Konflikten fortsätter i Göteborgs hamn

Den kvinnliga Maersk-vd:n, Ane Mærsk Mc-Kinney Uggla, tjänar mycket mer än Sveriges samlade hamnarbetarkår TILLSAMMANS; 946 miljoner kronor och registrerar från sin Östermalmslägenhet en förmögenhet på 32 miljarder svenska kronor. Samtidigt oroar sig Näringslivets vide VD Peter Jeppson för dagens konfliktregler som han vill se decimerade, trots att det i dag inte registreras en enda % i löneglidning utöver de centrala "märkena".  Mc-Kinney Uggla och hennes kollegor har en outtömlig hunger efter mer PROFIT! Sverige är fantastiskt.

Konflikten fortsätter i Göteborgs hamn

Av Dick Emanuelsson

Medlemmarna i containerterminalen i Göteborgs hamn beslöt enhälligt på ett medlemsmöte förra tisdagen att varsla om nya stridsåtgärder. Beslutet ska ses mot bakgrund av att motsidan, APM Terminals inte har gett efter på en enda punkt trots endagarsstrejken, säger Erik Helgesson från Hamnarbetarförbundets avdelning 4 till Flamman.

APM är ett dotterbolag till containerhamnens största kund; Maersk. Detta i sin tur är dotterbolag i den internationella sjöfartsgiganten AP Möller-Maersk. Ane Mærsk Mc-Kinney Uggla äger Maersk och innehade förra året en lön på 946 miljoner kronor. Det motsvarar mer än en årslön för Sveriges alla 2800 registrerade hamnarbetare tillsammans. Ane Mærsk har en förmögenhet på 32 miljarder svenska kronor, gift med officeren Peder Uggla och bor på Östermalm i Stockholm.

Maersk köpte terminalen i Göteborg 2012 för sju miljarder kronor och det väckte oro bland hamnens kunder. Året efter aviserade APM om höjda tariffer vilket fick till följd att många av exportföretagen började titta efter andra hamnar. Det kan vara bra att ha detta i åtanke när nu APM beskyller Hamn-Fyran för att genom strejk eller övertidsblockader skrämma bort kunder från hamnen.

Erik Helgesson, från Hamnarbetarförbundets avdelning 4 i Göteborg. Foto: Kristofer Lundberg

Ökar ”blixtanställda”

APM har, som Flamman tidigare rapporterat, utestängt Hamn-4-an från alla förhandlingar trots att ”4-an” organiserar 85 procent av de cirka 300 arbetarna på terminalen. Hamnarbetarförbundet har föreslagit ett Trepartsavtal mellan Hamn, Transoort och APM som Transport vägrar gå med på, trots att de bara har 15 procent av de anställda som medlemmar på terminalen.

Nu säger APM dessutom upp den s.k. ”80/20-uppgörelsen” från mitten av april och det slår mot anställningstryggheten.

– ”80/20” är ett ramavtal för att reglera de tillfälliga ”blixtanställningarna” så att dessa inte sticker iväg. Nu är ambitionen från APM:s sida att öka osäkert anställda. De har en ambition att skära ned bemanningen på alla nivåer.

Enigheten hos ”4-ans” medlemmar om att stå emot APM:s försök att slå sönder hamnfacket är total, uppger Helgesson. Nya aktioner är att vänta i Nordens största containerhamn.

Almega är hökarna på arbetsgivarsidan

Almega är hökarna på arbetsgivarsidan

Almega var inblandat i mer än hälften av alla konflikter som varslades 2016. ”Vi vill förändra kollektivavtalen”. ”Därmed utsätter vi oss för större konfliktrisk”, säger Almegas vd Anna-Karin Hatt i en intervju med Arbetet.

Almega är betraktat som höken på arbetsgivarsidan, säger LO-förbundens förhandlare. Hårda och svåra att kompromissa med. Medlingsinstitutets statistik tycks bekräfta: 12 av de 23 konflikter som varslades på den svenska arbetsmarknaden 2016 hade Almega som gemensam nämnare. Facken förklarar det med att Almega systematiskt lägger lägre bud än andra arbetsgivare.

Med 550 000 anställda i 11 000 företag omfattar Almega en tredjedel av den privata arbetsmarknaden. Almega arbetar för att få bort alla individgarantier ur kollektivavtalen. Med ”moderna” kollektivavtal menar Almega också att de medger flexiblare anställningar.

Sju av tio privata tjänstemän vobbar

Stressrelaterade hälsoproblem ökar och digitaliseringen gör att vi blir allt mer tillgängliga för jobbet. Till exempel också när vi är hemma för vård av sjukt barn. En Novus-undersökning som fackförbundet Unionen låtit genomföra visar att varannan kvinnlig tjänsteman i privat sektor känner sig stressade över att få arbetsliv och privatliv att gå ihop när de vabbar, uppger Arbetsvärlden.

Hela sju av tio av de tillfrågade uppger att de ibland vobbar – trots att fyra av tio som vobbar säger att de helst vill slippa jobbet när de är hemma med ett sjukt barn. I de flesta fallen är vobbandet dock självpåtaget. Bara en av tio upplever att det är ett krav från arbetsgivaren att utföra arbete när de är hemma för vård av sjukt barn.

Unionen vill se ändrad karensdag

Sju av tio går ibland till jobbet trots att de är sjuka. Ofta är anledningen stress och rädsla att inte hinna med arbetsuppgifterna. En annan viktig orsak är att många inte har råd med karensdagen. För att skapa ett mer hållbart arbetsliv menar Unionen att det nu finns anledning att hitta alternativ till karensdagen, skriver Kollega på sin webbplats.

– Det är en aktuell fråga med tanke på att många människor i dag har ett arbete som skapar risk för sjukdom och långvariga hälsoproblem. Arbetsgivaren har dessutom ett ansvar för att arbetsbelastningen är rimlig och att uppgifterna exempelvis ska hinnas med även efter en sjukdom, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

En undersökning från Sifo visar att de vanligaste anledningarna till att inte stanna hemma och kurera sig vid sjukdom är stress över att inte hinna med sina arbetsuppgifter (34 procent) och oro över förlorad arbetsinkomst (27 procent). Enligt en webbenkät som besvarats av 1 089 svenskar framgår att 68 procent någon gång det senaste året har gått till jobbet förkyld eller med influensa.

18,3 miljoner till kommunalare

Kommunal lämnade 135 ärenden till LO-TCO Rättsskydd förra året. Totalt fick medlemmarna 18,3 miljoner kronor i de rättsfall som avgjordes, skriver Arbetet. Med sina 135 ärenden var Kommunal det LO-förbund som anmälde flest fall till LO-TCO Rättsskydd under 2016, visar Arbetets sammanställning. Trenden är annars att det totala antalet fall minskar.

Regeringen vill begränsa föräldraledigheten

Regeringen vill begränsa föräldraledigheten

I ett nytt förslag från regeringens utredare ska nyanlända till Sverige bara kunna räkna med 200 dagar, mot nuvarande 480 dagar, i föräldraledigheten om barnet är fyllda två år. Bra, men inte tillräckligt, säger Svenskt näringsliv och vill göra förändringen generell för alla småbarnsföräldrar. Det får medhåll av TCO som också vill införa en fjärde öronmärkt månad.

Alla seriösa partier och sociala rörelser talar om ett jämställt uttag av föräldraledigheten för att komma åt de ojämlikheter som skapas på arbetsmarknaden av att kvinnor i större utsträckning är hemma med barnen än männen. För även om tre av 16 månader är ”öronmärkta” och inte kan överlåtas, är frågan känslig. De breda skarorna hurrar inte för mera ”kvoter”, där kvinnan och mannen har lika många dagar.

– Min man tog ut sju av de 16 månaderna vid vårt första barn 2013 och fick en ganska bra bonus för varje månad, säger Sofia Ström, som blev tvåbarnsmamma den 25 oktober 2016, till Flamman.

Bra med en 4:e månad

Hon tjänar mer än sin man men känner igen mönstret att det är kvinnan som till tre fjärdedelar stannar hemma med barnet, oavsett inkomsten.

– En fjärde månad skulle nog sitta bra, menar hon. På företaget där jag är anställd ger de dessutom den anställde tio procent till på de 80 procent som föräldraledigheten garanterar.

Sofia och hennes man har 80 dagar kvar av det första barnets 480 dagar. Enligt SCB:s statistik har småbarnsföräldrar cirka 200 dagar kvar när barnet är fyllt två år. Och det är där regeringen vill sätta siffran för nyanlända migranter med barn som är två år när det kommer till Sverige. Att barnet också skulle ha 480 dagar som barn födda i Sverige menar regeringen är en överkompensation som den vill täppa till.

Dick Emanuelsson

Anmälningarna om dålig arbetsmiljö i vården ökar

Stress, för lite sömn, patienter i korridoren och mögliga lokaler. Vårdförbundets anmälningar till Arbetsmiljöverket om farliga och ohälsosamma arbetsmiljöer i vården ökar för varje år, uppger Vårdfokus på sin webbplats.

– Det här är verkligen sista utvägen, säger Anna Aldeborg, Vårdförbundets huvudskyddsombud inom NU-sjukvården i Västra Götaland, som tillsammans med representanter från övriga berörda fackförbund gjorde en arbetsmiljöanmälan i slutet av 2015.

Anmälan ledde till ett hot om vite från Arbetsmiljöverket. Från och med oktober förra året måste NU-sjukvården betala 300 000 kronor för varje patient som får en sängplats i korridorer, expeditioner och behandlingsrum på medicinklinikerna på sjukhusen i Trollhättan och Uddevalla.

Postnord anlitar transportbolag som saknar kollektivavtal

Postnord anlitar privata åkerier för internationella transporter och en stor del av de långväga transporterna i Sverige. Flera är svenska företag med många utländska chaufförer från exempelvis Bulgarien och Moldavien. I avtal med sådana företag kräver Postnord inte kollektivavtal, skriver SvD. Det förekommer också enligt tidningen åkerikedjor i flera led, där Postnord inte har full kontroll över verksamheten. Bolagets kommunikationschef Per Ljungberg säger till SvD att den hårda konkurrensen och prispressen inom logistikbranschen har styrt företagets agerande.

Handels oroliga efter ökning av butiksrån

Antalet anmälda butiksrånen ökade under förra året med 22 rån till totalt 838, en uppgång med tre procent jämfört med 2015.

– Vi ser med oro på utvecklingen och kommer att fortsätta arbetet för ökad säkerhet där kontanthantering ingår i våra medlemmars jobb, säger Handels förste vice ordförande Linda Palmetzhofer till Arbetet. Vi vill att vakter som har skydd och utbildning i att hantera osäkra situationer ska ta över kontanthanteringen, eller att arbetsgivarna sätter in kontantfria kassor eller värdetransporter.

Varför vacklar ni om vinsterna?

När Kommunal vacklar i vinstfrågan återvinner man inte medlemmarnas förtroende. Jag har svårt att försvara Kommunal, både när det gäller Attendoaktierna och svängningen i non-profit frågan, skriver Ylva Månsson, förtroendevald i Skåne i sin facktidning.

”Det finns bara ett sätt att återuppbygga förtroendet, det är att visa att vi är en fackförening som driver frågor som är viktiga för våra medlemmar och att vi får framgång i de fackliga frågorna. Det kommer inte bli en lätt resa, många har blivit besvikna på oss. Sedan handlar det också om självklarheter, vi måste leva som vi lär och följa de riktlinjer vi nu tagit fram”.

Fler tar livet av sig på grund av jobb

Allt fler i världen tar livet av sig på grund av jobbet. Orsaken bakom finns i arbetslivets villkor där otrygga anställningar och hög arbetsbelastning är de största förändringarna. Historiskt har arbetets betydelse förändrats från att ge trygghet och arbetsplatsen en social roll, till att skapa osäkerhet genom osäkra anställningar och hög arbetsbelastning. Det anser Sarah Waters, som forskar vid Leeds universitet om självmord på tre franska företag, i tidningen Arbetsliv.

– Fenomenet att människor drivs till sådana ytterligheter på en arbetsplats att de väljer att ta sitt eget liv är nytt ur ett historiskt perspektiv, säger hon.

I Sverige förs ingen statistik över självmord kopplade till arbetet. 2014 prövades ett självmord med koppling till jobbet där en socialsekreterare tagit sitt eget liv efter att ha upplevt mobbning på jobbet. Två chefer dömdes då för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Domen överklagades och cheferna friades senare i hovrätten.