Fackens avtalskrav överlämnade till motsidan

Fackens avtalskrav överlämnade till motsidan
Av Dick Emanuelsson

Några dagar innan jul överlämnades avtalskraven mellan industrins parter. Industrifacken kräver 2,8 procent medan  arbetsgivarna vill hålla tillbaka och erbjuder en (1) procent. Bägge parter talar sig varma för det så kallade industrimärket, uppger Ingenjören.

Det är Unionen, IF Metall och Sveriges ingenjörer som kräver vill ha minde än tre procent som de vill kombinera med ha en individgaranti på 450 kronor. Facken slår också ett slag för fortsatt utbyggnad av deltidspension/flexpension. Även en ny modell för systematiskt jämställdhetsarbete bör införas samt ett allmänt krav på åtgärder för en bättre arbetsmiljö.

Vid sidan av dessa löne- och allmänna krav har de tre förbunden har förbundsspecifika krav. Sveriges ingenjörer vill till exempel att man ska kunna vara tjänstledig i tolv månader i stället för dagens sex för innovationsarbete eller näringsverksamhet.

Men det är krav som Teknikföretagen förkastar. De vill ha små löneökningar, under 1 procent. Dessutom vill man inte ha några individgarantier och mer decentraliserad lönebildning. Ett annat krav är att den tillgängliga arbetstiden ska utökas till bland annat lördagar. Båda parterna är överens om korta avtal med argumentet att omvärlden är osäker.

Kommunal vill gå över Industrimärket

I mitten av december gick Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko ut med avtalskravet 3,2 procent och i förra veckan överlämnade Kommunal sina krav som också överskrider det tänkta märkets 2,8 procent. Förbundet kräver en övergripande höjning med 661 kronor per heltidsanställd, vilket enligt tidningen Kommunalarbetaren ungefär motsvarar märket. Men dessutom kräver man ytterligare 400 kronor till alla undersköterskor, vilket ger ett totalt löneutrymme på cirka 3,3 procent.

Livsmedelsarbetareförbundet, som också hör till facken inom industrin och har skrivit under industriavtalet, utbytte också avtalskrav med motparten Livsmedelsföretagen. Förutom facken inom industrins gemensamma krav påtalades vikten av långvariga arbetsscheman.

Hotell- och Restaurangbranschens avtal uppsagt

Nu har Hotell- och restaurangfacket sagt upp avtalen med arbetsgivarna. Därmed har avtalsrörelsen gått in i nästa fas, skriver Anna Hjorth på Hotellrevyns webbplats. Kollektivavtalet med branschens största arbetsgivarorganisation, Visita, går ut den sista april. Men två dagar innan julafton sades avtalet – det så kallade ”Gröna Riks” – upp av Hotell- och restaurangfackets avtalssekreterare Malin Ackholt.

– Jag lämnade över uppsägningen till Visitas förhandlingschef i dag. Genom att vi har sagt upp kollektivavtalet så har vi begärt förhandling om villkoren i det nya avtalet, säger hon.

HRF har sagt upp kollektivavtalen med de flesta arbetsgivarorganisationerna i branschen. Nästa steg är att förbundet arbetar fram vilka krav som ska ställas i förhandlingarna. Den 9 mars lämnar HRF:s förhandlare över kraven till Visita.

Digital databas för facklig forskning

Sveriges främste historiker och författare på temat Arbetarrörelsens Historia, Knut Bäckström.
Stormklockan (grundad 1908) var en tidning för oppositionen inom SSU och Sap fram tills att SSU uteslöts av partiledningen för sin antimilitaristiska ståndpunkt 1916. Tidningen övergick sedemera som organ för Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund (SKU) men lades ned någon gång under 1930-talet. En utbrytning från Vänsterns Ungdomsförbund, SKP:s ungdomsförbund hette i slutet av 1960-talet bildade MLK som i sin tur återupplivade Stormklockan. Men MLK som var en maoistisk strömning i början av 1970-talet, med bland annat Gudrun Schyman som ledande medlem, blev kortvarig. När Vpk:s ungdomsförbund Kommunistisk Ungdom (KU) startade sin Stormklocka 1971 tog MLK juridisk strid och vann rättsprocessen. KU antog då namnet "Kommunistisk Ungdom-Stormklockan".

Digital databas för facklig forskning

Digitaliseringen av gigantiska mängder av dokumentation når nu också de svenska fackens arkiv och nätverk. Det som publiceras på fackförbundens hemsidor och flöden i sociala medier ska laddas ned i en databas för långsiktig arkivering. Databasen ska placeras på Arbetarrörelsens Arkiv.

Det uppger Jenny Jansson, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, som arbetar med forskningsprojektet ”Fackföreningsrörelsens digitala omvandling”, till Flamman.

”Makthavarna skriver historien”, påstås det. Kan databasen åtminstone minska denna politiska snedvridning?

Jenny Jansson.

– Ja. . . vi som skriver historia om facket kommer att forska om facket oavsett om organisationerna har lämnat ifrån sig material eller inte. Därför är det så viktigt att man bevarar det material som organisationerna faktiskt producerar. Annars är det risk att vi tvingas använda andra källor för att forska om facket, till exempel dagspressen. Då får man en annan historiebeskrivning.

Jansson säger att varken förbunden, LO, TCO eller Saco arkiverar sina dokument digitalt. Papper kan bevaras i cirka 200 år utan att det tar skada.

Tomt efter 1995

– Det stora problemet är dokumenten som ligger i fackens datorer och som inte samlas in digitalt. Vi skulle skriva om protester på 1990-talet och gick till Folkrörelsearkiven för att få ut material. Men det visade sig att från 1995 och framåt finns det nästan inget material bevarat. Det sammanfaller med att allt blev digitalt.

Jansson och hennes kollegor arbetar nu fram till 2018. Då överlämnar de projektetet och den tekniska software som ska göra att det blir både enklare att arkivera som att leta efter källor för kommande forskning. Förhoppningen är att vi ska få många Knut Bäckström i framtiden, historikern och kommunisten som skrev de bästa böckerna om ”Arbetarrörelsen historia”.

Dick Emanuelsson

Världsfacklig front för klimat

Det finns inga jobb på en död planet. . .

Världsfacklig front för klimat

Temperaturen på FN:s klimatmöte i Paris höjdes några grader förra veckan när ett första kompromissförslag till nytt globalt klimatavtal landade på förhandlarnas bord. Men Transports utsända hade då redan åkt hem – nöjda med att världsfacket har skaffat sig en gemensam linje när det gäller att rädda klimatet, skriver Lena Blomquist på Transportarbetaren.

– Jag har lärt mig en hel del som jag ska ta upp med förbundsledningen, säger Martin Viredius som var i Paris för Transports räkning.

Samtidigt som klimatexperter, toppförhandlare, ministrar och statschefer från hela världen är på FN-konferensen bubblar Paris av möten, seminarier, workshops och kulturarrangemang med koppling till klimatet. Lobbyister, företag och folkrörelser finns på plats, och världsfacket IFS är en tung spelare i sammanhanget.

– Världsfackets möten resulterade i ett embryo till strategi och gemensam hållning, säger Martin Viredius. Och lika viktigt är statementet att klimathotet verkligen är en facklig angelägenhet.

Fackliga protester mot id-kontroller

Från den 4 januari införs obligatorisk id-kontroll för alla som reser med tåg, buss och färja till Sverige från ett annat land. Regeringens syfte med beslutet är att minska antalet asylsökande. Seko på tåg och färjor anser att kontrollerna inte bör utföras av de anställda ombord, uppger Sekotidningen på sin webbplats.

Företrädare för regeringen har sagt att ansvaret för genomförandet vilar på transportörerna, det vill säga tåg-, färje- och bussbolagen. Om det betyder att personal ombord ska kontrollera identiteten på passagerarna är ovisst. Sekos klubb på Transdev Öresundståg, som kör flera tåg över Öresundsbron varje timme, anser att det i varje fall inte är ombordpersonalens jobb.

– Våra tågvärdar ska överhuvudtaget inte syssla med id-kontroller som inte är kopplade till personliga biljetter, det är inte vår uppgift. Om det rent hypotetiskt kommer ett sådant krav krävs utbildning, säger Lars Holmqvist, Sekos ordförande på Transdev Öresundståg. Han poängterar att det är en polisiär uppgift att kontrollera identitetshandlingar.

Psykosocial arbetsmiljö släpar efter

Det systematiska arbetet med att förbättra och bedöma arbetsmiljön minskar ute i företagen. Samtidigt skjuter sjuktalen i höjden och problemen med stress och arbetsbelastning ökar, skriver Jenny Grensman på Ingenjören.

Enligt Arbetsmiljöbarometern, Unionens årliga undersökning som presenterades vid ett seminarium förra veckan, finns det en tydlig koppling mellan det systematiska arbetsmiljöarbetet och den psykosociala arbetsmiljön. På företag som bedöms ha ett bra arbetsmiljöarbete bedöms också den psykosociala arbetsmiljön som bättre.

– Arbetsmiljöarbetet har blivit mycket sämre på senare år, berättar en man från ett stort IT-företag som ville vara anonym. Arbetsmiljöarbetet har gått från att anses nödvändigt till att ses som nödvändigt ont och nu bara ont. I dag får man skicka föreskrifterna till personalavdelningen för de vet inte längre vad det är som gäller.