Bäddat för strejk på järnvägen

Jämställdhetspotternas effekt

– Vi ser tydligt i vår statistik att jämställdhetspotterna hade en väldigt stor effekt när det handlar om att jämna ut lönerna generellt på arbetsmarknaden, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund i Kommunalarbetaren. Hon konstaterar att Kommunal inte har tittat på hur pengarna från jämställdhetspotterna fördelats på arbetsplatserna.

– Men syftet med jämställdhetspotterna var att jämna ut löneskillnaderna mellan manliga och kvinnliga branscher på arbetsmarknaden, säger hon. Potterna uppfyllde sitt syfte om man ser på hela arbetsmarknaden.

– Man ser en jättetydlig puckel om man tittar i statistiken. Därefter har den planat ut. Hade vi fortsatt i den takten och med det tempot hade vi haft ett helt annat och bättre läge idag. Men tyvärr har de senaste avtalsrörelserna inte gett den önskvärda effekten.

Däremot har hon svårt att förklara varför potterna inte gick specifikt till lågavlönade och att man fick sämre utdelning om man var mer “ensam” lågavlönad på sin arbetsplats.

Bäddat för strejk på järnvägen

Sekotidningen skriver att strejk kan bryta ut på järnvägen i början av juni sedan Seko idag har sagt upp det centrala branschavtalet. Denna vecka läggs sannolikt ett omfattande varsel. I förra veckan avslutades de lokala förhandlingarna mellan Seko och Veolia i oenighet och i fredags sade Seko upp branschavtalet efter att ha misslyckats med att få Almega att acceptera begränsningar i antalet tim- och deltidsanställningar.

– Aktörer som först dumpar sig in på en marknad, och sedan dumpar personalens villkor när verksamheten inte längre kan bedrivas som utlovat, hör inte hemma på den svenska arbetsmarknaden. Veolia är ett skräckexempel på hur avregleringen slår mot våra medlemmar, säger Sekos förbundsordförande Janne Rudén.

Sekos avtalssekreterare Valle Karlsson, säger att motparten kategoriskt tillbakavisat förslag till lösningar och att man därför inte såg någon annan väg än att som enda fackliga organisation säga upp avtalet.

600 000 jobbar visstid

De allra otryggaste jobben – behovs-, tim- och allmänvisstidsanställningar – utgör nu en tiondel av arbetsmarknaden, konstaterar Arbetet. Enligt Statistiska centralbyrån har de tidsbegränsade anställningarna etablerat sig på en ny högre nivå sedan 90-talet. Under årets första kvartal står dessa för ungefär en sjundedel av arbetsmarknaden, eller 600.000 arbetstillfällen. Andelen har varierat något under 2000-talet beroende på hur ekonomin utvecklats. När konjunkturen går upp ökar visstidsanställningarna, men i nedgång försvinner dessa jobb först.

A-kassan genererar miljarder

A-kassan genererar miljarder varje år men sex av tio arbetslösa får ingen a-kassa. Det makabra saldot visar en utredning från TCO.

Sedan 2007 har a-kassan via arbetslöshetsförsäkringen gett 93 miljarder i överskott. Ersättningen från a-kassan har inte höjts sedan 2002. 2007 tog regeringen bort den extra dagersättningen som gällde under de första 100 dagarnas arbetslöshet samtidigt som de höjde avgiften till a-kassan med upp till 300 kronor per månad. Trots det och det stora överskottet, ligger ersättningen fortfarande kvar på 2002 års nivå som högst ger 14 960 kronor per månad före skatt.

Flamman ringde upp Ulrika Vedin som för LO har utrett arbetslöshetsförsäkringen.

– Som arbetslöshetsförsäkringen är utformad i dag täcker den inte täcker tillräckligt många arbetstagare.

Vedin säger att orsaken till att sex av tio arbetslösa inte får a-kassa beror på att regeringen har stramat åt över hela fältet sedan 2007. Det är både det så kallade arbetsvillkoret, kravet på kontinuerligt arbete i ett år för full ersättning, slopandet av studerandevillkor och en rad andra åtgärder.

– Taket för försäkringen har inte höjts sedan 2002 och vi har haft samtidigt haft en ganska god löneutveckling. Därför kan bara 1,3 procent av de heltidsarbetande räkna med 80 procent av sin tidigare lön i ersättning (i händelse av arbetslöshet). Sammantaget handlar det om att man (regeringen) har stoppat inflödet till försäkringen (av arbetslösa) samtidigt som ersättningen för de allra flesta är väldigt låg.

Riv taket

LO:s förslag och krav innebär att man i princip river upp flera av högerregeringens försämringar. Dessutom måste taket höjas i tre steg vilket i första hand ger minst 70 procent av de arbetslösa en ersättning på 80 procent. I dag räknas 80 procent på en lön av 18.700 kronor vilket LO vill höja till 34.000 kronor.

Dick Emanuelsson

Stopp mot ensamkörningar av psykiskt sjuka

STOCKHOLM / 2014-05-11 / Efter att en psykiskt sjuk patient försökte kliva av taxin i 100 kilometers fart, tvekade inte Transports regionala skyddsombud Emil Långström. Han lade ett skyddsstopp riktat mot Vilhelmina Taxi som också välkomnade beslutet.

– Vi kräver att det alltid ska finnas med en extra person vid körningar av psykiskt sjuka personer. Det går inte att både hålla i ratten och i jackan hos en psykiskt sjuk person som vill kasta sig ur bilen.

Det säger till Flamman Christer Bengtsson, ombudsman på Transports avdelning 28 i Vilhelmina och säger att incidenten för tio dagar sedan bara var en i raden av flera.

Landstingets Birgitta Lanhede, som är chef för avdelningen transport på Västerbottens läns landsting, anser att det är slöseri med landstingets resurser att alltid skicka med en extra person bara för att det handlar om en körning till en psykiatrisk mottagning.

– Ingen annan än medicinskt ansvarig (ofta läkare) kan säga om patienten behöver en följeslagare, säger hon till Transportarbetaren.

Bollen till Arbetsmiljöverket

Vad säger Arbetsmiljöverkets regler om att psykiskt sjuka människor reser ensamma 25-30 mil?

– Jag vet inte vad verkets regler säger. Men vi oroas för våra medlemmars väl. Patienter har hoppat ur bilen och taxichauffören har sprungit för att hinna ikapp patienten. Våra medlemmar är varken väktare eller vårdare, understryker Bengtsson.

Skyddsstoppet innebär att alla sjuktransporter från och till psykiatriska mottagningen och/eller Psykakuten stoppas när chaufförerna är ensamma med patienterna. Stoppet gäller tills vidare i avvaktan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande.

Dick Emanuelsson

Inrikes vecka 20

Många LO-medlemmar struntar i EU-valet

Nio av tio LO-medlemmar känner till att det hålls ett val till Europa parlamentet i år, men många bryr sig inte om det. Det visar en undersökning som LO låtit företaget Novus genomföra, skriver Arbetet. 2 393 LO-medlemmar fick förra veckan svara på frågor om EU-valet i en webbenkät. Hälften av dem angav att de troligen kommer att rösta i valet.

– Det handlar om arbetsrätten, att vi ska ha rätt att kräva svenska kollektivavtal för alla som jobbar här, och arbetsmiljön. Det finns förslag på att undanta 99 procent av alla svenska företag från arbetsmiljölagstiftningen och det måste vi motverka, säger Tobias Baudin, LO:s vice ordförande som också är valansvarig inom LO. Han och hela LO-ledningen ska resa land och rike runt för att förmå de anställda att delta i valet den 25 maj.

Lönsamt med frisk personal

Det är välkänt att det är dyrt att ha sjukskriven personal, skriver Vision, facktidningen för kommunal- och landstingstjänstemän. Men nu visar nya beräkningar att det också är mycket kostsamt med anställda som mår dåligt på grund av till exempel stress.

De anställdas ohälsa i kommuner och landsting kostar 50 miljarder kronor om året, enligt beräkningar från företaget Proaktive Health Partner som tidningen Dagens Samhälle tagit del av. Merparten av den kostnaden, 43 miljarder, är kopplad till nedsatt arbetsförmåga och produktivitet på grund av stress, sömnstörningar, rökning och dålig kondition.

Stressen är, enligt Proaktive Health Partner, boven i dramat, eftersom den som är stressad sällan orkar prioritera sin egen hälsa och till exempel se till att träna. Men det finns hopp, små förändringar gällande sömn, kost, motion och rökning kan ge stora vinster både för individen som för arbetsgivarens ekonomi.

Förhandlingarna fortsätter på Veolia

Förhandlingarna mellan facken och Veolia på Öresundstågen har fortsatt denna vecka. I slutet av förra veckan träffades parterna utan att komma överens. Bakgrunden till förhandlingarna är att Veolia i början av mars månad varslade 250 personer om uppsägning och samtidigt erbjöd delar av personalen återanställning på deltid.

– Vi vill ha garantier om anställningsförhållandena, det har vi inte fått ännu, säger Rolf Sjöstrand, ombudsman på Seko. Vi vill ha en lösning som fungerar för hela anbudsperioden och det ska vara en lösning som gör att personalen känner sig värdesatt och behövd, säger Jens Kvist Christensen, klubbordförande på Seko vid Veolia Öresundståg.