Företagshälsovården behöver specialistläkare

Företagshälsovården behöver specialistläkare

Av Dick Emanuelsson

Företagshälsovården är central för de anställda. Men antalet läkare med den extra specialistutbildningen är en bokstavlig ”bristvara”. Därför satsar nu regeringen tio miljoner kronor per år för att stödja företagshälsovårdens utbildning inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin.

– De företag som bäst utnyttjar företagshälsovården förstår att varje enskild medarbetare är viktig. Om den anställde mår bra för att arbetsmiljön är bra begriper arbetsgivaren att han också kan tjäna pengar, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd på Sveriges Företagshälsor, helt frankt till Flamman.

Bred läkarkunskap

Alla som har stått på en arbetsplats vet hur viktig företagshälsovården kan vara. Läkaren har vanligtvis en mycket bred kunskap och kan oftast kurera den sjuke vid besöket på kliniken.

– Men i dag är problemet att genomsnittsåldern på läkarna ligger på 63 år. Regeringen satsar tio miljoner på de extra 2,5 åren på nya läkare som behöver specialistutbildning inom arbetsmedicin, fortsätter Munck.

Alla arbetsmiljörapporter konstaterar att de klassiska fysiska skadorna inom den tunga industrin har sjunkit de senaste decenniet. Samtidigt har de stressrelaterade sjukdomarna ökat dramatiskt. Arbetsmarknaden har förändrats och med den sjukfrånvarobilden. Enligt Försäkringskassan ökar sjukskrivningarna kraftigt.

Enligt Munck finns det en miljon anställda med så kallade nollavtal. Det innebär att arbetsgivaren beställer tjänster av den helt avreglerade företagshälsovården, men bara när ett problem uppstått.

– Vi behöver läkare som inte bara kurerar utan som har kunskap om gaser, om hur arbetsplatserna är organiserade, säger Munck.

Skillnad på friskvård arbetare och tjänsteman

Skillnad på friskvård arbetare och tjänsteman

Av Dick Emanuelsson

Allt fler har rätt till friskvårdsbidrag, visar Arbetets Sifo-mätning. Men glappet mellan arbetare och tjänstemän är fortfarande märkbart. Regeringen vill öka jämlikheten i systemet, uppger Lena Hennel på Arbetet.

– Man kan se det som ett uttryck för arbetsgivarens vilja att faktiskt satsa på sin personal, säger Stig Vinberg, verksam vid avdelningen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet, till Arbetet.

I en Sifomätning som Arbetet lät göra 2010 svarade 67 procent av alla som tillfrågades att de får friskvårdsbidrag från sina arbetsgivare. Drygt fem år senare har den siffran stigit till 79 procent. Möjligheten att få ett ekonomiskt bidrag från sitt företag för att motionera på fritiden har ökat både bland arbetare och tjänstemän. Men fortfarande är det vanligare att tjänstemän får del av stödet.

– Det är inte rimligt att man glömmer arbetarkollektivet som ofta jobbar i yrken som är utsatta för påfrestningar i arbetsmiljön med exempelvis tunga lyft. Man borde satsa på att jämna ut skillnaderna, menar Stig Vinberg som tycker att det är dags att agera.

Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) påpekar att han tänker göra just det.

– Det finns en inbyggd ojämlikhet, något som vi känner igen från samhället i stort. Vi har visserligen en hälsotrend där vissa grupper motionerar mer, men sedan har vi andra grupper som rör på sig mindre än vad man kanske någonsin har gjort tidigare. Det här är ofta klassbundet, förklarar han.

Nytt tidningsavtal klart

Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud. GS fick igenom höjda minimilöner med upp till 2.000 kronor samt rätt till nedsatt arbetstid efter 60 år, skriver Marie Edholm på Dagens Arbete.

Avtalet slutar på 2,2 procent, precis som industrinormen i årets avtalsrörelse. Lönerna höjs med i genomsnitt 584 kr i månaden, varav hälften utgörs av en individgaranti. Det innebär att alla är garanterade att få minst 292 kronor per månad.

Löneökningarna på tidningsavtalet blir dock 1,9 procent, eftersom 0,3 procent används till att göra om systemet för minimilöner. Förändringen innebär att nyanställda som har arbetslivserfarenhet eller relevant utbildning inte går in på avtalets allra lägsta lön.

GS fick också igenom sitt andra krav som de gick i strejk för; rätten att gå ner i arbetstid efter 60 års ålder. Ordet deltidspension skrivs dock inte in i avtalet, utan det kallas varaktig nedsättning av arbetstiden.

”Hälsa och klasskillnader”

”Hälsa och klasskillnader”

Av Dick Emanuelsson

Carl Cederström är lektor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Han är också en av författarna till boken Wellnesyndromet, som kom förra året. Han menar att vi har blivit sjukligt besatta av hälsa, skriver Lisa Berthelson på Handelsnytt.

– Det handlar inte om att undvika sjukdom längre, utan om att vara en människa med status och moral. En som är attraktiv på arbetsmarknaden, säger Carl Cederström till Handelsnytt.

Som ett led i detta ses överviktiga som misslyckade människor. Förutom att det har en bestraffande funktion menar Carl Cederström att det även finns en farlig politisk effekt.

– Personer som lever i marginalen uppmanas att börja träna, som om det vore lösningen på klasskillnader och segregation, inte politik. Det kan man se i flera olika länder som bland annat Storbritannien, säger han.

Fler pappor i EU ska vara hemma med barnen

Alla nyblivna föräldrar i EU måste ha rätt till minst fyra månaders obetald ledighet, menar EU-parlamentet, som förra veckan antog en resolution i frågan. I dag är endast tio procent av alla fäder i EU föräldralediga i minst en dag, rapporterar Karin Bromander på Arbetsvärlden.

Europaparlamentet uppmanar EU-kommissionen att ha en bättre kontroll av hur EU:s regler för föräldraledighet implementeras i medlemsstaterna. I dag är skillnaderna stora både mellan både könen och mellan anställda i offentlig och privat sektor. Endast tio procent av arbetande pappor i EU-länderna tar minst en dags föräldraledigt, medan 97 procent av mödrarna står för hela ledigheten, även den som fäderna har möjlighet att ta ut.

Parlamentarikerna vill också att EU-kommissionen ska kunna utöka antalet föräldraledighetsdagar till sex månader och att minst två veckor ska vara reserverade för fäder.

Asylpraktik skrotas

Fackets kritik har gett resultat. Vid årsskiftet stoppas den hårt kritiserade praktikformen för asylsökande, säger statssekreterare Erik Nilsson till Lisa Castilla på Hotellrevyn.

– Det har inte fungerat bra. Migrationsverket har inte klarat av det. Vi lyfter bort den delen helt från årsskiftet, tillägger Nilsson, som är statssekreterare med fokus på bland annat etableringsfrågor.

Inte heller Arbetsförmedlingen ska arbeta med asylpraktik. Myndigheten får i stället i uppdrag att kartlägga asylsökandes kompetens för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden när och om de får uppehållstillstånd, säger Erik Nilsson.

Han påpekar att det fortfarande är viktigt att ta vara på den tid som de asylsökande väntar på besked från Migrationsverket.

– Huvudfokus kommer att ligga på att lära sig vardagssvenska eller yrkessvenska. Där kommer studieförbunden och de ideella föreningarna att spela en stor roll.

För asylsökande som vill arbeta under väntetiden finns redan i dag möjlighet att ansöka hos Migrationsverket om undantag från reglerna om arbetstillstånd. Det kommer inte heller att vara förbjudet för till exempel kommuner eller ideella föreningar att anordna någon form praktik, säger Erik Nilsson.