Arbetsnarkomaner påstås nöjda med kärlekslivet

Arbetsnarkomaner påstås nöjda med kärlekslivet

Det skriver och sammanfattar Linnea Andersson på Kollega. Hon citerar en ny forskning på ämnet som hävdar att vara gift med jobbet behöver nödvändigtvis inte tära på din privata kärleksrelation. När forskarna mätte hur tillfredsställda 285 kärlekspar var med sina relationer och den tid de tillbringade med sin partner, visade det sig att de som jobbade mer inte hade sämre relationer. Forskarna såg över huvud taget inget samband mellan hur nöjda paren var med kärlekslivet och hur många timmar de jobbade. De flesta paren i studien jobbade inom universitetet och arbetade i snitt 44 timmar i veckan, trots att deras egentliga arbetstid var 35 timmar.

Höjd avgift till a-kassan

I höstas höjdes ersättningen från a-kassan för första gången på 13 år. Det innebär dock att kostnaderna för Sekos a-kassa ökar vilket, tillsammans med ökade IT-kostnader, gör att avgiften höjs med 22 kronor i månaden, skriver Mattias Dahlgren, Reporter på Sekotidningen.

Förbättringen av arbetslöshetsförsäkringen har dock inneburit ökade kostnader för Sekos a-kassa då den så kallade finansieringsavgiften blivit högre. Finansieringsavgiften är en avgift som a-kassorna betalar till staten och grundar sig på hur mycket en a-kassa betalar ut i ersättning. Med andra ord – ju högre ersättning som betalas ut till arbetssökande desto högre finansieringsavgift. Staten kompenserar heller inte denna kostnadsökning för a-kassan.

Därför höjs avgiften från den 1 januari med 22 kronor i månaden för medlemmar i Seko. Den nya avgiften blir då 140 kronor. För dem som bara är medlemmar i a-kassan och inte i förbundet höjs avgiften med 31 kronor i månaden, till 149 kronor.

Pappa ville vara föräldraledig – blev uppsagd

Mannen jobbade i en inredningsbutik utanför Stockholm. När han i april lämnade in en ansökan om föräldraledighet fick han en utskällning och chefen slängde pappret, enligt Anni Alm på Handelsnytt.

Några dagar senare fick han ett mejl om att han blivit uppsagd. Nu stämmer Diskrimineringsombudsmannen arbetsgivaren på 80 000 kronor för missgynnande i samband med föräldraledighet.

– Missgynnanden i samband med föräldraledighet är fortfarande vanligt i arbetslivet och situationer där det leder till uppsägning eller hot om uppsägning får självklart mycket allvarliga konsekvenser för den drabbade, säger Johanna Nilsson, processförare på DO, i ett pressmeddelande.

Det aktuella företaget har inget kollektivavtal med Handels.

Fastighets har ökat under 2015

Fastighets fortsätter att växa för andra året i rad, uppger Minna Pyykölä på Fastighetsfolket.

– Det är så klart glädjande att vi lyckats öka medlemsantalet. I år ska vi bli över 30 000, säger ombudsman Jarmo Kusmin.

I december var medlemsantalet 29 893, vilket är 23 fler än samma tid året innan. Från halvårsskiftet ökade förbundet med 116 personer.

Även flera andra LO-förbund visar positiva medlemssiffror för 2015. Kommunal har ökat med drygt 7 500 medlemmar och har nu cirka 520 000. Handels har cirka 157 400 medlemmar sedan förbundet ökat med drygt 3 000 under 2015.

Dick Emanuelsson

Reflektioner ”Om snoppar och snippor” på jobbet

Reflektioner ”Om snoppar och snippor” på jobbet

Av Dick Emanuelsson

”Hej montörer! Jag behöver er hjälp! Jag vänder mig till er yrkesskickliga, kunniga, erfarna och stolta elektriker. (Ni som inte anser att ni passar in på beskrivningen ovan kan sluta läsa.)”

Så inleds en krönika eller öppet brev till manliga elektriker i Elektrikerförbundets eget organ Elektrikern. Det handlar om ett alltför vanligt problem på svenska arbetsplatsen med en stor andel manligt anställda; den råa sexismen.

Nille Thorsell som skriver den utmärkta krönikan arbetar som förtroendevalt regionalt skyddsombud i Stockholm. Som sådant är han ute på en rad arbetsplatser för att kontrollera att lagar och skyddsföreskrifter följs av arbetsledningen och företagen.

”Vi värnar alltid om en god säkerhetskultur. Den glädjen som vi får tillbaka när vi lyckats göra skillnad är obetalbar”.

Vulgär arbetsmiljö

Skriver Thorsell och vänder sig till dem han företräder; arbetskamraterna och fackets medlemmar:

”Nu till det ni kan hjälpa oss med. Det är det här med snopp och snippa, ja ni läste rätt. På nästan alla arbetsplatser vi är på så har det ritats och kladdats snoppar i olika storlekar. Snippor som hänger, penetreras och vulgäras i olika miljöer. Det klottras överallt”.

Han frågar kamraterna rakt ut om det verkligen så de vill ha de på våra arbetsplatserna?

”Snälla försök att säga till och uppfostra de som gör det. Detta beteende ökar inte chanserna för oss att det börjar arbeta fler kvinnor i vår bransch. Hur är den psykosociala arbetsmiljön där detta förekommer”? Är den konkreta frågan.

Initiativet är inte bara rätt, det är minst sagt nödvändigt. Mer än en arbetsplats borde renas. Men kan reningen äga rum också mentalt hos männen om inte också hela samhällsdebatten och medierna styrs in på ett annat spår?

Digitaliseringens konsekvenser på arbetsmiljön

Digitaliseringens konsekvenser på arbetsmiljön

Av Dick Emanuelsson

Det traditionella skyddsombudet står i dag i IT-epokens tidevarv inför enorma utmaningar. För digitaliseringens konsekvenser är mycket svåra att tackla för skyddsombuden, framgår av rapporten från Arbetsmiljöverket, Digital arbetsmiljö.

I dag arbetar 78 procent av alla yrkesverksamma i Sverige och använder persondator i sitt arbete. Räknar vi in alla former av datorer som mobiltelefoner, surfplattor och andra enheter hamnar vi på 98 procent. Och med gigantiska nätverk blir den traditionella arbetsplatsen allt mindre. Anställda tar med sig arbetet hem och arbetar mer och längre än tidigare. Men med detta stillasittande arbete har också både smärtor i nacke, armar och skuldror ökat samtidigt som utbrändheten och stressen ökar. Även diabetes ökar dramatiskt på grund av stillasittandet och stressen.

Avancerade arbetsmiljölagar

Enligt Jan Gulliksen, professor i maskin-dator-interaktion vid KTH, krävs både teknisk och beteendevetenskaplig kompetens. Trots de internationellt sett långtgående svenska arbetsmiljölagarna missar många arbetsplatser de verkliga utmaningarna, varnar en grupp forskare, bland dem Jan Gulliksen, för de arbetsmiljöproblem som digitaliseringen medför.

– Vi har i Sverige en ganska unik arbetsmiljölag och skyddsombud som bedömer arbetsmiljön. Men våra arbetsmiljöer blir alltmer digitala. Och att förlita sig på att dagens skyddsombud skulle kunna göra digitala skyddsronder är att begära för mycket, säger han i ett pressmeddelande.

Digitaliseringen skapar ofta en miljö som ställer höga krav, innebär låg kontroll och ger dåligt stöd. Det ger en växande arbetsmiljöproblematik och det saknas verktyg och kunskap för att handskas med dem.