Arbetet och uppgiften för Stockholms Stödkommitté avslutad; JULIAN ASSANGE är FRI!

 

Arbetet och uppgiften för Stockholms Stödkommitté avslutad; JULIAN ASSANGE är FRI!

STOCKHOLM / 2024-07-21 / Under en skinande sol kulminerade i söndags flera års mödosamt arbete av Stödkommittén för Julian Assange i Stockholm; den australienske journalisten är fri.

– Idag samlas vi på denna symboliska plats, i Solidaritetshusets trädgård. Vi har alla varit medlemmar i Stödkommittén för Julian Assange i Stockholm. Tillsammans med tusentals människor runt om i världen har vi i åratal demonstrerat och bildat opinion för att sätta stopp för den grymma och orättvisa behandlingen av Julian Assange, och få honom fri.

Sa journalisten Christer Lundgren, som hade kommitténs uppgift att framförde uttalandet [se hela uttalandet nedan] som också lästes upp på engelska av Sigyn Meder, en outtröttlig slitvarg i kommittén.

På mötet framförde Håkan Julander en dikt på engelska och en hyllning till Assange och inledde med orden; “När allt ser hopplöst ut, det är då saker och ting händer”.

Jan Hammarlund framförde sin hyllning till Julian Assange och vad kunde passa bättre än ”Jag vill tacka livet”, av Violetta Parra.

 

Några av deltagarna på söndagens möte vid Solidaritetshuset den 21 juli, 2024.

”BESTRAFFA KRIGSFÖRBRYTARNA, inte dem som avslöjar deras brott!”, var slutsatsen av journalistveteranen Arne Ruths tal som lästes upp av Håkan Julander på grund av en oturlig översvämning kvällen innan i Ruths hus.

Det ligger en skam över hela den svenska journalistkåren och dess motpart, svenska medier. Men inte bara de som påstås vara ”sociala kommunikatörer”. Hela det politiska etablissemanget fick en rejäl känga när Ruth beskrev, vad som hände respektive inte hände när Julians far anlände till Sverige, landet där den så kallade ”Falso Positivo”, skådeprocessen mot Julian Assange skapades och utnyttjades till den grad att den journalist och hans medie, Wikileaks, som avslöjade USA:s krigsbrott och brott mot mänskligheten var nära att bli deporterad till USA och 175 års fängelse:

”I september 2019 gjorde John Shipton, Julians far, ett kort besök i Sverige. Amineh Kakabaveh, vänsterpartisten som nyss hade blivit politisk vilde, bad honom komma till Stockholm för att möta svenska politiker och journalister. Samtliga riksdagsledamöter och alla viktiga medier inbjöds till en träff i riksdagshuset. Samtliga politiker valde att utebli. En enda journalist dök upp*: Aftonbladets Oisin Cantwell. I en krönika dagen därpå beskrev han den lilla skaran bedagade Assangeaktivister som hade mött upp för att höra Shipton:

“I Riksdagens gamla rökrum hölls idag ett seminarium som skulle kunna beskrivas som konspirationsteoretikernas julafton. En mer välvillig blick på spektaklet noterar i stället en åldrande mans rörande kamp för en världsberömd sons fall från celeber hjältestatus till fängelsehåla.” 

Arne Ruth:

”Jag var en av dessa ömkansvärda åldringar. Och mina minnen från mötet färgar fortfarande min bild av Sverige i förhållandet till Julian Assange. Det som skedde och inte skedde i förhållande till Shiptons Sverigebesök är bestående faktorer i den svenska synen på Assange”.

AFTONBLADETS OISIN CANTWELL är naturligtvis en kvalificerad skitstövel som i likhet med sina kollegor borde ha stannat hemma i stället för att förlöjliga de verkliga försvararna av hans och all vår press- och yttrandefrihet i stället för att spotta på seriös journalistik och Stödkommitténs kämpar.

”Konspirationsteoretiker” var etiketten som denne Aftonbladets utsände klassificerade på bland annat Arne Ruth. Låt oss se hur Wikipedia beskriver denne 80-årige mycket vitale och ljusår i högre intellekt än den journalistiska pygmén Cantwell:

”Ruth var verksam vid Sveriges Radio 1968–1977 och som kulturchef på Expressen 1977–1982. Han var chefredaktör och chef för kulturredaktionen på Dagens Nyheter 1982–1998. Han avgick då Bonnier, vars VD Bengt Braun han ofta tagit strid mot, hade planer på att även ta över Svenska Dagbladet. Ruth har också varit ordförande för Svenska PEN-klubben och ledare för föreningen Grupptalan mot Skandia”.

Nog med utrymme för den och de journalister som föraktar verkliga kämpar för journalistiken och försvarare av demokratiska- och mänskliga fri- och rättigheter, såväl i Sverige och vårt föregångsexempel, Julian Assange. Medan han kommer ha ett eget kapitel i planetens historia, kommer svenska rättshaverister och redaktionella manipulatörer glömmas bort snabbt om några år.

 

PÅ MÖTET ÅTERFANNS Vanja Ramirez och Aliro Cerda, ytterligare två av kommitténs slitvargar som inte bara har sett som sin uppgift att verka för befrielsen av en av världshistoriens mest omtalade politiska fångar, Julian Assange, utan också som permanent verkat för frigivandet av andra politiska fångar som till exempel de två puertorikanska politiska fångarna Oscar Rivera och Rafael Cancel Miranda, som avtjänade 35 respektive 25 år i USA:s fängelser enbart för att ha kämpat för befrielsen av Puerto Rico som en USA-koloni.

Hela mötet filmades av Vanja och kommer att skickas till Julian ett bevis på det svenska folkets solidaritet och stöd till Julian och det ovärderliga journalistiska arbete han gjorde.

Dick Emanuelsson

* Proletärens JANNE BENGTSSON, med tio år först på den autentiska Norrskensflamman och resten av sitt aktiva yrkesliv som sportjournalist på Svenska Dagbladet. Nu pensionerad som ställt sin utmärkta journalisterfarenhet i Proletärens tjänst. Bengtsson var den ENDE journalisten på mötet med Julians far, Aftonbladets utsände ”redaktionella torped” går inte att anklagas för att vara journalist.

VIDEO:

Uttalande från Stödkommittén med anledning av frigivningen av Julian Assange uppläst av Christer Lundgren
https://vimeo.com/988539999

Sigyn Meder, chairman of the support committee for Julian Assange in Stockholm, reads out the committee’s greetings to Julian
https://vimeo.com/988387568

Arne Ruths tal med anledning av Julian Assanges frigivning:
https://vimeo.com/988960779

Håkan Julander: “När allt ser hopplöst ut, det är då saker och ting händer”
https://vimeo.com/989078803

Jan Hammarlunds hyllning till Julian Assange: ”Jag vill tacka livet”, av Violetta Parra
https://vimeo.com/989065217

Uttalande från Stödkommittén med anledning av frigivningen av Julian Assange uppläst av Christer Lundgren

Idag samlas vi på denna symboliska plats, i Solidaritetshusets trädgård.

Vi har alla varit medlemmar i Stödkommittén för Julian Assange i Stockholm.

Tillsammans med tusentals människor runt om i världen har vi i åratal demonstrerat och bildat opinion för att sätta stopp för den grymma och orättvisa behandlingen av Julian Assange, och få honom fri.

Julian Assange är en kämpe för sanningen och yttrandefriheten. Nu är han äntligen fri, och har återvänt hem till sin modiga fru, sina barn och hela sin familj. Våra hälsningar går till dem alla. Deras glädje är också vår glädje.

Idag visar vi med stolthet och för sista gången alla banderoller som vi använt i kampanjen för Julians frigivning. Med dem har vi promenerat genom Stockholms gator och genomfört demonstrationer på offentliga platser. Vi har stått utanför USA:s, Storbritanniens och Australiens ambassader och överlämnat brev till politiker och myndigheter i dessa länder.

Många av medlemmarna i vår Stödkommitté är födda i Sverige, men andra har kommit hit som flyktingar. Under sitt besök i Stockholm sa Julians far John Shipton att han slogs av det faktum att han i solidaritetsrörelsen med Julian Assange, vart han än reste, alltid träffade på latinamerikaner som flytt från diktaturer som deras hemländer påtvingats med finansiering från USA.

Även om Julian nu är fri, vet vi att yttrandefriheten har tagit stor skada. Lagstiftarna och mainstreammedia har trängt in yttrandefriheten i ett hörn.

Frågan kvarstår, efter Julians många år av lidande: Kommer det att finnas journalister som vågar följa den väg som Wikileaks visat? Eller, blir det tvärtom allt färre, som vågar avslöja sanningar som hotar de mäktiga i samhället?

Vad gjorde Julian Assange för att bli så hårt ansatt och straffad? Han berättade helt enkelt sanningen och avslöjade USA:s krigsförbrytelser och andra brott.

USA, Storbritannien och Sverige har varit delaktiga i förföljelsen av Julian, som varade i mer än 12 års tid.

Under sitt besök i Stockholm anklagades Julian Assange i media i en omfattande förtalskampanj för våldtäkt.

När han återvände till London bad den svenska åklagaren honom att återvända till Sverige för att vittna. Sverige vägrade garantera honom den nödvändiga säkerheten. Inför faran att bli utlämnad till USA tog han sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London. Dåvarande presidenten Rafael Correa beviljade honom ecuadorianskt medborgarskap.

Det svenska åklagarämbetet förstörde senare omfattande dokumentation om fallet. Detta anmärkningsvärda agerande har i stort sett förtigits av media.

Det var då Julian tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London som vår stödkommitté bildades. Våra första offentliga aktioner var solidaritetsmöten utanför Ecuadors ambassad i Stockholm.

Julian hade asyl i Ecuadors ambassad i London i sju år, fram till dess Ecuadors nye president Lenin Moreno, med starka band till USA, fråntog honom det ecuadorianska medborgarskapet och tillät brittisk polis släpa Julian ut ur ambassaden.

Julian fördes därefter till högriskfängelset Belmarsh, där han satt fängslad i fem år under strikt isolering, 23 av dygnets 24 timmar.

Under dessa år demonstrerade vi mot den grymma behandling som han utsattes för i fängelset och pekade på riskerna detta innebar för hans fysiska och mentala hälsa.

Vi demonstrerade mot att en förläggare, journalist och icke USA-medborgare anklagas i USA för spioneri enligt en 100 år gammal lag, som, vilket Julian Assange helt riktigt påpekat, strider mot First Amendment i USA:s konstitution.

Vi försvarade också yttrande- och tryckfriheten mot nya svenska lagar, som ”Utlandsspionerilagen”.

Vi hoppas att Julian nu, när han är fri, med kärleken från sin familj och vänner, och stödet från hans stora internationella familj, som vi är en del av, kan återhämta sig och återuppbygga sitt liv.

Advokater, pressfrihets- och människorättsorganisationer världen över ser detta fall, vår tids kanske viktigaste strid för yttrandefriheten, som ett potentiellt farligt prejudikat som kan användas för att förbjuda journalister att i allmänhetens intresse rapportera krigsförbrytelser och kränkningar av mänskliga rättigheter och åtala dem om de gör det.

Arbetet för pressfrihet fortsätter i olika former för att förhindra den globala juridiska räckvidden av USA eller varje annat land som försöker tysta pressen.

I höst kommer den italienska undersökande journalisten Stefania Maurizi att hålla ett seminarium i Stockholm om Sveriges roll i förföljelsen av Julian Assange. Vi återkommer med information om plats och datum.

Från denna symboliska plats, Solidaritetshusets trädgård, uppmanar vi alla till fortsatt kamp för sanningen och yttrandefriheten.

För fred och yttrandefrihet!

Bestraffa krigsförbrytarna, inte dem som avslöjar deras brott!

                    

Journalistveteranen Arne Ruths tal med anledning av Julian Assanges frigivning

”USA har angripit yttrandefriheten på världsnivå”

STOCKHOLM / 2024-07-21 / ”I september 2019 gjorde John Shipton, Julians far, ett kort besök i Sverige. Amineh Kakabaveh, vänsterpartisten som nyss hade blivit politisk vilde, bad honom komma till Stockholm för att möta svenska politiker och journalister. Samtliga riksdagsledamöter och alla viktiga medier inbjöds till en träff i riksdagshuset. Samtliga politiker valde att utebli. En enda journalist dök upp: Aftonbladets Oisin Cantwell. I en krönika dagen därpå beskrev han den lilla skaran bedagade Assangeaktivister som hade mött upp för att höra Shipton:

“I Riksdagens gamla rökrum hölls idag ett seminarium som skulle kunna beskrivas som konspirationsteoretikernas julafton. En mer välvillig blick på spektaklet noterar i stället en åldrande mans rörande kamp för en världsberömd sons fall från celeber hjältestatus till fängelsehåla.” 

Jag var en av dessa ömkansvärda åldringar. Och mina minnen från mötet färgar fortfarande min bild av Sverige i förhållandet till Julian Assange. Det som skedde och inte skedde i förhållande till Shiptons Sverigebesök är bestående faktorer i den svenska synen på Assange.

USA HAR ANGRIPIT YTTRANDEFRIHETEN på världsnivå. Stödkommittén har skickat en uppmaning till alla riksdagsledamöter att ta ställning till detta faktum. Våra politiska representanter har utan undantag valt att inte reagera. Och journalister har, med ytterst få undantag, valt att fly från fakta i rädsla för besmittning: vem vill befatta sig med frågan om rättsövergrepp när en åklagare säger sig utreda sexuelle övergrepp? Det falska ryktet spreds över världen. Julian fråntogs sin värdighet som människa. Och han berövades sin rörelsefrihet under tolv år, fem av dem i fängelse utan dom. 

Nu är han frigiven. Han kan återförenas med sina närmaste. Men han är fälld för brott mot amerikansk säkerhet. Den rättsliga logiken gäller inte bara honom. Den som i fortsättningen frilägger bevis för amerikanska krigsbrott kan anklagas och dömas efter amerikansk lag. Det spelar ingen roll var du bor eller var dokumenten publiceras. USA:s rättsanspråk känner inga geografiska gränser. 

Svenska riksdagsledamöter och journalister valde att tiga om Assange i fjorton år. Den nya spionlagen - plötsligt antagen - är måttsydd för att blockera att han får svenska efterföljare. Åklagarmyndigheten har samrått med sin brittiska motsvarighet och förstört tusentals sidor dokument som belägger ett samspel i fallet Julian Assange. Vårt land tvärvände politiskt och blev Natomedlem i en handvändning. Den svenska definitionen av så kallad nationell säkerhet är lika gränslös som den amerikanska. Vi ingår i en triangel där USA och den brittiska makteliten har haft en minipartner: kungariket Sverige.