Inrikesnotiser vecka 2: Prelaten som kräver lägre lön

Prelaten som kräver lägre lön

Gå ner i lön med 20 000 kronor!, uppmanar prästen Björn Helgesson. Han skäms över sina överordnades påstådda girighet. De bäst betalda ledarna inom kyrkan tjänar 65 000–70 000 kronor i månaden. “Glappet mellan Jesu och Johannes undervisning och den livsstil vi dras in i är förödande”, skrev Komminister Björn Helgesson i Örebro i en debattartikel i Kyrkans Tidning en vecka före jul. Höga löner förändrar oss som människor, dundrade Helgesson som själv “bara” tjänar 32.000 kronor i månaden som komministern. Han anser det vara en alldeles för hög lön.

Kyrkans Tidning har kartlagt lönerna inom kyrkans övre skikt och det visade sig att biskoparna tjänar 68 300 kronor i månaden. Ärkebiskopen går i god för 75 800. En omorganisation av kyrkan den 1 januari i år har skapat en ny “lönegrupp” av kyrkoherdar som tjänar upp till 69 000 kronor i månaden. En paradox på lönemarknaden kan det tyckas eftersom det är arbetsgivaren som sätter lönerna där en av de “drabbade” menar att motparten är alldeles för generös.

LO-kritik mot riksbankschefen

Riksbankschefen Stefan Ingves pekar ut bostadsmarknaden som ett avgörande bekymmer för penningpolitiken i en intervju i Dagens Nyheter. Helt fel fokus, kommenterar LO:s ekonomer. Ett genomsnittligt svenskt hushåll har nu skulder som motsvarar 170 procent av hushållets årliga disponibla inkomst. “Det får inte gå över 180 procent”, säger riksbankschefen, som befarar en situation där bostadspriserna börjar falla och hushållen minskar sin konsumtion.

– Det är ett allt större problem att Riksbanken under så lång tid inte har klarat prisstabilitetsmålet på två procent, och att det eroderar förtroendet för Riksbanken, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö till Arbetet.

Få arbetslösa får stöd

I fredags publicerade LO en ny rapport om svensk arbetsmarknadspolitik med titeln “Stort omfång – svagt innehåll”. Enligt rapporten får i dag bara en fjärdedel av de arbetslösa någon form av stöd som ska rusta dem för att få ett nytt jobb. Hela 45 procent av de arbetslösa deltar i något slags arbetsmarknadspolitiskt program, men en mycket stor del av insatserna handlar om att backa upp själva arbetssökandet.

– Arbetsmarknadspolitiken borde syfta till en god och effektiv omställning för de arbetslösa. Vi behöver krafttag när det gäller den yrkesinriktade utbildningen. Dessutom har vi med oro sett att andelen arbetslösa som inte har gymnasieutbildning har fördubblats de senaste fem åren. Arbetslösa, som behöver, ska få fullfölja sina grundskole- och gymnasieutbildningar, säger Linda Grape, utredare på LO till Arbetet.