Inrikesnotiser vecka 47

Arbetsgivarna vill försämra turordningen

Svenskt Näringsliv förhandlar med PTK om försämringar av turordningsreglerna, skriver Arbetet. Arbetsgivarna vill bestämma vid uppsägningar och vill att kompetens ska väga tyngre än anställningstid. Facket vill ha förbättringar av omställningsstödet, rehabiliteringen och kompetensutvecklingen. PTK har förklarat att man är beredd att åtminstone gå med på utökade undantag vid uppsägning. Men LO ser frågan på ett principiellt annorlunda sätt.

– Turordningsreglerna innebär makt. Omställning, rehab och kompetensutveckling är inte det. Jag har ingen aning om vilken slags makt vi ska byta turordningen mot, säger Lasse Thörn, chef för LO:s arbetslivsenhet.

Ryggskottet blir riksdagsfråga

Byggnadsarbetaren Johnny Blomqvist drabbades av ryggskott för några år sedan. Han fick först skadan godkänd som arbetsskada, men tre år senare omprövades beslutet. Nu menade Försäkringskassan plötsligt att förändringen i ryggen hade andra orsaker. Beslutet gjorde att Johnny Blomqvist förlorade sin livränta på cirka 4 000 i månaden, skriver Byggnadsarbetaren.

Nu har riksdagsledamoten Hillevi Larsson (s) reagerat och ställt en enkel fråga till arbetsmarknadsminister Ulf Kristersson (m) om regeringen tänker gå vidare med förslag som Arbetsskadekommissionen kom med förra året. Där föreslogs att man skulle flytta bevisbördan kring arbetsskador från den skadade till Försäkringskassan, som är den myndighet som betalar ut livränta.

Elektrikernas a-kassa sänker avgiften med en 5:a

Från och med den 1 januari 2014 avskaffar regeringen arbetslöshetsavgiften. Det innebär, som i fallet med Elektrikerförbundets medlemmar, att avgiften sänks med fem kronor till 100 kronor per månad och medlem. För en tid sedan la regeringen ett förslag om att ta bort den arbetslöshetsavgift som infördes av den borgerliga regeringens tillträde 2006. Arbetslöshetsavgiften har drabbat vissa a-kassor hårt, då de haft hög arbetslöshet. A-kasseavgiften fick höjas betydande vilket bland annat ledde till att en del medlemmar valde att lämna a-kassan.

Undersköterskor sätter hårt mot hårt

Nu får ni börja betala annars drar vi! var budskapet från åtta timanställda undersköterskor i hemtjänsten i Tärendö i Pajala kommun. Och när inget hände sa fyra av de åtta undersköterskorna upp sig. De kräver bland annat högre lägstalöner och höjd beredskapsersättning, skriver Kommunalarbetaren.

– Vi måste börja tänka på oss själva! Jag är less på att hela tiden stå tillbaka, säger Eva Tillberg, som har arbetat 30 år inom hemtjänsten och kräver att de åtta timvikarierna anställs som tillsvidareanställda undersköterskor.

Arbetslös som AF:s generaldirektör?

Han är den arbetslöse modersmålsläraren som kan bli Arbetsförmedlingens nye generaldirektör. Åtminstone har han sökt tjänsten via Facebook tillsammans med ett 30-tal andra som är experter på hur förmedlingen fungerar.

Angeles Bermudez-Svankvists fick sparken som generaldirektör i augusti och i slutet av oktober utlystes tjänsten av regeringen. ”Vi söker dig som har; kunskaper om myndighetens verksamhetsområde. . .” skriver regeringen och lägger till ett 20-tal punkter, i praktiken oåtkomliga för en arbetslös.

Pentti Salmenranta anser sig ha de ”kunskaperna”. Han har skapat rubriker i pressen de senaste dagarna genom att söka posten som generaldirektör inom AF och anser sig vara den rätta mannen för tjänsten med tanke på hans meriter.

– Jag har varit arbetslös till och från ganska många år som modersmålslärare i kommunen (Norrköping). Det har alltid funnits någon övertalig som har gått före mig som har haft fler tjänsteår i kommunen och det är i den fällan jag har hamnat, säger han till Flamman.

Han är irriterad på att den nya linjen är att ”tvinga folk att söka jobb som man ändå inte får”:

– Det är bara för att de ska få sin statistik ifylld. ”Den här typen har nu sökt 17 jobb”. Men vad är det för jobb, det tittar de inte ens på. En handläggare sa för 10-15 sedan att arbetsgivarna var förbannade för de fick för mycket post med jobbansökningar och då slutade de med det. Men nu börjar man (regeringen) med det igen.

Flamman tog kontakt med statssekreteraren Christina Ramm-Ericson och departementsrådet Anders Kessling för en kommentar men sekreterarna sa att de inte var tillgängliga.

Dick Emanuelsson

Strejken avblåst i skärgårdstrafiken

Strejken inom skärgårdstrafiken är över sedan Seko och Almega sa ja till medlarnas bud i måndags. Det nya avtalet ger 6,8 procent på tre år.

Tarifflönerna som var den stora stridsfrågan och som utlöste konflikten ska nu diskuteras i en partsgemensam arbetsgrupp. Men tarifferna förändras inte och ska gälla under avtalets 36 månader, säger Mats Ekeklint till Flamman.

Mats Ekeklint

Han är förbundsombudsman på Seko och bland annat ansvarig förhandlare för skärgårdsavtalet. Han menar att Almega inte vann något på att provocera fram strejken.

Almega gick på bet, med andra ord?

– Som vi ser det har de bidragit till konflikten för att inte få någonting. De har inte fått till stånd några ändringar i kollektivavtalet. Hade de svarat ja för en vecka sedan hade vi sluppit konflikten.

Ni får inga retroaktiva ersättningar.

– Nej, och det beror på reglerna hos Medlingsinstitutet. De gör cirka 500 kronor i en engångssumma som våra medlemmar förlorar. Avtalet gick ut den 30 september och det handlar om löneökningarna för en månad. Förbundet betalar konfliktersättning från och med den 4 november.

Inga individuella löner

Ekeklint säger att den gemensamma arbetsgruppen inte kan upphäva eller förändra avtalskonstruktionen under treårsavtalet. Däremot kan den komma med förslag på förbättringar för parterna. Men det blir inte tal om individuella lönekonstruktioner, som Almega försökte få igenom i den nu avslutade avtalsrörelsen mellan Seko och Almega.

– Arbetsgivarna har blivit mer aggressiva i sina försök att förändra kollektivavtalet. De sade upp avtalet från början och de utökade varslet om lockout. Strejkbryteriet var också helt oacceptabelt och något som vi aldrig kan acceptera. Det finns en tyst överenskommelse om att parterna ska respektera varandra i en konfliktsituation för att förhindra saker som man inte kan styra.

Dick Emanuelsson

Konflikt i skärgårdstrafiken med mera, Vecka 46.

Konflikt i skärgårdstrafiken

Strejk och lockout bland skärgårdsbåtarna råder sedan i måndags i förra veckan vid kajerna i Stockholm och Göteborg. Konflikten bröt ut sedan Seko sagt ja men Almega nej till ett bud från medlarna. Almega hävdar att systemet med tarifflöner gör avtalet för skärgårdstrafiken ”väsentligt dyrare” än avtal på den övriga arbetsmarknaden. Men det förkastas av facket, skriver Arbetet.

Normerande lönetariffer betyder att lönerna styrs av det centrala avtalet. Det fastställer hur mycket du ska tjäna om du är helt oerfaren respektive har ett, två, fyra, fem, sex, sju, åtta eller nio års erfarenhet. Lönen på lägsta trappsteget är i det utgångna avtalet 17 031 kronor, slutlönen efter nio är 24 749. Detta är denna reglering som Almega vill säga upp.

Färre medlemmar i Byggnads

Sedan årsskiftet har Byggnads förlorat 993 medlemmar. Enbart i oktober var tappet 184 medlemmar, noterar Byggnadsarbetaren. Trots det hävdar tidningen att förlusten av medlemmar stannat av, enligt siffror från förbundet. Totalt har Byggnads 103.058 medlemmar.

Handels fackliga telefonrådgivning

Handels Direkt, som Handels telefonlinje för facklig rådgivning heter, startade för ett och ett halvt år sedan. I dag tar telefonlinjen i snitt emot runt 1600 samtal i veckan, skriver Handelsnytt:

– Till oss ringer folk i alla åldrar och med många olika nationaliteter, säger Sara Hedman som är en av 14 rådgivare på Handels Direkt.

De vanligaste telefonsamtalen är från medlemmar anställda på butik, lager och frisörsalonger. Hittills har Handels Direkt hittills värvat cirka 4000 medlemmar, enligt rådgivningens egen uppskattning. Telefonnumret till Handels Direkt är 0771-666 444.

Unga vill ha fast jobb

Två av tre unga vill ha fast anställning och förkastar projektanställningar och springvik, enligt Ungdomsstyrelsens rapport; Ungdomar med Attityd. Det är en enkät gjord bland 5000 personer i åldern 16-29 år.

Undersökningen omfattar ungas attityder och värderingar kring allt från arbete, skola, livskvalitet och boende till samhällsengagemang och framtidsutsikter. I den slår utredarna fast att utbildning och arbetsmarknad är de viktigaste samhällsfrågorna för unga. Inte oväntat ligger drömmen, med tanke på de höga bostadskostnaderna, att kunna leva i ett parförhållande i topp. Därefter anser 65 procent att det är mycket viktigt eller allra viktigast för dem att ha ett fast jobb, vilket är en större andel jämfört med tidigare undersökningar.  Svaren visar också att fler unga oroar sig för att bli arbetslösa. 2002 var det 10 procent som var oroliga för att bli arbetslösa, nu är det 18 procent.