Parasiterna i Bankvärlden inkasserar 105 miljarder kronor i vinster 2014 och 34 kommer direkt från Staten

Direktörer och bankägare från Spaniens största bank, Bankia. Men glädjen är lika stor hos de svenska bankdirektörerna som fyller sina kassakistor och aktieägare med 105 miljarder kronor varav 34 miljarder kommer direkt från den svenska staten och landets skattebetalare. Inte nog med att dessa kapitalstiska parasiter tar ut skyhöga avgifter för tjänster som kunderna i dag själva tingas göra via internet, det finansiella spekulativa kapitalet har också en "livväst" när nästa cykliska kris inom kapitaismen uppstår. Snacka om "social säkerhet" för dessa våra största socialbidragstagare som vid pension inkasserar . . . . !

Av Dick Emanuelsson

 

Välfärdskampanj kräver pengarna tillbaka

Staten, eller riktigare de politiskt ansvariga, har betalat över 34 miljarder till den så kallade stabilitetsfonden som bildades 2008. Syftet var och är att stödja bankerna i nästa bankkris. De 34 miljarderna är dels 15 miljarder direkt från staten, dels 19 miljarder från statens försäljning av Nordea-aktier. Nu kalkyleras vinsterna från fyra svenska storbanker att uppgå till 105 miljarder kronor. Det är gigantiska vinster som nu betalas ut till aktieägarna i stället för att läggas i en egen “stabilitetsfond”.

– Vi kräver att bankerna betalar tillbaka 34 miljarder kronor till staten och att pengarna användas för att rusta upp välfärden, säger Arne Johansson till Arbetet. Han är sammankallande för Folkkampanjen för en gemensam välfärd i Stockholm och uppger att storbankernas bolagsstämmor, i mitten av mars, kommer att mötas av krav på att bankerna ska betala tillbaka pengarna de fått av skattebetalarna.

– Inspirerade av utvecklingen i Sydeuropa vill vi få fart på en rörelsen byggd underifrån med krav på att stoppa vinsterna i välfärden och för att i stället satsa på välfärden, säger Arne Johansson.

Svensk industri sackar efter

Trots att svensk ekonomi har klarat sig relativt bra de senaste åren sjunker antalet anställda i den svenska industrin stadigt sedan år 2000. Storföretagen växer visserligen men tillväxten sker till stor del utomlands, skriver Ingenjören.

När IF Metall förra veckan presenterade två stora rapporter över “Industrilandet Sverige” respektive “Storföretagens utveckling ” bekräftade de trender i svensk ekonomi som blivit än tydligare av Europas ekonomiska kris. För svensk industri och för svenska arbetstillfällen är det en oroväckande bild som målas upp. Sedan år 2000 har 163.000 industrijobb försvunnit varav cirka 33.000 i de stora svenska företagen. I tjänstesektorn ledde det i sin tur till en förlust av jobb bland de företag som är underleverantörer till industrin med 13.000 jobb. Samtidigt har svenska storföretag vuxit bra och ökat sin sysselsättning med 19 procent, men inte i Sverige.

Lön efter kön har minskat

Även om det går långsamt så minskar gapet mellan mäns och kvinnors inkomster. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har kvinnors medianlön ökat från 75 procent av männens 1993 till 81 procent 2013, noterar Publikt.

Under tioårsperioden 2003–2013 ökade medianinkomsten för åldersgruppen 20–64 år med 17 procent. Det var mindre än under tioårsperioden 1993–2003, då ökningen var 26 procent. Under båda tioårsperioderna ökade kvinnors löner snabbare än mäns. Kvinnornas inkomster ökade med 52 procent mellan 1993 och 2013, medan ökningen för män var 42 procent, konstaterar SCB.

År 1993 låg kvinnors inkomst på 75 procent av mäns inkomst, 2003 var andelen 78 procent och 2013 var den 81 procent. Det innebär, enligt SCB, att skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster minskade med nästan en fjärdedel under dessa 20 år.