Axplock från nya regeringens arbetsmarknadspolitik

Svetsaren tar över Rosenbad

I december 2005 valdes Stefan Löfven till Metalls ordförande, en post han tillträdde 1 januari 2006. Nu är han Sveriges nye statsminister. Den gamle svetsaren och IF Metall-basen ska nu leda en koalitionsregering med blott 38 procents väljarstöd och förhandla till sig majoritet både från höger och vänster om sitt parti, skriver hans gamla förbundstidning Dagens Arbete (f.d. Metallarbetaren).

Högre a-kassa

Samma förbundstidning konstaterar att den nya regeringen, som ett av de första besluten, höjer a-kassan. Det är tolv år sedan taket i a-kassan höjdes senast. I dag ger den som mest 14 960 kronor innan skatt. Koalitionen har inte presenterat någon nivå än, men säger att ersättningen ska vara 80 procent av taket under hela ersättningsperioden. Båda partierna sa inför valet att en högsta ersättning skulle ligga runt 20 000 kronor i månaden, eller en höjning från dagens 680 kronor per dag till 910. Ett annat beslut är att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen samt stärka arbetslivsforskningen.

90-dagarsregeln införs

Den nya regeringen ska se till att arbetslösa ungdomar inom 90 dagar erbjuds jobb, praktikplats, traineejobb eller utbildning, uppger Arbetet. Ylva Johansson blir ny arbetsmarknadsminister och Visions ordförande Annika Strandhäll får posten som socialförsäkringsminister.

Skrivningarna om vinster i välfärden är inte så tydliga. Enligt regeringsförklaringen ska privata alternativ i välfärden inte kunna göra vinst genom lägre bemanning. Det ska bli förbjudet att sälja till underpris. Syftet med skolverksamhet ska vara utbildning och inte att dela ut vinst till ägarna. Och skolan ska inte vara en marknad utan ett demokratiskt fundament. Vilka regler och mekanismer som ska reglera och kontrollera de privata, sägs inte.

Den nya regeringen ska avskaffa Fas 3 och istället ge möjlighet till riktiga jobb med riktig lön, bra villkor och utbildningsmöjligheter.

Inget besked om Lex Laval

“Svenska löner och villkor ska gälla alla som jobbar i Sverige”. Vad det gäller arbetare som rör sig mellan EU-länderna är frågan exakt vad som ska hända med den omdebatterade Lex Laval, som socialdemokraterna lovat att riva upp. Lagen begränsar rätten för svenska fackförbund att ta till stridsåtgärder för att kräva kollektivavtal av utländska företag. I överenskommelsen om arbetsmarknaden som socialdemokraterna och miljöpartiet presenterade i onsdags förra veckan finns inget uttryckligt besked om hur lagen ska hanteras framöver.

Vad det gäller arbetskraftsinvandring från länder utanför EU är beskedet att man ska inleda ett arbete för att säkra att arbetserbjudandet till den enskilde blir juridiskt bindande. Det betyder att de anställningsvillkor som arbetsgivaren uppger då arbetstillstånd söks hos Migrationsverket blir bindande, vilket de inte är i dag. Sanktioner ska införas mot arbetsgivare som bryter mot reglerna.