Den kontinuerliga driften dygnet runt året runt ska också betalas, menar Pappersarbetareförbundet som har tecknat kollektivavtal för sina medlemmar som tar tillbaka delar av det mervärde som arbetarna skapar i produktionen. Men ägarna bakom den monopoliserade pappers- och massaindustrin i Sverige svälter knappast. På bilden Holmens Bruk.

Arbetararistokrati eller del av mervärdet?

 

Av Dick Emanuelsson

Pappers medlemmar ligger i topp i en löneliga som i ett fall nästan tangerar 100 000-kronorsstrecket. I den statistik som Dagens Arbete har utarbetat på Pappersarbetarförbundets medlemmar visar den att 577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol.

145 av medlemmarna fick mer än 60 000 kronor och sju av dessa tjänade över 80 000 kronor. Den enskilt högsta lönen fanns på Billerud Korsnäs Karlsborg, 95 845 kronor.

Frågan inställer sig om det är det en gryende arbetararistokrati som dokumenterats eller tar förbundet i förhandlingarna tillbaka en del av det mervärde dessa arbetare producerar?

Skiftarbetets gissel

I början av 1991 gjorde jag ett reportage för Flamman på Iggesunds pappersbruk. Jag gick med ett nattskift från klockan 22.00-06.00. Halv 7 på morgon tog jag Sundsvalltåget tillbaka till Stockholm och somnade in direkt i kupén till det monotona lunkandet från de där gamla fridfulla tågen. Jag vaknade fyra timmar senare av att tågvärden stod och skakade liv i mig i en nedsläckt tågvagn på Stockholm Central och sa att ”nu får du vakna”! Kroppen var rejält mör och tanken som slog mig var hur en människa, dag efter dag, kunde arbeta skift.

Statistiken som Dagens Arbete redovisar baserar sig på de samlade lönerna, det vill säga med alla de tillägg för skift, ob och övriga ekonomiska ersättningar som förbundet förhandlar om. Pappers är det förbund som har förhandlat sig till de högsta ersättningarna av LO-förbunden och därmed blir löneläget så klart högre än i ett ordinärt industriförbund. I klartext har man lyckats att tillkämpa sig en större del av det mervärde som skapas av pappersarbetaren i produktionen än i de övriga förbunden. Här lyser ”Märket” med sin frånvaro.

70 procent i skiftarbete

Snittlönen i Pappers ligger på 28 348 kronor, UTAN tillägg medan med tillägg uppgår den till 35 210 kronor.

– Vi ska komma ihåg att 70 procent av våra medlemmar faktisk jobbar skift, säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig i Pappers. Nätter, helger och storhelger. Året om.

Pappers har också ett av de högsta övertidsuttagen inom LO och Georgsson säger att i den gråzon som uppstår vid pappersbruk med kontinuerlig drift, ”blir det en del undantag från arbetstidsreglerna”. Därmed större risk för arbetsolyckor.  I dag kan en anställd på Pappers område göra 50 timmars övertid på en månad.

Pappers kräver därför i årets avtalsrörelse att inga skift får pågå längre än 13 timmar och max 70 timmars arbetsvecka i en bransch där ingen arbetare kan vägra övertid när arbetsgivaren påbjuder det.

– Dessutom kan vi inte enligt avtalet gå hem innan vi blir avlösta. Om vi då vill motverka slimmad bemanning, ökad övertid och långa arbetspass, ja då måste vi se till att begränsa arbetstiden.

Ikea lovar tryggare jobb i världen

På Ikea i USA har arbetarna blivit utsatta för hot, tvång och desinformation, allt för att förhindra bildandet av fackklubb på varuhuset i Stoughton. Genom ett trixande vägrade Arbetsmarknadsdepartementet att godkänna bildandet av en fackklubb.

Ikea lovar tryggare jobb i världen

Jätten Ikea inför efter september 2018 nya anställningsvillkor som ska gälla på 338 av Ikea-koncernens 375 varuhus över hela världen. Det är fler än 100.000 anställda som berörs.

De nya globala enhetliga reglerna handlar om övertid, rätten till rast, lägst antal timmar per arbetspass, vila mellan arbetspassen och rätten att få jobbschemat i god tid. Ingen ska heller anställas på färre timmar än tolv och att majoriteten, 80 procent av de anställda, ska vara tillsvidareanställda.

Johan Hagman.

När Flamman talar med Johan Hagman, facklig samordnare för de Ikea-anställda i Sverige är han riktigt nöjd med de nya villkoren.

– För Sveriges del är det inte mycket konstigheter, de (reglerna) är vardag för oss.

Hur ska kontrollen gå till?

– Ikea i Turkiet är undantagna från reglerna och där finns det ett 25-tal varuhus. Varje land har en lokal chef och det är de som är ansvariga för att reglerna införs i landet.

Vem utser respektive landschef?

– Det är koncernen. Sedan är det varje landschef som rekryterar sin egen ledningsgrupp för landet.

Landschefen i USA är alltså tillsatt av koncernen?

– Ja. Landschefen rapporterar till koncernledningen.

USA:s antifackliga arbetsmarknadspolitik

På Ikea i USA har arbetarna blivit utsatta för hot, tvång och desinformation, allt för att förhindra bildandet av fackklubb på varuhuset i Stoughton. Nu kräver det globala facket UNI att Ikea-koncernen agerar. Men Ikea vill avvakta utredningen.

– Vi hade också problem med Turkiet för några år sedan men det löste sig efter nära tre år. Vi kommer att lyckas i USA också. Men i USA har de en stor Union-Bussing (antifacklig politik), det tar lite längre tid. Problemet är inte Ikea utan det ligger i USA.

Dick Emanuelsson

Inrikes Vecka 37

Här finns det HRF:are att rösta in

Hotellrevyn, som är facktidning för Hotell- och restauranganställda, slår i sitt senaste nummer ett slag för fyra medlemmar som står på sossarnas och vänsterpartiets riksdagslistor inför valet på söndag. Av sossarna i HRF sitter sedan tidigare ombudsmannen Börje Vestlund och Helén Pettersson i riksdagen. Ordföranden för HRF:s avdelning Stockholm-Gotland, Jenny Bengtsson, välbekant krönikör för Flammans läsare, kandiderar som riksdagskandidat för första gången. Hon återfinns på sjunde plats på riksdagslistan för Vänsterpartiet i Stockholm.

Nytt “Wikipedia” om arbetsmiljö

Europeiska arbetsmiljöbyrån lanserar ett uppslagsverk på nätet för att underlätta kunskapsutbytet på arbetsmiljöområdet, skriver Ingenjören. Uppslagsverket OSHwiki bygger på samma koncept som Wikipedia, det webbaserade uppslagsverk på nätet som utvecklas av användarna. En viktig skillnad är dock att Europeiska arbetsmiljöbyråns “wiki” uppdateras på förhand av ackrediterade redaktörer från olika arbetsmiljöorganisationer och forskningsinstitut, berättar tidningen Arbetsliv.

Det webbaserade uppslagsverket syftar till att stötta både arbetsgivare, fackförbund och myndigheter som sysslar med arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljöexperter ska kunna dela med sig av sin kunskap och få återkoppling på sin forskning. Hittills finns ungefär 300 artiklar att läsa på OSHwiki, som beta-lanserades i maj i år.

Bekämpa övertiden och vi får 150 000 nya jobb

Var femte anställd jobbar i snitt en extra arbetsdag i veckan. De sammanlagda övertidstimmarna har ökat de senaste tio åren och motsvarar i dag 150 000 heltidstjänster, skriver tidningen Du & Jobbet, som citeras av facktidningen Kollega.

Övertidsmängden ökade med 7,5 procent mellan 2005 och 2013. I dag arbetar 750 000 personer sammanlagt drygt 4,7 miljoner timmar övertid under en vanlig arbetsvecka. Det motsvarar i snitt 6,3 timmar i veckan per person, eller 150 000 heltidsjobb. Samtidigt är 380 000 personer arbetslösa.

SJ testar lägre bemanning

SJ testar just nu lägre bemanning och nya arbetssätt på utvalda snabbtåg och regionaltåg. Snabbtågen går ner från tre till två tågvärdar och regionaltåg körs med en tågvärd, uppger Sekotidningen på webben. Förutom lägre bemanning provas ny teknik för visering och en modell där tågvärdarna utför plockstädning. Som vanligt är syftet är att spara pengar.

– Vi provar en mängd olika idéer som ska utvärderas innan vi fattar beslut. Vi ser över hela vår produkt för att bli konkurrenskraftiga, säger Madeleine Raukas, chef för Trafik och Service på SJ.

Om regionaltågen bara har en tågvärd och denne uteblir, kommer lokföraren då att få köra ensam?

– Det är en del av testet att se hur vi ska lösa den situationen, säger Madeleine Raukas.

Det är uppenbart att SJ inte har lärt sig av Veolias läxa.