets tillämpningsområde på Tanum Shoppingcenter, Tanumshede.

– Nu får personal och resenärer betala i form av sämre villkor och service. Det är orimligt att företag först dumpar sig in på en marknad och sedan gör löntagare arbetslösa eller tvingar dem att sitta på pass vid telefon för att eventuellt få en otrygg timanställning. Det kan Svenska Elektrikerförbundet aldrig tolerera, säger förhandlingschefen Ronny Wenngren i varslet, till sin förbundstidning.

Hotell- och restaurang

Den 25 juni sätts all tågcatering från LSG Skychefs i blockad om parterna inte enats innan dess. Det skriver Hotell- och restaurangfackets tidning.

– Sekos konflikt är vår konflikt. De frågor som Seko kämpar för är samma frågor som är viktiga för våra medlemmar. Personal som sägs upp och återanställs till lägre sysselsättningsgrad och överutnyttjande av timanställda, säger Malin Ackholt, HRF:s avtalssekreterare.

Dick Emanuelsson

Inrikes Vecka 12: Strejk i stället för affischer?

Strejk i stället för affischer?

De 253 uppsagda Sekoanställda på Öresundståg anser inte att affischer från Seko kan få det franska multinationella Veolia att dra tillbaka sitt varsel. För det behövs grövre artilleri. Därför planerar de vad arbetsgivarna kallar för ”vild” strejk. Planeringen har börjat på station för station via en anonym blogg som börjar få konturer och med det också hoten från Veolia. Kraven från de anställda är att ingen skall sägas upp eller tvingas ner i tjänst.

– Om vi spekulerar och säger att det blir en vild strejk så kommer vi se mycket allvarligt på en sådan. I så fall finns det arbetsrättsliga regler att ta till, hotar Mikael Danielsson, områdeschef på Veolia transport till Skånska Dagbladet.

– Det finns inte en chans att vi är övertaliga med 252 personer. De vill sänka vår anställningsgrad och återanställa på allt från 50 till 90 procent, säger en Veoliaanställd som vill vara anonym, till tidningen.

Höga bankvinster och usel arbetsmiljö

De bankanställda som möter kunder har en mycket pressad arbetsmiljö, visar Finansförbundets årliga arbetsmiljöenkät. Nu kräver förbundet en dämpning av de uppskruvade lönsamhetskraven för att få en bättre bemanning i kunddiskarna och telefonbankerna, skriver TCO-Tidningen.

På bankkontoren konfronteras de anställda med både aggressiva kunder som en arbetsorganisation som anklagas för att vara alldeles för hårt slimmad med skyhöga lönsamhetskrav från ägarnas sida. De fyra storbankernas vinster var förra året 90 miljarder kronor varav 45 miljarder delades ut till aktieägarna.

– Vi måste få en diskussion om de höga avkastningskraven med olika intressenter. Det krävs någon form av brett samtal där även politiker kan delta, säger Jimmy Johnsson, förste vice ordförande i Finansförbundet.

Sjukas och arbetslösas ersättningar halkar efter

Ersättningarna inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen har inte hängt med i löneutvecklingen de senaste 20 åren, säger en ny rapport som Unionens medlemstidning Kollega citerar. Grunden är att ersättningarna ska stå i proportion till din tidigare inkomst.

– Det är framför allt sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som inte har följt inkomstutvecklingen. I arbetslöshetsförsäkringen är taket numera lägre än den lägsta tiondelens heltidslön, medan den för 20 år sedan var högre än medianlönen, säger Iida Häkkinen Skans, som är författare till rapporten från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Utvecklingen de senaste 20 åren visar att det svenska socialförsäkringssystemet glider från en inkomstbortfallsförsäkring mot ett grundtrygghetssystem. I arbetslöshetsförsäkringen, där ersättningarna inte höjts på tio år, har ett sådant system redan etablerats, menar Iida Häkkinen Skans.