Frankrikes arbetare utnyttjar semestern

Ett alternativ för Frankrikes arbetare är att nudista i Franska Cap d'Agde vid Medelhavet.

Frankrikes arbetare utnyttjar semestern

Av Dick Emanuelsson

Nyss tillbaka på jobbet med känslan av att semestern var för kort? I så fall sticker du ut i mängden. Heltidsanställda i de flesta länder, inklusive Sverige, tar faktiskt inte ut all semester de har rätt till. Bäst på att unna sig ledighet är fransmännen, skriver Kollega som en eftertanke i slutet av semesterperioden. I en global Ipsosundersökning har man frågat anställda i 24 i-länder hur stor del av semestern de väljer att ta ut. Så här ser Tio i Topp-listan ut:

1. Japan – 33 procent av de heltidsanställda tar ut all sin tilldelade semester och jobbar i genomsnitt 1 714 timmar per år. 16 nationella helgdagar.

 

2. Australien – 47 procent tar ut hela semestern. Jobbar 1 690 timmar per år. Åtta lediga helgdagar. 

 

3. Sydafrika – 47 procent. (Rätt att ta ut 21 totalt). Tolv helgdagar. 

 

4. Sydkorea – 53 procent. (Rätt till 19 dagar). 15 helgdagar. 

 

5. USA – 57 procent. (Finns ingen gräns för hur många dagar en arbetsgivare måste erbjuda men snittet är 15 dagar per år). Tio nationella helgdagar. Jobbar i snitt 1 768 h/år. 

 

6. Kanada – 58 procent tar ut hela sin semester. Nio helgdagar. Jobbar i snitt 1 699 h/år. 

 

7. Brasilien – 59 procent. (Rätt till 30 dagar betald semester). Elva helgdagar. 

 

8. Indien – 59 procent tar ut all sin semester. (Rätt till tolv dagar). 16 helgdagar. 

 

9. Sverige – 63 procent av heltidsanställda tar ut samtliga semesterdagar. Vi har elva helgdagar och arbetar ungefär 1 610 timmar per år. 

 

10. Kina – 65 procent plockar ut all semester. (Rätt till totalt tio dagar plus elva helgdagar.)

 

Ömma punkter för hotellstädare 

Nio av tio hotellstädare har ont i ryggen, axlarna och armarna. Det visar en enkät som Hotell- och restaurangfacket har gjort, uppger Hotellrevyns Anna Hjorth.

Fastighetsfolket har vid upprepade tillfällen undersökt arbetsmiljön för sina medlemmar som nu sammanfaller Hotell- och restaurangfackets. En majoritet av hotellstädarna som är anslutna till Fastighetsarbetarförbundet har fysiska besvär och äter smärtstillande och antiflammatoriska medel som är förödande för magen. I HRF:s enkät, som över 300 personer har svarat på, visade att över 90 procent upplever problem med stelhet och smärta i främst axlarna.

Homofobisk arbetsgivare avslöjad med dold kamera 

Olle var bäst meriterad och hade klart mer arbetserfarenhet. Men det blev Konrad, som i anställningsintervjun framstod som slö och slafsig, helt utan ambitioner och erfarenhet som fick jobbet. I slutet av intervjun uppgav nämligen Olle att han var gay.

Anställningsintervju spelades in med dold kamera och Olle och Konrad hade kontrakterats av Stockholm Panda, som utför sociala experiment som filmas och läggs ut på nätet. Panda hade tipsats av en kille som hävdade att han fått sparken på grund av att han var homosexuell. Och de två anställningsintervjuerna visar hur homosexuella fortfarande diskrimineras på arbetsmarknaden, berättar Kollega. 

– Det här är ett av de viktigaste klippen vi någonsin gjort, skriver Stockholm Panda på sin Facebooksida.

Var är de 14 miljonerna av klubbens pengar?

Kontoret för Seko Väg och Ban Gävle-Dala.

Av Dick Emanuelsson


Sekos centrala revisorer upptäckte i början av juli att 14 miljoner kronor hade flyttats från Seko Väg och Ban Gävle-Dala till en fritidsförening som klubben hade startat 2008. Klubbstyrelsen är nu avsatt och polisanmäld av Seko centralt.
 

Påstådda köp av stugor och veteranbilar ska ha genomförts efter att klubbstyrelsen 2013 startade ett aktiebolag där en del av klubbens pengar placerades. Misstankarna riktas mot två släktingar, en anställd av Seko centralt och den andra förtroendevald i Seko Väg och Ban Gävle-Dala. 

Anklagelserna handlar om ”trolöshet mot huvudman”, det vill säga de 2500 medlemmarna i Seko Väg och Ban Gävle-Dala.

Aktiva socialdemokrater

Både ombudsmannen som den förtroendevalde är aktiva socialdemokrater med flera viktiga förtroendeuppdrag i Ljusdals kommun. Ombudsmannen avskedades i juli för illojalitet mot arbetsgivaren Seko. Den andre misstänkte i förundersökningen sitter på s-mandat i Ljusdals kommunfullmäktige. Socialdemokraterna i Ljusdal beslutade förra veckan att han får sitta kvar på sitt mandat, trots att personen vägrar uppge var de 14 miljoner finns.

Flamman har talat med Jonas Pettersson, kansli- och kommunikationschef på Seko i Stockholm som säger att polisens förundersökning nu är igång.

– Till dess fungerar förbundsstyrelsen som klubbstyrelse, säger Jonas Pettersson.

Hur mycket pengar omsätter en klubb som Seko Väg och Ban Gävle-Dala per år?

– Två- och en halv miljon kronor.

Har det framkommit varför revisorerna inte har reagerat?

­­– Det vet jag inte, men de har gett (klubbstyrelsen) ansvarsfrihet.

Trots att det fattas 14 miljoner?

– Ja. Vi vet inte vad pengarna har använts till, därför gjorde vi en polisanmälan.

Skyddsombud drogtestades efter hennes anmälan till Arbetsmiljöverket

Försäkringskassan i Gävle, en arbetsplats med en tungt belastad personal där skyddsombudet drogtestas när hon påpekar bristerna i arbetsmiljö och arbetsorganistion.

Skyddsombud drogtestades efter hennes anmälan till Arbetsmiljöverket

Skyddsombudet Irre del Barba som arbetar på Försäkringskassans kundcenter i Gävle sa en dag stopp! Hon anmälde kassan till Arbetsmiljöverket och vädjade om assistens för att komma tillrätta med den höga arbetsbelastningen, och det återkommande beordrade övertidsarbetet. Dagen efter kallades hon in till sin chef som ville skicka Irre del Barba till företagshälsovården för att göra en drogtest, skriver Arbetets reporter Malin Wernström som har intervjuat det stridbara skyddsombudet.

– Jag blev förvånad, och frågade varför. De svarade att en av mina chefer hört mig säga att jag kände mig bakfull, säger hon.

Hennes chef uppgav att de ville att hon skulle ta ett utandningstest för att se om hon var alkoholpåverkad. Skyddsombudet gick med på provet men markerade att hon såg det som en kränkande reprimand för hennes arbetsmiljöarbete på Försäkringskassan. Men företagshälsovården var stängd och i stället togs ett blodprov på en vårdcentral vilket visade sig vara negativt.

– Om det här är ett sätt att försöka tysta mig som skyddsombud, att försöka skrämma mig för att jag följt gällande regler och lagar, så hoppas jag att de förstår att jag inte kommer att kunna tystas. Det är inte bara mig de kränker. Det är samtliga medarbetare inom Försäkringskassan, säger den stridbara Irre del Barba i en kommentar.

Nu stämmer hon Försäkringskassan för kränkning av förtroendeman, kränkning av skyddsombud och kränkning av föreningsrätten.

Elisabeth Hultgren som är chef för Försäkringskassans kundcenter i Gävle vill inte uttala sig till Arbetet som hon säger i ” enskilda personalärenden”.

Statstjänstemännens sektionsordförande för Gävleborg, Uppsala och Dalarna Peter Karlsson är upprörd.

– När jag hörde det här blev jag oerhört förvånad. Jag ser det också som ett sätt att tysta skyddsombudet. Arbetsgivaren har gått helt över, säger han.

Hundratals räddade av asbestförbud

Nu visar en ny forskningsstudie från Umeå universitet att asbestförbudet från början av 1980-talet har räddat många liv, bland dem hundratals byggnadsarbetare. Enligt studien hindrar förbudet varje år 24 fall av dödlig lungsäcks- och lungcancer, skriver Arbetet som citerar Dagens Arbete och TT.

– Effekten av det förebyggande arbetet mot asbest kommer nu, med 30 års fördröjning. Det visar att det kan ta tid att se effekterna av ett förbud mot ett hälsofarligt material som asbest, säger Magnus Svartengren, överläkare vid Arbetsmiljöverket.

Det var under 1970-talet som många inom byggbranschen började drabbas av allvarliga tumörsjukdomar som orsakats av asbest i lungorna. De hade andats in asbestfibrerna som spreds via byggdamm. Särskilt drabbade av cancertumörer var rörmokare och isolerare.

Forskningsinstitutet Collegium Ramazzini uppger att 100 000 människor dör varje år på grund av asbest. Och trots att förbudet i Sverige har varit i kraft i 30 år, insjuknar fortfarande över 100 människor om året i mesoteliom, en cancerform som orsakas av asbestexponering, skriver Dagens Arbete. I hela världen är det fortfarande bara drygt 50 länder som förbjudit asbest.