Allt osäkrare anställningsförhållanden enligt LO-rapport

– Vi ser att många unga vuxna i dag sover med mobilen under
kudden eller står med mobiltelefonen i duschen, livrädda för att missa
det där jobbet, säger Tomas Baudin, vice ordförande i LO.

Allt osäkrare anställningsförhållanden

I en ny LO-rapport framgår det att rekordmånga anställda i Sverige har otrygga jobb på arbetsmarknaden. I likhet med resten av den kapitalistiska världen är det visstidsanställningarna som nu har nått en historisk hög nivå, enligt rapporten. Arbetsgivarna på Almega är nöjda med vad de kallar för den ”flexibla arbetsmarknaden”.

Femtiotvå procent av de unga vuxna har i dag ett tidsbegränsat jobb. Och det är bland arbetarna som de otrygga jobben är vanligast, visar LO-rapporten ”Anställningsformer 2014, fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 1990-2014”.

– Det är en orimlig situation. Vi ser att många unga vuxna i dag sover med mobilen under kudden eller står med mobiltelefonen i duschen, livrädda för att missa det där jobbet där man får gå ut och jobba några timmar, säger Tobias Baudin, första vice ordförande för LO, till SVT Nyheter.

Femton procent eller 618 000 av samtliga anställda har en tidsbegränsad anställning. Det är den näst högsta nivå som uppmätts. Den högsta nivån var 2007.

Främst ungdomar

De otrygga jobben finns främst inom kultur- och nöjesbranschen samt hotell och restaurang. Där är var fjärde anställd visstidare. Även inom städ och fastighetsservice är det vanligt. Inom handeln har var tredje arbetare en sådan anställningsform.

Det är framför allt unga som de tillfälliga anställningarna drabbar. 52 procent i åldern mellan 16 och 24 år verkar inom denna anställningssektor medan motsvarande siffra i åldersgruppen 55–64 endast är 6 procent.

Minst andel är det inom tillverkningsindustri och bygg, där var tionde arbetare har en visstidsanställning. Bland tjänstemännen är motsvarande siffra 12 procent. Kvinnor har fler osäkra anställningar än män, 17 respektive 13 procent.

Dick Emanuelsson

Strejk på norska LO-kontor

Strejk på norska LO-kontor

Det anmärkningsvärda att anställda på LO i Norge har gått ut i strejk är ett nu ett faktum, uppger Arbetsvärlden på sin webbsida. Förra veckan tog de anställda på den fackliga centralorganisationen till strejkvapnet. De anklagar sin arbetsgivare för att försöka mörka orättvisa lönevillkor.

Men det ännu mer anmärkningsvärda är att LO:s motpart, Arbeiderbevegelsens Arbeidsgiverforening, AFF, är arbetsgivaren LO:s förhandlare. I ett pressmeddelande beklagar Trude Tinnlund, ordförande i AFF att parterna inte lyckats komma överens. Enligt henne har AFF gjort stora ansträngningar för att gå LO-förbundet Handel og Kontor, HK, som organiserar de anställda, till mötes.

– Vårt förslag hade gett lågavlönade ett lönetillägg på 11 000 norska kronor om året. Det är mer än vad motsvarande grupper i näringslivet har.

Sammanlagt är det 150 anställda inom norska LO som togs ut i strejk den 14 november efter att förhandlingarna mellan HK och AFF strandat.

Många utnyttjas i blombutiker

Det förekommer svartjobb och lönedumpning i blomsterbranschen. Det fick Liselotte Lindberg veta när hon under hösten spenderade tre dagar i veckan i blomsterbutiker i Stockholm, skriver Handelsnytt som har intervjuat medlemsvärvaren på Handels Stockholmsavdelning. Hon har under hösten besökt anställda i blom- och trädgårdsbutiker tre dagar i veckan.

– Jag blev förvånad över att det förekommer så mycket svartjobb och lönedumpning. Det är också många unga som blir utnyttjade, som har hemska arbetstider och jobbar ensamma. Många vågar inte säga ifrån. Vi behöver få upp medlemsantalet i branschen. Det är svårt att få till kollektivavtal eftersom det ofta är små butiker med en eller två anställda och man jobbar nära chefen.

– Ett bra exempel är två blomsterbutiker med samma ägare i Göteborg där Handels lagt ett konfliktvarsel för att få till ett kollektivavtal. Där gick alla anställda samman och då går det att påverka.

Ja till flexibla arbetstider

Volvoanställda i Skövde och Köping säger ja till flexibla arbetstider. Två tidsbanker skapas så att anställda kan skickas hem med lön när produktionen går ner.

– På det här sättet bygger vi en krockkudde inför kommande lågkonjunkturer, säger Lars Ask, ordförande för Verkstadsklubben i Skövde, till Dagens Arbete.

Syftet med det flexibla arbetstidsavtalet är att säkra företagets lönsamhet och öka anställningstryggheten. Förhoppningen är att behovet av inhyrning och visstidsanställda ska minska om basen av fast anställda kan jobba mer flexibelt. Lars Ask ser bara fördelar med det nya avtalet.

Det nya flexibla arbetstidsavtalet på Volvo Powertrain innebär att man avsätter tid som sparas i tidsbanker. Tiden tas ut vid lågkonjunktur och produktionsnedgångar. Bolaget och anställda kommer tillsammans att bidra till att finansiera tidsbankerna.

Inrikesnotiser vecka 48

Ersättning till utslitna städare?

Kommunalarbetarförbundet har fått rätt mot Försäkringskassan i ett prejudicerande fall som rör en utsliten städerska. Hon arbetade sedan slutet av 1990-talet städat olika avdelningar på sjukhus och från och till varit sjukskriven från och till för ryggvärk, längvarig nackvärk och depression, berättar Kommunalarbetaren i sitt senaste nummer.

Kvinnan rengjorde varje dag 1 400 kvadratmeter, tyngst var att i timmar moppa golv. 16 toaletter skulle också bli städas och 20-kilos sopsäckar bäras ut. Nu har hon fått rätt till full livränta för sin skadade nacke och rygg.

Kommunals förbundsjurist Phillip Eldon som drivit fallet mot Försäkringskassan, menar att framsteget beror på en ny rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Den slår fast att det finns vetenskapligt stöd för att ”kraftkrävande arbete” som att lyfta, bära, skjuta och dra, arbete med böjd eller vriden bål innebär en ökad risk för besvär i nacke, axlar och armar. Rapporten pekar också ut kombinationen av höga krav och låg kontroll som en riskfaktor.

Psykisk arbetsmiljö viktig för tjänstemän

I ombudsmannasverige finns en stor grupp och den är ansluten till Handels. Det handlar om anställda på Coop, Fonus, de politiska partierna och deras ungdomsförbund och Hyresgästföreningen. Representanter för denna grupp samlades under tre dagar och vittnade om vikten av en stabil psykisk arbetsmiljö på respektive arbetsplats.

En av deltagarna, som Handelsnytt har pratat med är Margareta Holmström, 61 år, från Hyresgästföreningen i Luleå:

– Både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Vi sitter i kontorslandskap och personalen upplever ljudstörningar och svårigheter att koncentrera sig. Dessutom är arbetsbelastningen hög, folk tar med sig jobb hem och så ska man vara tillgänglig dygnet runt.

Dålig arbetsmiljö påverkar pensionsåldern

 Det är vanligare att den som mår dåligt på jobbet, antingen fysiskt eller psykiskt, går i pension före ordinarie pensionsålder. Städare och andra serviceanställda tillhör några av de mest utsatta yrkesgrupperna, enligt Arbetsmiljöverket.

Det uppger Fastighetsfolket på sin portal. Tidningen säger att den som är stressad, har liten kontroll över sitt arbete eller på annat sätt mår dåligt på jobbet beslutar sig oftare för att gå i pension före 65 års ålder än de som trivs bra. Det visar en ny kunskapssammanställning som är gjord av tre forskare från Linnéuniversitetet, på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

Skyddsombud stoppar delar av olycksbygget

Elektrikerförbundet stoppar allt elektriskt installationsarbete under jord vid Fortums bygge vid kraftvärmeverket i Hjorthagen, skriver Byggnadsarbetaren. Igår genomfördes efter mycket diskussioner skyddsronden, vilket ledde till att man upptäckte att det saknades nödbelysning, och skyltar för utrymning och en rad andra misshälligheter.

– Det är ett jättestort bergrum där nere. Om strömmen skulle gå skulle ingen hitta vägen ut, säger en ombudsman på Elektrikerförbundet till Byggnadsarbetaren.

För knappt två veckor sedan omkom två byggnadsarbetare på samma bygge och en byggjobbare skadades allvarligt. Byggnads har jobbat hårt för att få kollektivavtal och insyn, men nekats tillträde till delar av bygget.

– Vi tycker det är väldigt tråkigt att införa ett skyddsstopp men vi kan inte se hur våra medlemmar utsätts för risker, säger skyddsombudet Petter Johansson, till svt.

Sexton procent av de förvärsarbetande finns på skiftarbete vara den förkrossande majoriteten är kvinnor.

Av Dick Emanuelsson

Mångårigt nattarbete ökar bröstcancerfrekvens

Kvinnor som arbetar natt i mer än 20 år löper en markant ökad bröstcancerrisk. Det gör de nattarbetande kvinnorna, som är en dominerande majoritet, till en högriskgrupp.

Det säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet och Karolinska institutet, till Flamman efter att han presenterade de nya forskningsrönen i förra veckan.

Människans biologiska klocka

Åkerstedt och hans grupp har tagit del av patientregistret och följt upp 300 kvinnor sedan 1998 som arbetat natt mer än 20 år.

– Vi har där analyserat utfallet av bröstcancer under 14 år fram till år 2012. Hos män förekommer knappast denna form av cancer, även om vi i en annan utredning även tittar på till exempel prostatacancer. De flesta med udda arbetstider arbetar inte längre inom industrin utan i vården. Det kanske i dag bara är 1,5 procent som arbetar med 3- och 4-skift, säger Åkerstedt.

Hur många ytterligare fall av bröstcancer kan långvarigt nattarbete ge?

– Man får 6,5 cancerfall i stället för 3,5 fall. I vår studie hade vi 300 personer som har arbetat så lång tid (mer än 20 år). I vårt fall kan man säga att det var drygt 18 fall av 300 (6,5% mot ”normala” 3,5%) som har den här expositionen. Totalt hade vi 13.000 personer i studien.

Åkerstedt säger att kroppen vilar (sover) under den ljusa dagen vilket påverkar kroppstemperaturen, blodtryck och olika organ i kroppen.

– Den biologiska klockan styr hjärnan som i sin tur styr kroppens organ. Den klockan fördärvas om vi sover under dagen. Den andra orsaken till den ökade risken är att melatoninet, som är ett hormon som dämpar risken för cancer, minskar i påslag om man utsätts för ljus på natten.

Studierna är gjorda på råttor.