USA-militär till Norge förvandlar landet till ett ryskt kärnvapenmål

"Aldrig tidigare har vi haft Norge på vår lista över bombmål för våra strategiska vapen", säger Frants Klintsevich, vice ordförande i den ryska senatens Försvars- och Säkerhetskommitté efter att Norge tillkännagjort att landet bryter garantin från 1949 att aldrig tillåta att utländska trupper installeras på norskt territorium. Nu ska 330 marinsoldater från USA installeras på den norska flygbasen i Trondheim. Mellan Ryssland och Norge återfinns Sverige.

 

USA-militär till Norge förvandlar landet till ett ryskt kärnvapenmål

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2016-11-01 / De 330 USA-militärerna som ska utposteras på en flygbas utanför Trondheim förvandlar Norge till ett framtida mål för ryska kärnvapenstridsspetsar. Moskva anser att Oslo deltar i USA:s inringning av Ryssland och nu från den norra flanken.

Norge är nu varnat, uppger Frants Klintsevich. Han är vice ordförande i den ryska senatens Försvars- och Säkerhetskommitté.

Klintsevich hävdar att utplaceringen av de 330 amerikanska marinsoldaterna på den norska militärbasen Værnes, 35 kilometer utanför Trondheim, är en del av USA:s militära uppbyggnad på den europeiska kontinenten. I händelse av en kärnvapenkonflikt mellan USA/Nato och Ryssland förvandlas Norge automatiskt till ett mål för de ryska kärnvapenstridsspetsarna.

Video: ALDRIG MERA KRIG! av Tältprojektet

https://vimeo.com/105098017

¡NUNCA MÁS GUERRA! from Dick & Mirian Emanuelsson on Vimeo.

”Ett direkt militärt hot” mot Ryssland

Uppgifterna publicerades i den brittiska dagstidningen Daily Mail och bygger på en intervju med Klintsevich i den ryska Tv-kanalen Cadena 2. Han karaktäriserade de 330 marinsoldaterna som ”ett direkt militärt hot” mot Rysslands säkerhet.

– Detta är mycket farligt för Norge och norrmännen. Hur bör vi reagera inför detta? Aldrig tidigare har vi haft Norge på vår lista över bombmål för våra strategiska vapen. Men om det händer (att USA-militärerna ges tillstånd att installera sig på den norska flygbasen), kommer den norska befolkningen att lida, varnade den högt uppsatte ryske politikern.

Norge 1949: ”Inga utländska trupper på norsk mark”

Nato bildades den 4 april 1949 och Norge anslöt sig till militärpakten samma år. Som svar på brottet mot fredsavtalet 1946, att inte skapa nya militärallianser för att dela upp världen, skapades Warszawapakten först 1955 och upplöstes 1991.

Men Nato inte bara fortsatte existera utan har i stället expanderat kraftigt och tagit in ett stort antal nya medlemmar som i dag nästan har skapat en ring kring Ryssland. Att förstärka denna inringning&belägring genom att tillåta offensiv USA-trupp i vårt grannland, är att i praktiken sätta äpplet ovanför huvudet, som på Robin Hoods tid.

Men nu handlar det inte om äpplen utan om för mänskligheten dödande kärnvapen.

Norge gav redan från 1949 dåvarande Sovjetunionen garantier om att Oslo aldrig skulle tillåta utländska trupper att sprida ut sina styrkor på norsk mark.

Socialdemokrater och antikommunister, ja, men realister om kärnvapenhotet i världen. Därför slog de larm om USA:s upprustning i Europa med Euro-raketerna som en fredsopinion lyckades tvinga USA att lägga i malpåse, mycket tack vare Olof Palmes och Gro Harlem Brundtlands kamp för nedrustning och avspänning. Nu går Norge den rakt motsatta vägen och blir en vasall i USA:s ledband och en utlösande krigsfaktor med kärnvapen i Norden i USA:s strategi att omringa Ryssland.

Fredspolitikens Gro Harlem Brundtland och Olof Palme

Jens Stoltenberg inspekterar sina Natotrupper.

Att den förre norske statsministern och “socialisten” Jens Stoltenberg sedan 2014 är Natos generalsekreterare har säkert spelat in på beslutet att tillåta USA-trupp i Norge. Stoltenberg visar i dag att han är allt annat än ”antiimperialist” och ”vän till Vietnam”, som han sa i sin ungdom.

I stället bekräftar beslutet att Norge har slagit in på en ny militaristisk väg i stället för den dåtida nedrustningspolitiken som pläderades av Gro Harlem Brundtland (statsminister 1990-1996) och hennes svenske kollega Olof Palme. Få begriper i dag att USA är på väg att störta världen in i ett tredje världskrig som ingen kommer att överleva.

Och helst vill Vita Huset att kriget ska utspelas, än en gång, på europeiskt territorium.

Video: Aldrig mera krig, av Tältprojektet:

http://dickemasve.blogspot.com/2014/09/aldrig-mera-krig-fran-taltprojektet-1977.html

LO:s ”Märke” för 2017 är 2,8 procent

LO:s ”Märke” för 2017 är 2,8 procent
Av Dick Emanuelsson

LO och dess medlemsförbund går 2017 fram gemensamt i samordnade förhandlingar.

– Svensk ekonomi är stark. 2,8 procent men lägst 672 kronor ger våra medlemmar en rättmätig del av kakan samtidigt som nivån inte hotar svensk konkurrenskraft. Det här är ett väl avvägt krav, uppger Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande, i ett pressmeddelande i fredags förra veckan.

Då fastställde LO:s styrelsemöte lönekraven för avtalsåret 2017 som blir 2,8 procent eller minst 672 kronor. Låglönesatsningen innebär att de som tjänar under 24 000 kronor per månad får 672 kronor i löneutrymme, medan de som tjänar över brytpunkten får det i procent. Arbetsgivarsidan sa redan samma dag blankt nej och varnade för de ekonomiska konsekvenserna.

Transport: Ja med reservation

– Som helhet är kraven bra, säger Transports ordförande Lars Lindgren till förbundstidningens reporter Jan Lindkvist i en kommentar.

Det var bara Transport som höjde varningsflagg och meddelade att man kan komma att stå utanför samordningen. Skälet är i så fall inte själva avtalskraven, utan ett regelverk som är tänkt att styra förhandlingsspelet internt i LO-familjen.

Lars Lindgren är nöjd med låglönesatsningen och att LO den här gången kommer att slåss för ett dubbelt ”märke”; en norm som innehåller både en procentsats och ett krontalspåslag.

Handels: Fokus på lågavlönade

Handelsanställdas förbund välkomnar kravet på en relativ låglönesatsning, skriver Anton Andersson, reporter på Handelsnytt.

– Vi ställer oss bakom kraven så klart. Men om man utgår från att inflationen kommer att ta fart framöver så tycker jag att man kunde ha skjutit till lite mer, säger Handels ordförande Susanna Gideonsson och fortsätter:

– Det viktigaste är att vi har en samordning. Det är viktigt för svensk arbetsmarknad, för alla förbunden och inte minst för oss som har många lågavlönade medlemmar.

Susanna Gideonsson poängterar dock att de 672 kronorna inte ska ses som en garanti, dessa summor ska också förhandlas. Alla anställda inom ett avtalsområde som tjänar under 24 000 samlar in 672 kr till den LO-gemensamma potten. Men varje förbund bestämmer sedan själva hur pengarna fördelas utifrån hur deras kollektivavtal ser ut.

Gideonssons motpart, Svensk Handel ratar förhandlingskraven och hävdar att de slår hårt mot handelns företag. Även om försäljningen i handeln har stigit har lönsamheten inte förmått att hänga med, skriver organisationen i ett pressmeddelande.

Svenskt Näringsliv: ”Destruktivt”

”Inte i takt med verkligheten.” ”Oacceptabelt högt lönekrav.” ”Destruktivt.” Det är arbetsgivarsidans kommentarer om att industrins lönekrav håller ett högt tonläge i avtalsrörelsens upptakt. Så sammanfattar Jenny Berggren på Arbetet hur LO:s motpart i Svenskt Näringsliv uppfattar avtalskraven.

Organisationens vice vd Peter Jeppsson menar att ”facken bortser från att 120 000 jobb har gått förlorade i tillverkningsindustrin de senaste tio åren”. Vad Jeppson inte nämner är att företag som Ericsson och andra under de senaste decennierna har förlagt stora delar av sin tidigare svenska produktion i låglöneländer.

– Får industrifacken genomslag för sina krav hotas inte bara jobb inom industrin, deras krav riskerar att kosta tillväxt och jobb i hela näringslivet, säger han och hävdar att fackens avtalskrav inte är i takt med verkligheten.

– Industriavtalets huvudsyfte är att parterna tillsammans ska stärka industriföretagens internationella konkurrenskraft, konstaterar Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg i ett pressmeddelande.