Avtalsrörelsen: Miljarder till aktieägarna

"Vinsternas tar hissen medan lönerna tar trappan", vilket är LO:s motto.

Avtalsrörelsen: Miljarder till aktieägarna

Av Dick Emanuelsson

Skanska registrerar 6,5 miljarder kronor i vinst efter skatt. Det är ökning med 1,6 miljarder kronor jämfört med 2014. Aktieägarna har Julafton och får en utdelning med 7:50 kronor per aktie, jämfört med 2014 som slutade på 6:75 kronor, uppger senaste Byggnadsarbetaren.

Bara några dagar innan presenterade Arbetsförmedlingen en ny rapport som visar framtidsutsikterna för omkring 200 yrken. Allra starkast växer jobben inom tjänstesektorn. Det gäller hos både privata och offentliga arbetsgivare.

Med andra ord är det upplagt för en avtalsrörelse som bör ge större löneökningar än på länge. Vinsterna ökar, arbetsmarknaden och de närmaste åren ser ljus ut samtidigt som produktiviteten växer starkt.

Statlig inkomstpolitik

Men LO-ledningen och större delen av förbundsledningarna slår vakt om den statliga inkomstpolitiken. De kallar den för lönebildningsmodellen eller ”industrinormen” som sedan 2004 har gett maximalt 2-3,7 procent.

Industrins och Medlingsinstitutets uppfattning är att lönerna ska öka i takt med omvärlden medan Konjunkturinstitutet hävdar att det är produktiviteten och prisutvecklingen som avgör löneökningarnas utrymme. I konkurrentländerna har löneökningstakten bromsat upp rejält, skrev Arbetet den 30 oktober förra året, varför den första modellen vill ha högst 2,3 procent i löneökningar för 2016. Konjunkturinstitutet anser att taket kan bli tre procent.

Samordningen i årets avtalsrörelse sprack i höstas. Därmed finns det möjligheter att ta ut högre löner, både på förbundsnivå som i den lokala avtalsrörelsen. För det finns pengar, det visar Skanskas vinstresultat.

 

Företagsvinsterna och avtalsrörelsen

Illustration av Amalthea Sandahl.

Företagsvinsterna och avtalsrörelsen

Av Dick Emanuelsson

 

Medan vinsterna tar hissen tar löneökningarna trappan, heter det gamla ordspråket inom den fackliga vänstern. Den förfäktade på 1960- 70-talet mottot ”öka lönerna på vinsternas bekostnad”.

I dag är det få som slåss för parollen. I stället talas det från centralt fackligt håll om minimala löneökningar som under de senaste åren bara har gett drygt två procents löneökningar.

Tredje kvartalets vinster

Flamman har gjort en snabb översikt av ett litet antal näringsgrenar för att syna vinstresultaten för det tredje kvartalet i år. De fyra storbankerna gjorde under 2014 tillsammans en vinst på 81 miljarder kronor och prognoserna tyder på att årets totalsumma kommer landa på liknande nivåer, även om det kanske inte blir något nytt rekordresultat.

– De gör enorma vinster, vilket är fantastiskt för aktieägarna. Men det är lite sämre för bankkunderna, säger Christina Söderberg, sparekonom på jämförelsesajten Comricer.

Icas vinst före skatt ökade från 823 miljoner kronor till 1 185 miljoner kronor. Värmeföretaget Nibe Industrier redovisar en vinst före skatt på 486 miljoner kronor, en ökning med 94 miljoner kronor. Sveriges största noterade fastighetsbolag, specialiserat på bostäder, D. Carnegie & Co AB hade en ökning med nästan 29 procent jämfört med motsvarande period i fjol.

Byggbolaget Peab redovisar 449 miljoner i vinst för tredje kvartalet och kommer att landa på 934 för de första nio månaderna, en ökning med 73 miljoner. De övriga tre byggjättarna redovisar smärre minskningar i vinsterna men är fortfarande veritabla vinstmaskiner.

Arbetsgivarsidan har generellt sagt att det finns inget löneutrymme. Men vinstresultaten borde för fackets avtalsförhandlare vara ett starkt argument att det existerar ett stort utrymme för löneökningar.

Dick Emanuelsson

Vad kokar de ihop på Säpo i avtalsrörelsen?

Avtalsrörelsen på Säpo verkar vara lika hemlig och "individuell" som agenternas arbete. Men varför skräms de av att prata med nedanstående reporter?

Vad kokar de ihop på Säpo i avtalsrörelsen? Och varför vägrar de en intervju?

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2015-10-28 / Avtalsrörelsen börjar så sakta att rulla igång. Så också inom Polisförbundet som på sin webbsida utbrister; ”Polisförbundet kommer att behöva slåss. Polisförbundet laddar nu för konflikt”.

Inte bara de reguljära poliserna är intresserade av värdiga löne- och arbetsvillkor. Även den svenska säkerhetspolisens agenter är på språng, skriver Polistidningen som har intervjuat Mikael Sjöstedt, vice ordförande för Polisförbundets medlemmar inom Säpo.

Förbundet organiserar 470 agenter på Säpo. Det är intressant för det är första gången jag ser en siffra på antalet agenter inom säkerhetspolisen, som förmodligen är högre eftersom det bara handlar om agenter som är fackligt anslutna. Siffran är förmodligen mycket intressant för Lede Fi.

Enligt Sjöstedt har säkerhetspolisen satt lönerna individuellt i så kallade lönesättande samtal sedan snart tio år. Men enligt säpoagenternas vice facklige chef är det ett 20-tal medlemmar som inte är nöjda med de individsatta löneförhandlingarna utan har bett förbundet att ta över förhandlingarna.

Kontroll av reportern (?) och förhör med EU-parlamentariker

Denne reporter ville känna Sjöstedt närmare på pulsen och bland annat fråga honom vad för slags lönekrav och arbetsförhållanden för agenterna på Säpo. Vi ringde upp presschefen Emma Wallrupp förra fredagen för att komma i kontakt med Sjöstedt. Hon ville först ha min personbiografi via e-post och lovade sedan att skicka mig telefonnumret. Det var i fredags. Trots e-post under helgen och tidigt på måndagen samt ytterligare ett telefonsamtal på måndagsmorgonen med Wallrupp, med löfte om intervjun med Sjöstedt, har förbundets presschef ännu inte hört av sig.

Jens Holm

För några år sedan kallades dåvarande ledamoten i EU-parlamentet för vänsterpartiet, Jens Holm, in till Säpo. Han hade bland annat tagit upp brotten mot de mänskliga rättigheterna i Colombia i EU-parlamentet och i Sverige. Även 3-4 politiska colombianska flyktingar i Sverige kallades till förhör. Där ställdes de inför frågan om de kände Dick Emanuelsson och vad de ansåg om honom.

Det är intressant, för säpoförhöret sammanföll i tiden med den förföljelse som jag utsattes för i Colombia, där jag var ackrediterad som reporter sedan år 2000.

Den hemliga politiska polisen DAS hade mig under uppsikt sedan 2004 och under hela 2005, ett år där mordhoten nattetid via telefonen var permanent. Bevakningen och förföljelsen resulterade i en personakt hos DAS på 476 A4-sidor som åklagarämbetets detektiver beslagtog när det i februari 2009 de gjorde ett tillslag på DAS´ högkvarter i Bogota.

Bakgrunden till att åklagarna gjorde razzian var läckor om att DAS överlämnade listor till de paramilitära dödsskvadronerna som i sin tur mördade många på dessa listor. DAS-chefen Jorge Noguera dömdes 2013 till 25 års fängelse efter att han sågs som ansvarig för minst mordet på en universitetsprofessor.

Nio års fängelse

Carlos Alberto Arzayús, chef för det olagliga kontraspionaget ”DAS-G3”, som bland annat ansvarade för kontrollen ocvh bevakningen av min ringa person under de fem år jag bevakade Colombia från Bogota, fick nio års fängelse efter att han lade papperna på bordet.

Vicechefen för den hemliga politiska polisens DAS´s olagliga kontraspionage, Carlos Alberto Arzayús, lade papprena på bordet redan 2009 då DAS avslöjades för att spionera och avlyssna bland annat journalister som den svenske Dick Emanuelsson.

I Colombia mördas kritiska journalister som arbetar efter ”Journalistikens ABC”. Vi var sex kritiska journalister som utsattes för 19 hemliga DAS-agenters skuggning och avlyssning av alla våra kommunikationer.

En av de sex var denne skrivare som svenska Säpo tydligen inte anser är ”rumsren” ens för att göra en oskyldig artikel om säpoagenternas lönekrav och arbetsvillkor i årets avtalsrörelse.

Den colombianska statsterrorismens hemliga politiska polis har uppenbarligen förgreningar eller utbyte av information med svenska Säpo.

Eller vad säger du, Anna Wallrupp?

Läs mer:

Nio års fängelse för colombiansk underrättelsechef som förföljde svensk journalist

http://2014.anncol.eu/index.php/opinion/dick-emanuelsson-anncol/dick-emanuelsson-svenska-sueco/6430-sueco-nio-ars-faengelse-foer-colombiansk-underraettelsechef-som-foerfoeljde-svensk-journalist